Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige 2008-02-13 Introsidan!

En presentation över ämnet: "Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige 2008-02-13 Introsidan!"— Presentationens avskrift:

1 Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!

2 Frågor att besvara…. Varför startade projektet och av vem?
Hur länge och var har det pågått? Vilket arbetssätt har vi haft? Vilka förändringar har skett på gårdarna? Hur har miljön påverkats? Varför bör vi fortsätta ytterligare år?

3 Miljömålet – Ingen övergödning

4 - vilken roll spelar jordbruket?
Övergödning - vilken roll spelar jordbruket? I Sverige kommer en tredjedel av allt kväve som når haven via vattendragen från jordbruksmark. (Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005) Kartan visar källfördelningen för svensk tillförsel av kväve till Östersjön och Västerhavet. Källorna är både punktkällor, t.ex. en industri eller ett reningsverk, och diffusa källor, t.ex. jordbruksmark. Tillförseln från de diffusa källorna är beräknade och avser åren och punktkällornas utsläpp är uppmätta och avser i allmänhet år I cirklarnas yttre kant är markerat hur stor andel av tillförseln som har antropogent ursprung, d.v.s. som är orsakat av mänsklig aktivitet. Kvävetillförseln är även uppdelad på olika havsområden. En tredjedel av allt kväve som kommer till Östersjön och Västerhavet via svenska vattendragen kommer från jordbruket. Ett visst läckage av näringsämnen är naturligt och av det naturliga läckaget kommer en stor del från skogsmark. Observera att det är väldigt lite läckage från jordbruksmark i Norrland men desto mer från skogsmark, vilket förstås beror på att de har mer skog än jordbruk där. Observera att nedfallet på sjöar är större i Västsverige, vilket beror på att vindarna över Sverige ofta är västliga och därmed faller både mer nederbörd och mer kväve över Västsverige. Av näringsämnena som hamnar i Öresund kommer nästan allt från jordbruket, vilket beror på att en väldigt stor andel av marken är uppodlad. Industrin står för en större andel av kvävet i norr än i söder, vilket beror på att många industrier, t.ex. pappersbruk, ligger där.

5 - vilken roll spelar jordbruket?
Övergödning - vilken roll spelar jordbruket? I Sverige kommer en fjärdedel av all fosfor som når haven via vattendragen från jordbruksmark. (Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005) Kartan visar källfördelningen för svensk tillförsel av fosfor till Östersjön och Västerhavet. Källorna är både punktkällor, t.ex. en industri eller ett reningsverk, och diffusa källor, t.ex. jordbruksmark. Tillförseln från de diffusa källorna är beräknade och avser åren och punktkällornas utsläpp är uppmätta och avser i allmänhet år I cirklarnas yttre kant är markerat hur stor andel av tillförseln som har antropogent ursprung, d.v.s. som är orsakat av mänsklig aktivitet. Fosfortillförseln är också uppdelad på olika havsområden. En fjärdedel av all fosfor som hamnar i Östersjön och Västerhavet via svenska vattendragen kommer från jordbruket. Observera att liksom för kväve är skogsmarken den dominerande källan i norra Sverige men jordbruket dominerar i söder. När det gäller fosfor utgör enskilda avlopp och industrin mycket större poster än när det gällde kväve. Nedfall av fosfor är inte med i figuren eftersom i princip inget sådant sker.

6 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Lagstiftning Forskning och utveckling Avgifter och miljöersättningar Rådgivning

7 Tidsaxel för det svenska lantbrukets arbetet mot övergödning
2005 Nya djurtäthets-regler 1995 EU medlemsskap nya stöd för fånggrödor och skyddszoner EU:s Nitratdirektiv införs 1988 Riksdagen beslutar om plan för åtgärder mot närings-förluster 1990 Utbildningkrav för den som hanterar växtskyddmedel 1994 Regler för spridningav gödsel 2003 Nya nitratkänsligta områden införs 1997 Start av kampanjen Säkert växtskydd 1980s Regler för lagrings-kapacitet för stallgödsel 1992 Regler om vinter-grön mark 1996 Regler om snabb nedbrukning av stallgödsel 1995 Regler för täckning av gödsel-behållare 2001 Start av projektet Greppa Näringen 1980s Regler för spridningsareal 1984 Miljöavgift på mineral-gödsel

