Förintelsen Inledning: Tidning 27 januari: läs en av artiklarna

En presentation över ämnet: "Förintelsen Inledning: Tidning 27 januari: läs en av artiklarna"— Presentationens avskrift:

1 Förintelsen Inledning: Tidning 27 januari: läs en av artiklarna
Glöm inte: skriv ut pratbubbelbilder!! Obs sid 19-20!!!!! Kopiera: Rundtur på labbet, läsläxa

2 Varför ska vi läsa om Förintelsen?
Det är väl inte bara nazisterna som mördat folk!!?? Vi vet!! Det är säkert överdrivet, om det ens har hänt alls! Det är så tjatigt!

3 Varför ska vi läsa om Förintelsen?
Homicide: mord individ – individ Democide: delvis förstöra etnisk/kulturell grupp i ett visst område Genocide: totalt förstöra etnisk/kulturell grupp i ett visst område Holocaust: totalt utplåna etnisk/kulturell grupp i (Hebr: Shoah) hela världen (försök till, hittills unikt) Definitionerna visar att Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i intensitet/utsträckning. Definition enligt Rummel

4 Varför ska vi läsa om Förintelsen?
Det får inte hända igen! Det får inte glömmas bort! Kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati, emot högerextremism och främlingsfientlighet! Se paralleller i vår tid

5 Frågor om Förintelsen Hur kunde nazisterna komma till makten?
Vad ville nazisterna? När och av vem togs besluten? Hur kunde man genomföra Förintelsen? Vad visste tyskarna och omvärlden om Förintelsen? Hur vet vi? Vad kan vi lära av Förintelsen? Rubrikerna i presentationerna.

