Välkomna HFSU-nätverk 11 mars 2010 Hällefors kommun.

En presentation över ämnet: "Välkomna HFSU-nätverk 11 mars 2010 Hällefors kommun."— Presentationens avskrift:

1 Välkomna HFSU-nätverk 11 mars 2010 Hällefors kommun

2 Bakgrund November 2003 2 träffar/termin
1 rektor och 1 (2) personal per enhet Krav: rektor ska delta vid träffarna Syfte: ge kunskap erfarenhetsutbyte samordning se varandras verksamheter knyta kontakter sätta ord på sitt arbete föra vidare till medarbetare och kollegor

3 Hälsofrämjande skolutveckling…
…så mycket mer än: och

4 Det innebär… Att förskolan målmedvetet och långsiktigt utvecklar hela förskolans vardag som en stödjande och främjande miljö för hälsa och lärande samt stärker, utvecklar och fördjupar olika hälsoområden. Förskolan som ger glädje och lust i lärandet ger den jordmån som behövs för att barnen ska utveckla en god hälsa. Ett hälsofrämjande tankesätt som genomsyrar hela skolans verksamhet. Arbeta utifrån ett salutogent synsätt, dvs. arbeta med fokus på friskfaktorer. Ha en helhetssyn på begreppet hälsa, två spår genomsyra hela verksamheten  enskilt ämne 4

5 Ett hälsofrämjande synsätt
Utveckla det friska (salutogent) Vilka faktorer skapar det vi vill ha? ett främjande arbete inriktas på att stärka skyddsfaktorer (friskfaktorer). Istället för… Lindra,bota, behandla (patogent) Vilka faktorer skapar ohälsa? förebyggande arbete inriktats främst på att undanröja riskfaktorer. Hur förhindrar vi att ohälsa uppstår? Främja, - skapa gynnsamma förutsättningar för ex. generella insatser typ Livskunskap Förebygga - vidta åtgärder i förväg för att förhindra att ohälsa uppstår ex. socialtjänsten, åldersgräns på alkohol och tobak, skapa en trygg och säker skolmiljö Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. Om insatserna syftar till att reducera en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. Om den istället bidrar till att öka tillgången till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande. 5

6 Skydds- och riskfaktorer
Individnivå Kamratnivå Familjenivå Förskola/Skolnivå Samhällsnivå En riskfaktor är en faktor som ökar risken och sannolikheten för ohälsa eller problem hos individen t ex destruktiva beteenden med konsekvenser både för individen och omgivningen… Medan en skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar och stärker individen och ökar chansen till bra livsstil, ”önskvärda” beteenden, attityder och god hälsa. Risk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå,, kamratnivå, familjenivå, skolnivå och på samhällsnivå. Faktorerna samspelar och interagerar. Enstaka risk och skyddsfaktorer har begränsad effekt. Förebyggande och främjande arbete bygger på kunskap om risk- och skyddsfaktorer. SEL/SET arbete har i första hand effekt på individ- kamrat- och skolnivå. I form av att ge skyddsfaktorer.