8 Miljökänsliga områden enligt Nitratdirektivet

9 Utsläpp av kväve och fosfor från Sverige Källa: Havsmiljökommissionen och Naturvårdsverkets rapport 5364

10 Fördelning av jordbruksstöden i Sverige år 2006, totalt 1073 milj Euro

11 Miljöersättningar i det svenska landsbygdsprogrammet
Minskat kväveläckage Fånggrödor Utebliven höstbearbetning Våtmarker, anläggning och skötsel Skyddszoner längs vattendrag Miljöskyddsåtgärder Ekologisk produktion

12 Helhetssyn på miljöproblemen….
(foto:Stina Olofsson)

13 Organisation för Greppa Näringen

14 Informationsmaterial
Medlemsblad Goda Råd från Greppa Näringen Hemsida Nyheter inom miljöområdet för växtnäring och växtskydd Stallgödselvärdering Växtnäringsbalans på nätet

15 Medlemmar i Greppa Näringen 2001-2007

16 Åkerareal på gårdar i Greppa Näringen, 31 dec 2006
Län Antal brukare Medel-areal, ha S:a ansluten areal, ha Länets åker- areal, ha Ansluten areal, % Blekinge 205 67 13 700 32 300 42 Skåne 2593 115 65 Halland 686 83 57 000 50 Kalmar 455 99 45 000 36 Gotland 152 118 18 000 86 900 21 Västra Götaland 1036 116 25 Stockholm 56 196 11 000 86 700 13 Uppsala 58 160 9 300 6 Södermanland 75 204 15 300 12 Östergötland 218 180 39 300 19 Örebro 41 182 7 500 7 Västmanland 88 187 16 500 Summa 5664 31

17 Under 6 år har 25 000 gårdar besökts
200 rådgivare gör årligen i medeltal ca 25 rådgivningar var i projektet

18 Miljörådgivning i Sverige 2006 allmänt finansierad

19 Greppa Näringens rådgivning

20

21 Greppa Näringens rådgivning

22 Greppa Näringens databas
Beskriva vilka gårdar som ingår i Greppa Sammanställa växtnäringsbalanser Beräkna effekter av rådgivningen Förändringar i överskottsvärden i växtnäringsbalanser Se förändringar exempelvis spridningstidpunkter Beräknade förändring av utlakning av kväve

23 Förändringar av gårdarnas överskott av fosfor i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen

24 In- och utförsel av fosfor på 109 grisgårdar efter ca 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen:
In- och utförsel av fosfor i gårdsbalansen med: 1:a balans kg/ha Sista balans Förändring kg/ha Införsel: Foder 23,8 21,7 -2,1 Mineralgödsel 3,7 3,9 +0,2 Utförsel: Organisk gödsel 1,1 1,7 +0,6 Animalier 7,7 8,5 +0,8 Vegetabilier 12,1 12,9 in-ut= överskott +6,6 +2,5 -4,1

25 Förändring av gårdarnas överskott av kväve i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen

26 Kväveöverskott på 575 mjölkgårdar (2004)
Bild 9: Kväveöverskott på 575 mjölkgårdar (2004) BTX: Kväveöverskottet förklaras till stor del av ammoniakavgång, kväveutlakning och kvävgasavgång. En mindre del lagras in i marken. Av diagrammet går det att utläsa två saker, dels att det generellt sett är ett högre kväveöverskott på gårdar med hög djurtäthet, dels att det råder stor variation i kväveeffekt mellan gårdar med samma djurtäthet.