6 Kurt - ett människoöde Det här är Kurt Gerstein. Han föddes i Münster 1905 och växte upp i en borgerlig familj. Hans far var domare och Kurt fick en uppfostran där plikt, punktlighet, moral och ärlighet var viktiga. Han var intelligent, men sökande och olycklig, så hans gymnasiebetyg var inte särskilt bra. Efter gymnasiet utbildade han sig till gruvingenjör. Han var med i en kristen organisation och där drev han frågor som nykterhet och avhållsamhet. Han var också dragen till nazisterna och framför allt av Hitlers löften om tysk storhet. Han gillade inte allt i nazismen, men gick med 1933 för att kunna förändra rörelsen inifrån. T.ex. ställde han sig upp och buade under en teaterpjäs med ett rasistiskt och anti-kristet budskap. Han blev genast utslängd av några SA-män som misshandlade honom trots medlemskapet i partiet. Han umgicks mer och mer med regimkritiker (Niemöller) och hösten 1936 arresterades han av Gestapo som fann olagliga kyrkobroschyrer i hans hem. Efter sex veckor i fängelse släpptes han, förbjuden att arbeta och tala. Han försökte komma in i partiet igen, utan att lyckas och sommaren 1938 blev han arresterad igen. Den här gången blev det koncentrationslägret Welzheim i två månader. Med hjälp från sin far och sina vänner lyckades han komma in i NSDAP igen i juni 1939 och började arbeta som gruvingenjör igen. När kriget började sökte han som frivillig till både armen och flyget, men utan att lyckas. Han fick rådet att söka till SS... Kurt hade en bror som hette Karl. Han var gift och frun syster Berta Ebeling var intagen på ett sjukhus i Hadamar efter psykiska problem. Familjen underrättades om hennes död i ett brev och dödsorsaketn sades vara blodpropp i hjärnan. Men Kurt hade fått andra upplysningar. Biskopen av Württemberg hade berättat för Kurt att människor mördades vid mentalsjukhusen i Hadamar och andra platser. Vid begravningen frågade Kurt brodern och hans fru: -”Förstår ni vad de gjorde med Berta? Hadamar är ett slakthus. Nazisterna rensar ut alla mentalsjukhus i Tyskland genom att systematiskt utrota patienterna. Berta dog inte en naturlig död. Hon blev mördad!” Brodern tror honom inte men Karl fortsatte: -”Jag tänker ta reda på vad det är som pågår. Jag tänker gå in i SS. Det är det enda sättet att få klarhet.” I mars 1941 blev han medlem av SS. Efter utbildning i Hamburg (han var dålig på att marschera, men duktig på andra delar av utbildningen) kom han till Berlin och Waffen-SS Institut för hygien. Där konstruerade han bl.a. en mobil vattenreningsanläggning som blev mycket betydelsefull vid fronterna. Han var en problemlösare och fick uppdrag i olika delar av Europa. Han hade t.ex. fått frågor om hur man pumpar avgaser från lastbilar in i slutna utrymmen. I juni 1942 fick han order om att skaffa 260 kilo vätecyanid och mycket diskret föra detta till hemlig ort. -”Hela saken stinker blod.” erkände Kurt som förstås tänkte på om han hjälpte SS mer än han tänkt. Han fick så dåligt samvete att han funderade på självmord, men nyfikenheten tog överhand. Han hade ju gått med för att få reda på sanningen… I augusti reste han så till Kolin i Tjeckoslovakien och fabriken DEGESCH (Deutsche Gesellschaft für Schädlingsbekempfung mbH) och hämtade ett parti vätecyanid som såldes under namnet ”Zyklon B”. De tog med sig giftet med lastbil och åkte till Lublin i nuvarande östra Polen. Där träffade de Gruppenführer Odilo Globocnik som hyssjade att detta var den viktigaste av statshemligheter. Gasen skulle användas för att desinficera beslagtagna kläder. -”Varje person som andas ett ord om det han ser här begår självmord. Igår sköt vi två för att de sladdrade.” Treblinka 19 aug 1942 Besöket i Belzec Efter besöket skyllde Kurt på att cylindrarna läckte gas och lät gräva ner hela partiet med Zyklon B. På nattåget till Berlin träffar han den svenske diplomaten Göran von Otter: ”Jag satt på ett nattåg mellan Warszawa och Berlin och hade inte fått någon sovplatsbiljett. Tåget stannade en bit utanför Warszawa och jag gick ut på perrongen. Då närmade sig en uniformerad SS-officer, som jag redan sett hade sneglat på mig. Han ville ha en tändsticka. Han sa att han visste att jag var svensk diplomat och undrade om han kunde komma upp och tala med mig i Berlin. Jag svarade att vi har ju natten på oss, vi kan väl talas vid nu. Då svalde han, teg några sekunder – och började