Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt.

En presentation över ämnet: "Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt."— Presentationens avskrift:

1 Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt.
Ge förståelse för regelverket. Kunna använda regelverket till er fördel. Ge en konkurrensfördel mot andra aktörer på marknaden. WBC AB

2 Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

3 Förklaring avtalslagen
Lagen tillkom 1915 efter samarbete med övriga norden som har samma lagar. Den har ändrats mycket lite under åren. Lagen är en ramlag. Nordisk men även amerikansk rätt påverkar dagens avtal. WBC AB

4 Förklaring avtalslagen
Lagen är inte tvingande parterna kan ”fritt” avtala om att andra regler skall gälla = dispositiv lag. Gäller mellan näringsidkare och konsument. Det står inte i lagen vad som är ett avtal. Avtal kan definieras som - utbyte av sammanstående viljeförklaringar = en överenskommelse om att utbyta prestationer. WBC AB

5 Förklaring avtalslagen
Centrala begrepp Lojalitetsprincipen. Pacta sunt servanda. Rättssubjekt – Rättskapacitet – Rättslig handlingsförmåga. Huvudregel – avtalsfrihet. Dispositiv och indispositiv lag. Handelsbruk och sedvänja. God tro och ond tro. WBC AB

6 1 kap. Om slutande av avtal
WBC AB

7 Om slutande av avtal 1-9 §§
Löftesprincipen och kontraktsprincipen. Anbud –> Accept –> Avtal. Passivitet i kombination med faktiskt handlande. Avtal mellan samtliga närvarande. Offert, order, orderbekräftelse. Faktiskt handlande. Avtalad skriftlig form. Acceptfrist. WBC AB

8 1 kap. Om slutande av avtal
1 § Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat. WBC AB

9 1:1 förklaring Här slås fast att avtal uppkommer genom anbud och accept från minst två motstående parter. Vad som i sig är anbud och accept definieras inte. WBC AB

10 1:1 förklaring Anbud Minimikravet för anbud är att de skall vara konkret och riktat mot en bestämd person. Vad, när och hur måste anges i anbudet Behöver inte vara helt preciserat centrala punkter som t.ex. pris kan utlämnas. Innehållet kan definieras senare. Handelsbruk och sedvänja samt standardavtal gäller lika starkt som lag och kan ge avtal innehåll. Ha koll på detta. Formkrav finns vad gäller köp av mark. Bundenhet för anbudsgivaren uppkommer då anbudet kommit anbudstagaren tillhanda. Fråga om du är osäker! WBC AB

11 1:1 förklaring Accept Skall spegla anbudet dvs. vara ja eller nej.
Speglar inte accepten anbudet är det ett orent accept och är avslag samt avgivande av ett nytt anbud. Acceptgivaren bunden av sin accept då accepten kommit anbudsgivaren till handa. WBC AB

12 Anbud –> Accept –> Avtal
1:1 förklaring Anbud –> Accept –> Avtal Accept och avtal om: * anbudstagaren utgår från att accepten är ren dvs. överensstämmer med anbudet. * anbudsgivaren måste inse att anbudstagaren tror att avtal kommit till stånd. * anbudsgivaren inte reklamerar den orena accepten och är passiv. WBC AB

13 1 kap. Om slutande av avtal
2 § Har anbudsgivaren bestämt viss tid för svar, skall han anses hava föreskrivit, att svaret skall inom den tid komma honom till handa. Är i brev eller telegram, vari anbud göres, viss tidrymd utsatt för svaret, skall denna räknas från den dag brevet är dagtecknat eller den tid på dagen telegrammet är inlämnat för befordran. WBC AB

14 1:2 förklaring Acceptfrist
Parterna bestämmer själva hur lång acceptfristen är. Finns ingen frist angiven räknas den från det att mottagaren fick del av anbudet. Telegram mm anses idag vara , fax m.m. Från den tid på dagen då det lämnades för befordran. WBC AB

15 1:3 förklaring Ingen acceptfrist bestämd eller parterna inte kan komma överens. Då bestämmer Avtalslagen hur lång den är. Hur lång är en acceptfrist enligt Avtalslagen? ”…skäligen kunde av honom beräknas tillgå…” muntlig anbud förväntas accept omedelbart. angett på anbud. WBC AB

16 1 kap. Om slutande av avtal
4 § Antagande svar, som för sent kommer anbudsgivaren till handa, skall gälla såsom nytt anbud. Vad nu är sagt äge dock icke tillämpning, där den, som avsänt svaret, utgår från att det framkommit i rätt tid och mottagaren måste inse detta. I ty fall åligger det denne, om han icke vill godtaga svaret, att utan oskäligt uppehåll giva avsändaren meddelande därom; underlåter han det, anses avtal hava genom svaret kommit till stånd. WBC AB

17 1 kap. Om slutande av avtal
5 § Avslås anbud, vare det förfallet, ändå att den tid, varunder det eljest skolat gälla, ej gått till ända. WBC AB

