Pengar som bytesmedel eller att skilja pengar från värde.

En presentation över ämnet: "Pengar som bytesmedel eller att skilja pengar från värde."— Presentationens avskrift:

1 Pengar som bytesmedel eller att skilja pengar från värde

2 Varor Tjänst -er Tjänst -er Att skilja pengar från värde (Ur David Cortens bok När företagen styr världen) För att förstå vad som händer i ett globalt ekonomiskt system måste man först förstå pengarnas natur. Pengar är en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar och de skapades för att fylla ett angeläget behov. De tidiga marknadstransaktionerna skedde genom byte av varor med lika värde, vilket innebär att en transaktion kunde ske endast mellan två personer som var och en ägde något som han eller hon var beredda att byta mot något som den andre ägde. Detta gjorde att handeln hade en tröghet, att träffa den rätta personen som hade just den varan man vill ha. Varor

3 Silver Guld Varor Silver Tjänst -er Snäck- or Tjänst -er Det blev något lättare när folk började använda värdeföremål som bytesmedel - granna snäckor,värdefulla metallbitar och ädelstenar. Så småningom kom metallmynt som fick fastare värden efter den mängd ädelmetall, vanligen silver eller guld de innehöll. Ädel stenar

4 Pengar Varor Tjänst -er Tjänst -er Pengar Guld Senare kom man på att det var bekvämare att förvara ädelmetallerna i ett kassavalv och utfärda papperspengar som kunde växlas in mot metallen om så önskades. Papperssedeln var på sätt och vis ett kvitto på att innehavaren ägde ett stycke ädelmetall, men sedeln var mer praktisk och lättare att transportera.. Var och en av dessa innovationer innebar emellertid att pengar alltmer skildes från ting med verkligt värde.

5 Pengar Varor Tjänst -er Tjänst -er Pengar Guld Ytterligare ett steg togs 1944 då Världsbanken och IMF skapades. De länder som deltog i detta möte enades om att inrätta ett nytt globalt ekonomiskt system där varje medlemsstat skulle lova att växla in sitt lands valuta mot amerikanska dollar till en fast kurs. Som i sin tur garanterades att växlas in mot guld. Detta system fungerade någorlunda väl i över tjugo år, tills besluts- fattarna fick uppfattningen att för att klara av en militär och ekonomisk expansion måste man trycka fler sedlar än vad guldreserven medgav. Och om nu alla länder som hade dollar skulle få för sig att lösa in dem mot guld skulle reserven snabbt tömmas och de som trott på dollarn skulle stå där med en värdelös papperslapp.

6 Pengar Varor Tjänst -er Tjänst -er Pengar För att förhindra detta förklarade amerikanarna 1971 att USA inte längre löste in dollar mot guld. Dollarn var plötsligt bara ett stycke höggradigt papper, försett med siffror och en komplicerad teckning. Världens valutor var nu inte längre kopplade till något verkligt värde annat än den gemensamma förväntningen att andra skulle acceptera dem i utbyte mot varor och tjänster.

7 Pengar Varor Tjänst -er Tjänst -er Pengar e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- När väl datorerna blivit vanliga var nästa steg ganska självklart - att eliminera papperet och lagra siffrorna i datorer. Även om mynt och sedlar fortsätter att vara i omlopp sker allt fler av världens penningtransaktioner i form av elektronisk överföring mellan datorer. Pengar har blivit i det närmaste en abstraktion. Och skapandet av pengar har skilts från skapandet av värde. Följden har blivit att finans- marknaderna, de två yttre ringarna i figuren, i hög grad har övergivit produktiva investeringar. Finans-systemet fungerar alltmer som en värld för sig i så stor utsträckning att den totalt överskuggar den produktiva sektor. Fortsätt på nästa sida Ränta

8 Pengar Varor Tjänst -er Tjänst -er Pengar e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- Idag har gjorts beräkningar på att ca 85-95% av pengarna som är i omlopp är i den rena finansekonomin. Ingen vet exakt men bara på den internationella valutamarknaden byter 70-90 tusen miljarder kr (7-9 x 10 13 ) ägare varje dag. Större delen av dessa pengar går till mycket kortsiktiga spekulativa investeringar och dessa pengar saknar koppling till varje form av verkligt värde. Ändå bygger penningmarknadens aktörer sitt rykte och sina karriärer på att få pengarna växa snabbare än de gällande räntorna. Denna tillväxt beror på systemets förmåga att i det oändliga öka mängden pengar i omlopp i den finansiella ekonomin oberoende av produktion av verkliga varor och tjänster. (Texten på dessa sidor är utdrag ur David Kortens bok; När företagen styr världen 1996) Ränta

9 Pengar Varor Tjänst -er Tjänst -er Pengar e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- e-e- Det är i sig ingen nackdel att en stor mängd pengar cirkulerar i ekonomin. Men om pengarna cirkulerade mer i den produktiva sektorn och om inte räntor tas ut vid överföringen av pengar från den finansiella sektorn kommer en helt annan situation att uppstå. Man skulle t o m kunna ta ut en ”negativ ränta” (användaravgift) vid varje ekonomisk transaktion som föreslagits av bl a Silvio Gesell 1916 när han formulerade sin idé om en ”naturlig ekonomisk ordning” och Bernard Lietaer, författare till boken The Future of Money 1999. Där han skriver att den räntebaserade ekonomins ständiga brist på pengar tvingar till en ständig ekonomisk expansion. En ”negativ ränta” eller användaravgift skulle därmed göra långsiktigt ekologiskt tänkande mer lönsamt. Sådana försök med räntefria pengar har förekommit, det mest framgångsrika försöket företogs i Wörgl i Östrerike på 1930 talet. Läs Margrit Kennedys bok Pengar utan ränta och inflation kapitel II ”De första experimenten med räntefria pengar. Användaravgift Användar- avgift Varor Tjänst -er Tjänst -er Varor