gråta. Sedan sa han: -”Igår var jag med om något fruktansvärt.” Jag frågade om det handlade om judarna och han nickade. Vi gick in i tåget och satte oss på sovvagnsgolvet. Han visade mig sina identitetskort. Han hette Kurt Gerstein. Jag tror att vi pratade i fem timmar. Han berättade mycket detaljerat, gjorde ritningar och visade mig några brev han hade från en kemiska fabrik som tillverkade cyanvätegasen. Han talade om hur det var på lägret i Belzec, ett av de mindre lägren. Hur judarna fördes ut ur tågen, hur de fick klä av sig och lälmna ifrån sig alla smycken, hur de föstes in i gaskamrarna och hur de sedan togs ut av ukrainska hantlangare som bröt ut guldtänderna på dem. Gerstein berättade också om en ung judinna som sett att han var gripen av avsky och sorg. Judinnan hade skrikit till honom: -”Hur kan ni tillåta det här?” Ur Aftonbladet, Specialtryck 1979 Han träffade representanter för holländska motståndrörelsen som lämnade rapport till London. Han mutade sig till en träff med påvens sändebud i Tyskland, kardinal Orsenigo som körde ut honom efter att ha lyssnat ointresserat. Varför hände inget??? Varför gjorde inte de allierade något??? Åter ville han ta sitt liv för att slippa fortsätta skaffa fram gasen, men hans vänner stoppade honom. Han ville flyga till Helsingfors för att kontakta folk i Sverige, men planet var tvunget att nödlanda i Riga och Kurt skickades hem till Berlin där högste chefen Himmler gav honom en utskällning. Han försökte till och med döda Himmler genom att spränga en ny avlusningsanläggning i luften under en inspektion. I april 1944 närmar sig de sovjetiska trupperna Berlin och Kurt tar på sig civila kläder och lämnar staden mot väst. Han korsar frontlinjen och stöter på franska trupper som han lämnar sig till. Nu ska han visa de dokument han har med sig och berätta allt han vet. Men Kurt är vimmelkantig av allt och berättar ibland osammanhängade. Han förs till Paris för nya förhör, men inte som vittne utan som anklagad för delaktighet i morden. Den 25 juli 1945 hängde han sig i sin cell. Vi kommer aldrig att få veta om det var av besvikelse eller av skam Källor: Englund From Notes Made by Kurt Gerstein, An Engineer Working for the SS, on the Extermination Camp At Belzec. Gerstein wrote down his evidence on May 26, 1945. "In Lublin, SS Gruppenfuehrer Globocnik was waiting for us. He said: This is one of the most highly secret matter there are, perhaps the most secret. Anybody who speaks about it is shot dead immediately. Two talkative people died yesterday. Then he explained to us that, at the present moment -  August 17,   there were the following installations: 1. Belzec, on the Lublin-Lvov road, in the sector of the Soviet Demarcation Line. Maximum per day: 15,000 persons (I saw it!). 2. Sobibor, I am not familiar with the exact situation, I did not visit it. 20,000 persons per day. 3. Treblinka, 120 km. NNE of Warsaw, 25,000 per day, saw it! 4. Majdanek, near Lublin, which I saw when it was being built.    Globocnik said: You will have very large quantities of clothes to disinfect, 10 or 20 times as much as the "Textiles Collection," which is only being carried out in order to camouflage the origin of the Jewish, Polish, Czech and other items of clothing. Your second job is to convert the gas-chambers, which have up to now been operated with exhaust gases from an old Diesel engine, to a more poisonous and quicker means, cyanide. But the Fuehrer and Himmler, who were here on August 15, the day before yesterday, that is, gave orders that I am myself to accompany all persons who visit the installations. Professor Pfannenstiel replied, "But what does the Fuehrer say?" Then Globocnik, who is now Higher SS and Police Leader in Trieste on the Adriatic Coast, said: "The whole Aktion must be carried out much faster." Ministerial Director Dr. Herbert Lindner of the Ministry of the Interior suggested, "Would it not be better to incinerate the bodies instead of burying them? Another generation might perhaps think differently about this?" Then Globocnik, "But, Gentlemen, if we should ever be succeeded by so cowardly and weak a generation that it does not understand our work, which is so good and so necessary, then, Gentlemen, the whole of National Socialism will have been in vain. On the contrary, one should bury bronze plaques [with the bodies], on which is inscribed that it was we, we who had the courage to complete this gigantic task." Hitler said to this, "Well, my good Globocnik, you have said it, and that is my opinion, too." The next day we moved on to Belzec. There is a separate little station with two platforms, at the foot of the hill of yellow standstone, due north of the Lublin-Lvov road and rail line. To the south of the station, near the main road, there are several office buildings with the inscription "Belzec Office of the Waffen-SS". Globocnik introduced me to SS Hauptsturmfuehrer Obermeyer from Pirmasens, who showed me the installations very much against his will.  