18 1 kap. Om slutande av avtal
6 § Svar, som innehåller, att anbud antages, men som på grund av tillägg, inskränkning eller förbehåll icke överensstämmer med anbudet, skall gälla såsom avslag i förening med nytt anbud. Vad nu är sagt äge dock icke tillämpning, där den, som avgav svaret, anser det överensstämma med anbudet och mottagaren måste inse detta. I ty fall åligger det denne, om han icke vill godtaga svaret, att utan oskäligt uppehåll giva meddelande därom; underlåter han det, skall avtal i enlighet med svarets innehåll anses hava kommit till stånd. WBC AB

19 1 kap. Om slutande av avtal
7 § Anbud eller svar, som återkallas, vare ej gällande, där återkallelsen kommer den, till vilken anbudet eller svaret är riktat, till handa innan han tager del av detta eller samtidigt därmed. WBC AB

20 1:7 förklaring Huvudregel
Anbud och accept är bindande och kan inte återkallas. Undantag Anbud och accept kan återkallas senast innan mottagaren tagit del av anbudet eller accepten. WBC AB

21 2 kap. Om fullmakt Termen fullmakt används på olika sätt i avtalslagen. Fullmakt = en till tredje man riktad viljeförklaring av huvudmannen, varigenom denne påtager sig följderna av den rättshandling ställföreträdaren å hans vägnar företager. WBC AB

22 P 1 säger till P 2 att P 3 får ingå avtal för P 1:s räkning
2 kap. förklaring P 1 säger till P 2 att P 3 får ingå avtal för P 1:s räkning WBC AB

23 2 kap förklaring Fullmakt ges av en person till en annan så att denne kan ingå rättshandlingar för den som gett fullmakten. Det är enligt avtalslagen huvudmannens rättsliga befogenhet som överlåts. Idag har alla människor full rättslig befogenhet. Tänk på att lagen skrevs 1915 – då var det inte så! Exempel på folk med fullmakt Kassörska Busschaufför Banktjänsteman Säljare på företag Barn som handlar åt sina föräldrar WBC AB

24 2 kap. Om fullmakt 10 § Den, som åt annan givit fullmakt att sluta avtal eller eljest företaga rättshandlingar, varder omedelbart berättigad och förpliktad i förhållande till tredje man genom rättshandling, som fullmäktigen inom fullmaktens gränser företager i fullmaktsgivarens namn. Där någon såsom anställd i annans tjänst eller eljest i följd av avtal med annan intager en ställning, varmed enligt lag eller sedvänja följer viss behörighet att handla å dennes vägnar, anses han hava fullmakt att företaga rättshandlingar, som falla inom gränserna för denna behörighet. WBC AB

25 2:10 förklaring Huvudmannen (fullmaktsgivaren) blir direkt bunden av fullmäktigens (mellanmannens) rättshandling mot 3:de man. Mellanmannen binds inte. Mellanmannen agerar i huvudmannens ställe. Ex. Servitören tar upp en beställning. S ingår då för sin chefs räkning ett avtal om att servera mat osv. till dig för ett visst pris inom en viss tid (15 min) och på en viss plats (restaurangen). Servitören tar inte på sig något ekonomiskt ansvar eller ekonomisk rättighet eller förpliktelse i övrigt. Däremot gör hans chef det. Servitören får bara göra vissa saker för sin chefs räkning. Ta upp beställningar på mat och dryck. Ta emot betalning. Han får inte t.ex. inte sälja restaurangen, belåna den osv. Gör han det har det vanligen ingen rättsverkan mot chefen. WBC AB

26 2:10 förklaring Fullmaktsgivare - huvudman. Fullmäktig - mellanman.
Behörighet och befogenhet. Ställningsfullmakt. Skriftlig fullmakt. Muntlig fullmakt Uppdragsfullmakt Direktmeddelad fullmakt (Sedvana) Behörighet Befogenhet Huvudmannen är den som har den rättsliga handlingsförmågan Fullmäktig kan i sig sakna rättslig handlingsförmåga, tex en underårig Behörighet är fullmäktigens rätt att handla och binda fullmaktsgivaren så att det är uppfattbart för tredje man. Befogenhet däremot är omfattningen av fullmäktiges uppdrag så som den lämnats av fullmaktsgivaren till denne dvs. med de eventuella inskränkningar som gjorts i den till det yttre iakttagbara behörigheten. Tex en kassörska har rätt att bland annat ta emot betalning för en produkt men inte att sälja hela affären. Om befogenheten överskrids kan dock fullmaktsgivaren i efterhand godkänna affären. Ställningsfullmakt fungerar så att med en viss ställning eller funktion anses i allmänhet följa en behörighet att binda huvudmannen. Exempel vad får en sjuksköterska göra, kassörska göra, inköpare göra Hur ser befogenheten ut?? Skriftlig fullmakt ex. att man ger en kompis i uppdrag att sälja en bil eller annan produkt. Advokater har ofta sf för att fullgöra klienters rättshandlingar. Uppdragsfullmakt följer av ett anställningsuppdrag. Direktmeddelad fullmakt Det är hur tredje man uppfattar ställningen som är avgörande och inte hur de verkliga förhållandena är WBC AB