27 Kväveöverskott på 35 mjölkgårdar 1997 – 2004 6000 kg mjölk/ha, 1,0 de/ha, 50 % vall, 35 % spannmål
Diagram 4: Kväveöverskott på 35 mjölkgårdar År 2000 fattas Bildtext: Dessa gårdar ingår i Skånemejeriers Miljöbonusprogram och har kontinuerliga balanser från 1997 med undantag för år2000. Mjölkproduktionen är ungefär den samma men med minskande kväveöverskott över åren.

28 Använda medel i Greppa Näringen, 1000 euro
Rådgivning/kurser Övrigt Totalt (avrundat) Därav miljöskatt 2000 540 2001 652 685 1340 2002 1380 739 2120 2003 2696 989 3690 410 2004 3022 859 3880 330 2005 2967 750 3720 390 2006 3054 3710 310

29 Miljöeffekter och samhällets kostnader för rådgivning i Greppa Näringen 2001-2006
Beräknad årlig minskning uppnådd 2006 Årlig kostnad för sparad växtnäring Kväveutlakning 805 ton kväve 31 kr/kg Ammoniak-avgång 560 ton kväve 28 kr/kg Fosforförluster 19 ton fosfor 309 kr/kg

30 Exempel på resultat av lantbrukarnas arbete för Östersjön hittills
Tidsperiod Uppnådd minskning Källa Kväveläckage rotzonsläckage,ton ton Naturvårdsverket ton Naturvårdsverket* ton De Facto, Miljömålsrådet Fosforförluster, % -19% Ammoniakavgång till luften % -18% SCB *Reviderade siffror jämfört med tidigare beräkningar publicerade av Jordbruksverket

31 Orsaker till minskat kväveläckage 1995-2003 Johnsson och Mårtensson SLU, 2005

32 P-tillförsel med mineralgödsel Sverige, tusental ton fosfor
Motivera P-tillförsel med mineralgödsel Sverige, tusental ton fosfor

33 Fråga 3: Är Du beredd att vidta ytterligare åtgärder på Din gård för att minska växtnäringsläckaget? Bas: SHB Man är beredd att själv vidta åtgärder i större utsträckning än Detta gäller även i övriga Götaland och Mälardalen. Icke-medlemmar i GN är mindre benägna att själva göra något. (Landja , 2006)

34 Fråga 7: Du som är medlem i Greppa Näringen, har detta lett till förändringar på Din gård? Bas: Medlemmar ¼ av medlemmarna anser sig ha genomfört större förändringar, medan 2/3 menar att de endast gjort mindre förändringar. Var tionde medlem har inte gjort något. Vi vet dock inte om detta är från en nivå där man redan hade minimerat växtnäringsläckaget eller om det var från en mindre sofistikerad nivå. (Landja, 2006)

35 Fråga 15: Vilka åtgärder skulle vara mest effektiva mot växtnäringsförluster i Ditt område? Bas: SHB
En påtaglig ökning har skett för senarelagd jordbearbetning, snabbare nedbrukning och odling av fånggrödor. 2/3 av djurägande medlemmar anger anpassad utfodring som en effektiv åtgärd. (Landja, 2006)

36 Fråga 20: Hur stämmer nedanstående åtgärder för att minska ammoniakavgången med vad Du har gjort de senaste fem åren? Bas: SHB Förändringarna är påtagliga enligt lantbrukarnas uppfattning. 2/3 har t ex kraftigt minskat tiden mellan spridning och nedbrukning på hösten. Skillnaderna mellan medlemmar och icke-medlemmar är ibland stora, ibland av mindre omfattning (Landja, 2006)

37 Bjud in media till gårdarna!

38 Framgångsfaktorer för Greppa Näringen
Samverkan och delaktighet Bondenytta Aktuell fråga som berör hela samhället Budskap som går att kommunicera Kunskapsuppbyggnad hos rådgivarna Verktyg för lantbrukaren Uppföljning och återkoppling

39 Hur länge ska vi hålla på?
Kontinuitet Uppföljning Tålamod Nya län och områden = 3-4 år till

40 VAD odlas och HUR odlas det?
Introsidan!