There were no dead to be seen that day, but the stench in the whole area, even on the main road, was pestilent. Next to the small station there was a large barrack labeled "Dressing Room,"  with a window that said "Valuables," and also a hall with 100 "Barber's Chairs." Then there was a passage 150 m. long, in the open, enclosed with barbed wire on either side, and signs inscribed "To the Baths and Inhalation Installations." In front of us there was a house, the bathhouse, and to the right and left large concrete flower pots with geraniums or other flowers. After climbing a few steps there were three rooms each, on the right and on the left. They looked like garages, 4 by 5 m. and 1.90 m. high. At the back, out of sight, there were doors of wood. On the roof there was a Star of David made of copper. The front of the building bore a notice "Heckenholt Institution." That is all I saw that afternoon. Next morning, a few minutes before 7 o'clock, I was told that the first train would arrive in 10 minutes. And in fact the first train from Lvov arrived a few minutes later. There were 45 carriages with 6,700 persons, of whom 1,450 were already dead on arrival. Through small openings closed with barbed wire one could see yellow, frightened children, men, and women. The train stopped, and 200 Ukrainians, who were forced to perform this service, tore open the doors and chased the people from the carriages with whips. Then instructions were given through a large loudspeaker: The people are to take off all their clothes out of doors and a few of them in the barracks, including artificial limbs and glasses. Shoes must be tied in pairs with a little piece of string handed out by a small four-year-old Jewish boy. All valuables and money are to be handed in at the window marked "Valuables," without any document or receipt being given. The women and girls must then go to the barber, who cuts off their hair with one or two snips. The hair disappears into large potato sacks, "to make something special for the submarines, to seal them and so on," the duty SS Unterscharfuehrer explained to me. Then the march starts: Barbed wire to the right and left and two dozen Ukrainians with rifles at the rear. They came on, led by an exceptionally pretty girl. I myself was standing with Police Captain Wirth in front of the death chambers. Men, women, children, infants, people with amputated legs, all naked, completely naked, moved past us. In one corner there is a whimsical SS man who tells these poor people in an unctuous voice, "Nothing at all will happen to you. You must just breathe deeply, that strengthens the lungs; this inhalation is necessary because of the infectious diseases, it is good disinfection!" When somebody asks what their fate will be, he explains that the men will of course have to work, building streets and houses. But the women will not have to work. If they want to, they can help in the house or the kitchen. A little glimmer of hope flickers once more in some of these poor people, enough to make them march unresisting into the death chambers. But most of them understand what is happening; the smell reveals their fate! Then they climb up a little staircase and see the truth. Nursing mothers with an infant at the breast, naked; many children of all ages, naked. They hesitate, but they enter the death chambers, most of them silent, forced on by those behind them, who are driven by the whip lashes of the SS men. A Jewish woman of about 40, with flaming eyes, calls down revenge for the blood of her children on the head of the murderers. Police Captain Wirth in person strikes her in the face 5 times with his whip, and she disappears into the gas chamber ..."