7 KASAM – känslan av sammanhang
Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Delaktighet Lust Gemenskap Mening Förståelse Information Regelbundenhet Tydlighet Struktur Upplevelse av kontroll Positiv självkänsla I filmen pratade B om förhållningssätt och ledarskap som väldigt viktiga faktorer för en god, trivsam och lärande miljö. Idag (28/10) ligger fokus på arbetet över hela skolan (av de tre molnen). Det är viktiga saker i ett arbete med likabehandling att främja ett gott klimat bland eleverna. En väldigt viktig bärande faktor blir då att det finns en samsyn bland er personal på verksamhetens mål, era arbetssätt och er uppgift. En av de mest centrala faktorerna är att personalen delar en helhetssyn på skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. Forskning och skolornas egna erfarenheter visar på ett stort värde att alla vuxna på skolan ser sambanden mellan barns lärande, demokratiska, sociala utveckling och att barnen har tillit till de vuxna. De vuxnas gemensamma förhållningssätt handlar om såväl värme som engagemang och om att ha klara och kända gränser och rutiner. Det innebär att behovet av att de vuxna är medvetna om och reflekterar kring sina egna värderingar och förhållningssätt till varandra och till eleverna. Fokus ska ligga på hur man skapar trygga miljöer, tydliga gränser och strukturer. Skolan måste se över på vilket sätt de egna arbetssätten och strukturerna. För att du som personal ska kunna arbeta i detta och att chanserna ökar att ni har en samsyn på verksamheten kan ni ha ett perspektiv på detta är att arbeta utifrån begreppet KASAM. Ha en känsla av sammanhang, finns i ett sammanhang. MENINGSFULLHET: Delaktighet: vi pratar om att eleverna ska vara delaktiga och ha inflytande… Det är såklart en lika viktig del för er. På vilket sätt är jag delaktig och har inflytande på de beslut som tas på skolan? Är jag delaktig och säger min mening vid upplägg av arbetssätt och mål? Upplever jag att kollegor och skolledning lyssnar på mig vid möten mm? Är min grundkänsla att jag är en del av Snäckeskolan arbete? Lust och Gemenskap: Att känna en lust och gemenskap med arbetsplatsen och kollegorna är såklart viktigt för att trivas och göra ett bra jobb. Upplever och känner jag att vi har en gemenskap och har satt gemensamma mål så ökar det såklart chanserna att jag ska arbeta på det sätt som vi bestämt och jag även jobbar för att mina kollegor ska få bra förutsättningar för sina arbetsuppgifter. Här blir då såklart ert förhållningssätt och bemötande av varandra jätteviktigt och en grund för hur man upplever gemenskapen och lusten. Har vi några sociala aktiviteter? Finns det återkommande tillfällenm att lära känna varandra bättre? Mening: Kopplat till detta går ju att lägga vilken mening man känner i jobbet. Ser jag att min del är en tårtbit i en helhet, jag ser min plats i ett sammanhang att jag är sk en länk i en kedja. Då bidrar det såklart till att jag gör ett bra jobb och att jag förstår vikten av att det jag gör ett viktigt och påverkar andra. BEGRIPLIGHET: Tydlighet o Struktur: Hur pass tydliga är verksamhetens mål för mig? Hur pass tydligt ser jag min del i mina kollegors arbete? Upplever jag en otydlighet och dålig struktur så ökar det riskerna att jag inte ska se en mening i det jag gör och då kan det i sin tur påverka det jobb jag gör som såklart påverkar mina kollegor och verksamheten. Är istället målen och arbetssätten tydliga… Kopplat till detta hör såklart vår kommunikation sinsemellan. Är jag så tydlig jag kan vara för min kollega så att han/hon förstår vad jag menar och vet jag vad förväntar mig eller finns risken för missuppfattningar och tolkningar. Eller värre bedriver jag kommunikation genom anspelningar eller innehållande av information för att vissa på min maktposition…? Regelbundenhet: Finns det en regelbundenhet och ett konsekvent arbetssätt i det vi gör? För barn ger regelbundenhet en trygghet, det vet vad som komma skall. T ex att det alltid finns lärare ute på rasterna och de arbetar i stort sätt likadant. Att skoldagen och lektionerna startar på samma sätt, regler och förhållningssätt som återkommer. Men då måste alla lärare ha detta klart för sig… Tydlighet… Information: Hur fungerar informationen? Vet ALLA var, när och hur information ges? Är viss information sådan att man måste söka den själv? Ges det ibland information vid sk informella möten och då kanske även en del beslut tas? Är det tydligt för alla hur information ges eller förutsätter man att alla vet…? Förståelse: Att ha förståelse för beslut, arbetssätt mm är såklart kopplat till hur pass tydligt verksamhetens mål och struktur är. Det handlar även om förståelsen för mina kollegor. Att bemöta varandra med respekt och ha med i jobbet att vi har olika saker i vår ryggsäck, att vi är i olika skeenden i livet vilket påverkar vår syn på saker och händelser. Även möjligheter att arbeta på olika sätt. Då är det viktig att kunna förstå eller se en förklaring i kollegans handlande/synsätt även om jag inte håller med. Men tillsammans med skolledning bestämmer på vilket sätt verksamheten ska bedrivas. HANTERBARHET: Upplevelse av kontroll: Känner jag att jag har de resurser att handla i en viss situation? Har jag inte det så kommer såklart känslan att jag inte har full kontroll över rasten/förmiddagen/föräldramötet… och konsekvenser kopplat till detta. Ett sätt att öka kontrollen är att jag har fullständigt klart för mig hur mina kollegor skulle göra/säga dvs att vi står ihop. Känner jag att jag kan be eller fråga en kollega om stöd/hjälp för att öka min kontroll? T ex gällande en viss elev eller förälder? Positiv självkänsla: Har jag det eller inte? Har jag en god självkänsla gör jag ett bättre jobb med barnen. Min självkänsla och självbild påverkas såklart av hur mina kollegor bemöter mig. Får jag positiv feedback på det jag gör, både informellt och formellt, ökar det såklart en positiv självkänsla. Finns denna grund (eller ”pluskapital”) personalen emellan är det en bra förutsättning för att även kunna ge konstruktiv kritik dvs det finns utrymme att inom personalgruppen påpeka om en eller några brister eller inte arbetar efter vad som är bestämt.