27 2:10 förklaring Ta reda på hur långt fullmakten sträcker sig.
Fullmaktens bestäms ofta av sedvänja. Alla vet att servitören får ta upp beställning och ta betalt men inte sälja restaurangen. WBC AB

28 2 kap. Om fullmakt 11 § Har fullmäktigen vid företagande av rättshandling handlat i strid mot särskilda inskränkande föreskrifter av fullmaktsgivaren, vare rättshandlingen ej gällande mot denne, såframt tredje man insåg eller bort inse, att fullmäktigen sålunda överskred sin befogenhet. Är fullmakten av sådan beskaffenhet, som i 18 § avses, vare rättshandling, som fullmäktigen med överskridande av sin befogenhet företagit, icke gällande mot fullmaktsgivaren, ändå att tredje man var i god tro. WBC AB

29 2:11 förklaring Överskridande av befogenheten
Om mellanmannen överskrider befogenheten blir inte huvudmannen bunden av rättshandlingen om 3:de man borde ha insett det. Är behörigheten inskränkt med viss befogenhet så binds inte huvudmannen även om 3:de man är i god tro. Så kallad uppdragsfullmakt. Sälja bilen kr WBC AB

30 2 kap. Om fullmakt 12 § Vill fullmaktsgivaren återkalla fullmakt, som avses i §§, åligger det honom, även om han meddelat fullmäktigen, att han icke längre vill låta fullmakten gälla, att iakttaga vad i nämnda paragrafer för varje fall föreskrives; äro flera av dessa föreskrifter var för sig tillämpliga å samma fullmakt, skola de alla iakttagas. Tredje man, hos vilken en fullmakt återkallats på det i 13 § angivna sätt, äge dock icke åberopa, att återkallelse ej skett på annat sätt. WBC AB

31 2:12 förklaring Fullmakt kan alltid återkallas
Fullmakt återkallas på det sätt som anges i 13 – 16 §§. Vanligen återkallas fullmakt på samma sätt som den uppkommer. WBC AB

32 3 kap. Om rättshandlingars ogiltighet
Detta är ingen uttömmande beskrivning av rättshandlingars ogiltighet. Ogiltig rättshandling = parterna är inte bundna av avtal. Mycket bestäms av praxis, sedvana och en del andra lagar. WBC AB

33 3 kap. Om rättshandlingars ogiltighet
28 § Rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövats genom våld å person eller genom hot, som innebär trängande fara, icke gällande mot den tvungne. Har tvånget utövats av annan än den, gent emot vilken rättshandlingen företogs, och var denne i god tro, åligger det dock den tvungne, där han vill mot honom åberopa tvånget, att utan oskäligt uppehåll efter det tvånget upphörde giva honom meddelande därom vid äventyr, om sådant underlåtes, att rättshandlingen varder gällande. WBC AB

34 3:28 förklaring Råntvång Den som under påtaglig fara för våld eller hot om våld ingår avtal blir inte bunden av avtalet. Förarbetena talar om ”pistolen för pannan” God troende 3:de man måste informeras, så snart våldet eller hotet upphörde informeras om råntvånget. Om inte blir avtalet gällande. WBC AB

35 3 kap. Om rättshandlingars ogiltighet
30 § Där den, gent emot vilken en rättshandling företagits, framkallat densamma genom svikligt förledande eller ock insett eller bort inse, att den, som företog rättshandlingen, blivit svikligen förledd därtill av annan, vare rättshandlingen icke gällande mot den förledde. Har den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, svikligen uppgivit eller förtegat omständigheter, som kunna antagas vara av betydelse för rättshandlingen, skall han anses hava därigenom framkallat densamma, såframt det ej visas, att det svikliga förfarandet icke inverkat å rättshandlingen. WBC AB

36 3:30 förklaring Svikligt förledande
Den som på olika sätt luras att ingå avtal blir inte bunden av avtalet om sveket varit avgörande för avtalets ingående. Mot god troende 3:de man blir avtalet ändå gällande. WBC AB

37 3 kap. Om rättshandlingars ogiltighet
31 § Har någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande till det vederlag, som må hava blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka något vederlag icke skall utgå, vare rättshandling, som sålunda tillkommit, icke gällande mot den förfördelade. Lag samma vare, där sådant otillbörligt förfarande, som i första stycket avses, ligger annan till last än den, gent emot vilken rättshandlingen företogs, och denne ägde eller bort äga kunskap därom. Om avtal rörande bärgning gälle vad särskilt är stadgat. Lag (1987:329). WBC AB

38 3:31 förklaring Trångmål, oförstånd, lättsinne, beroende ställning
Bestämmelsen gäller ocker Ekonomiskt trångmål, (sjö)nöd, berusning, lån till ovanligt dyrbara föremål eller hasardspel (?) Enfald, okunskap, ungdomligt lättsinne WBC AB