7 Vad ville nazisterna? Nazismens rötter Nazisternas ideologi
Arbetssätt och organisation Underrubriker

8 Nazismens rötter Rastänkande, socialdarwinism Antisemitismen i Europa
Stora politiska motsättningar efter Första världskriget: revolutionsförsök, frikårer jan 1919: Nationalistiskt arbetarparti (DAP) sept 1919: Hitler blir medlem i partistyrelsen apr 1920: NSDAP SA bildas 1921 Nov 1923: Hitler gör kuppförsök i München Efter den ekonomiska krisen går NSDAP fram i riksdagsval.

9 Nazismens rötter Diagrammet visar NSDAP framgångar i valen f.a. Efter den ekonomiska krisen under 30-talets första år. Notera att det är främst Nationalistpartiet och de många ”övriga partier” som förlorar mest. Kommunisterna bår svagt framåt

10 Nazismens rötter Jan 1933: President Hindenburg utser Hitler till rikskansler Hitler utses alltså till kansler av ”det demokratiska systemet.” som ledare för riksdagens största parti. Efter riksdagshusbranden vidtar Hitler åtgärder som helt eller delvis är författningsstridiga.

11 Nazisternas ideologi – om judar
Ur NSDAP:s partiprogram 24 febr 1920 4. Endast den som är folkskamrat kan vara medborgare. Oavsett konfession kan endast den som är av tyskt blod kan vara folkskamrat. Ingen jude kan därför vara folkskamrat. 5. Den som inte är medborgare, skall endast kunna leva som gäst i Tyskland och måste stå under främlingslagstiftning. 8. All vidare icke-tysk invandring skall förhindras. Vi kräver att alla icke-tyskar, som sedan 2 aug 1914 invandrat till Tyskland, omedelbart tvingas lämna riket. 4. Staatsbürger kann nur sein, wer Volksgenosse ist. Volksgenosse kann nur sein, wer deutschen Blutes ist, ohne Rücksichtnahme auf Konfession. Kein Jude kann daher Volksgenosse sein. 5. Wer nicht Staatsbürger ist, soll nur als Gast in Deutschland leben können und muß unter Fremdengesetzgebung stehen. 8. Jede weitere Einwanderung Nicht-Deutscher ist zu verhindern. Wir fordern, daß alle Nicht-Deutschen, die seit dem 2. August 1914 in Deutschland eingewandert sind, sofort zum Verlassen des Reiches gezwungen werden. 11. Abschaffung des Arbeits- und mühelosen Einkommens, Brechung der Zinsknechtschaft. 13. Wir fordern die Verstaatlichung aller (bisher) bereits vergesellschafteten (Trusts) Betriebe. 14. Wir fordern Gewinnbeteiligung an Großbetrieben. 15. Wir fordern einen großzügigen Ausbau der Altersversorgung. 16. Wir fordern die Schaffung eines gesunden Mittelstandes und seine Erhaltung, sofortige Kommunalisierung der Groß-Warenhäuser und ihre Vermietung zu billigen Preisen an kleine Gewerbetreibende, schärfste Berücksichtigung aller kleinen Gewerbetreibenden bei Lieferung an den Staat, die Länder oder Gemeinden. 17. Wir fordern eine unseren nationalen Bedürfnissen angepaßte Bodenreform, Schaffung eines Gesetzes zur unentgeltlichen Enteignung von Boden für gemeinnützige Zwecke. Abschaffung des Bodenzinses und Verhinderung jeder Bodenspekulation. 18. Wir fordern den Rücksichtslosen Kampf gegen diejenigen, die durch ihre Tätigkeit das Gemeininteresse schädigen. Gemeine Volksverbrecher, Wucherer, Schieber usw. sind mit dem Tode zu bestrafen, ohne Rücksichtnahme auf Konfession und Rasse. 25. Zur Durchführung alles dessen fordern wir: Die Schaffung einer starken Zentralgewalt des Reiches. Unbedingte Autorität des politischen Zentralparlaments über das gesamte Reich und seine Organisationen im allgemeinen. …/…Die Führer der Partei versprechen, wenn nötig unter Einsatz des eigenen Lebens für die Durchführung der vorstehenden Punkte rücksichtslos einzutreten.

12 Nazisternas ideologi – om ekonomin
11. Avskaffande av arbetsfria och lättvindiga inkomster avskaffas och brytande av ränteslaveriet. 14. Vi kräver vinstdelning från storföretagen 15. Vi kräver en storskalig utbyggnad av åldringsvården. 16. Vi kräver omedelbar kommunalisering av stor-varuhus för att skapa och bevara en sund medelklass, samt låga hyror för småföretag Före maktövertagandet inser Hitler att han inte kan ha vänster-åsikter i partiet. För att få storföretagens stöd måste de radikala männen i partiet rensas ut.