8 Hälsofrämjande skolutveckling
Det ena handlar om hela förskolan. Klimatet och relationerna mellan barn och vuxna. Det handlar om förskolans lärande miljö, om inflytande och ansvar om betydelsen av att bli sedd, dvs att i grunden känna sig värdefull. En förskola som lyckas skapa goda lärmiljöer främjar också barns hälsa. Det är lättare att lära och leka i en miljö där man känner sig trygg och där relationerna präglas av tillit till varandra. Det finns ett nära samband mellan lärande, värdegrund och hälsa. Det andra handlar om kunskapsområdet hälsa. Betoning på att stärka hälsan. Det innebär fördjupning inom olika hälsoområden, men inte på ett fragmentariserat sätt utan snarare där de gemensamma trådarna i olika hälsoområden binds samman till ett gemensamt kunskapsområde. Hälsofrämjande skolutveckling

9 HFSU – de två spåren Den ena spåret handlar om hela förskolan…
Hälsofrämjande tanke- och förhållningssätt Helhetssyn på begreppet hälsa Salutogent synsätt Känslan av sammanhang (KASAM) Samsyn Positiv inlärningsmiljö Goda relationer Jämställdhet och likvärdighet Inflytande och ansvar. Både personal och elever Samverkan med närsamhället Delaktiga föräldrar De två spåren innebär att man jobbar dels med skolan som helhet men också med det rena kunskapsområdet hälsa. Livskunskap är ett ämne som dock spänner över båda dessa spår eftersom man kan säga att det finns tre inriktningar med Livskunskapen; ett ämne, ett förhållningssätt och något man kan jobba med ämnesintegrerat

10 HFSU – de två spåren Och det andra spåret rör kunskapsområdet hälsa…
Självkänsla och ansvarstagande ”Det goda samtalet” och möjlighet till dialog Relationer Existentiella frågor Fysisk aktivitet Avkoppling – stresshantering Goda och sunda matvanor Motverka kränkningar ANT

11 Skollagen 1 kap 2§ ” Alla barn och ungdomar skall ha lika tillgång till likvärdig utbildning som ger kunskaper och färdigheter samt främjar en harmonisk utveckling till ansvarskännande människor.”

12 Urdrag ur Lpfö 98 ”Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den och även utveckla barnens nyfikenhet och sin lust till samt förmåga att leka och lära” ”Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik… Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar (…) förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” ”Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga”. ”Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation”.

13 Hälsa lärande trygghet, prop. 2001/02:14
Lärande och hälsa påverkas i stor utsträckning av samma faktorer. Lusten att lära är starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande och gynnas av samma faktorer.

14 ”Hur våra barn mår är beroende av den värld de möter och hur vi som vuxna ger dem redskap att möta världen.” Gunilla Källgen

15 Diskutera: Vad är hälsa för dig? Vilka faktorer stärker hälsan?
För barnen?

16 Folkhälsoteamet i Norra Örebro Län
Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Folkhälsoteamet i Norra Örebro Län Anna Sandberg, folkhälsoutvecklare Elin Björklund, folkhälsoutvecklare Ninni Badh-Grändås, drogsamordnare Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg Marie Cesares Olsson, folkhälsoutvecklare Peter Björklund, utredningssekreterare barn-och ungdom

17 Likabehandling/Trygg miljö
Attraktiva föräldramöten Måltid Vandrande skolbuss Sexuell hälsa Vad innebär det konkret till er i förskola eller skolan? Folkhälsoteamet kan vara stöd i: Rörelseglädje Nätverk Elevhälsan Fritid Socialt och emotionellt lärande (SET eller StegVis)