13 Nazisternas ideologi – om rättigheter och statsskick
18. Vi kräver kamp mot var och en, oavsett vem, som med sina gärningar skadar allmännyttan. Gemena folkförbrytare, ockrare, svarta-börs-hajar osv. skall oavsett konfession och ras straffas med döden. 25. För att genom föra allt detta kräver vi: att en stark centralförvaltning skapas i riket. Det centrala parlamentet ges en ovillkorlig auktoritet över hela riket och dess organisationer. Partiets Führer lovar att om nödvändigt med sitt liv som insats hänsynslöst genomföra dessa punkter. 18. Wir fordern den Rücksichtslosen Kampf gegen diejenigen, die durch ihre Tätigkeit das Gemeininteresse schädigen. Gemeine Volksverbrecher, Wucherer, Schieber usw. sind mit dem Tode zu bestrafen, ohne Rücksichtnahme auf Konfession und Rasse. 25. Zur Durchführung alles dessen fordern wir: Die Schaffung einer starken Zentralgewalt des Reiches. Unbedingte Autorität des politischen Zentralparlaments über das gesamte Reich und seine Organisationen im allgemeinen. …/…Die Führer der Partei versprechen, wenn nötig unter Einsatz des eigenen Lebens für die Durchführung der vorstehenden Punkte rücksichtslos einzutreten.

14 Nazisternas ideologi – sammanfattning
Det tyska blodet skall hållas ”rent” (andra folk och ärftliga sjukdomar) Kvinnans roll är moderns (Kinder, Kirche, Küche) Det tyska folket behöver större utrymme (Lebensraum) Landet skall styras centralt All opposition förbjöds Privat ägande men ekonomin underordnas statens behov Konst, musik, litteratur, religion osv. likriktas från staten

15 Nazisternas arbetssätt och organisation
”Der Wille des Führers“, Ledarens vilja Soldater svor trohetsed till Hitler personligen, inte till landet. Kant: ”Handla så att din handling kan upphöjas till allmän lag“ Nazisterna: ”Handla så att Führern skulle gilla din handling om han kände till den” Hit 23 sept

16 Nazisternas arbetssätt och organisation
Führern, monologer i stället för skrivna order De närmsta männen bekämpade varandra. Flera kanslier med samma uppgifter. Hitler och Bormann

17 Nazisternas arbetssätt och organisation
Exemplet SS (Schutzstaffeln) Heinrich Himmler Reichsführer-SS Högkvarteret: RSHA – säkerhetsavdelning SS-WVHA – företagsavdelning Führungshauptamt – löner, arkiv Hauptamt SS-Gericht – internpolis Personalhauptamt Persönlicher Stab RFSS Rasse- und Siedlungshauptamt SS-Hauptamt – rekrytering Underavdelningar bl.a. SD – säkerhetstjänsten GESTAPO – hemliga polisen Waffen-SS Einzatsgruppen Polisen Uppställningen visar hur komplex den nazistiska organisationen var. RSHA ville under kriget ta livet av judarna av säkerhetsskäl medan WVHA hade intresse av att Låta judarna arbeta i ghetton och arbetsläger.

18 Nazisternas första åtgärder
27 feb 1933 Riksdagshuset brinner Nödförordning ”till skydd för folk och stat”, regeringen utfärdar lagar Val mars 1933 Första koncentrationsläget öppnas i Dachau Första anti-judiska lagarna Bojkott mot judiska affärer Bokbränning NSDAP enda lagliga parti ”Där man bränner böcker bränner man till slut även människor.” Heinrich Heine

19 Hur resonerar de? Fyll i tankebubblorna
Om bilden: 1 april 1933 uppmanar nazisterna alla tyskar att inte handla i judiska affärer A B C A Håller med och hjälper aktivt till B ”Jag är rädd, men vågar inte visa det” C ”Jag är osäker. Vad ska jag göra?” D Håller inte med och säger ifrån D

20 Hur resonerar de? Fyll i tankebubblorna
C D A A Håller med och hjälper aktivt till B ”Jag är rädd, men vågar inte visa det” C ”Jag är osäker. Vad ska jag göra?” D Håller inte med och säger ifrån Heinrich Heine ( ) ”Där man bränner böcker kommer man snart också bränna människor.” Om bilden: I maj 1933 bränner nazister böcker som anses otyska