Sopsuganläggningar i Järfälla kommun nutid, framtid och utvecklingsplaner Ida Nordin, avfallsingenjör ida.nordin@jarfalla.se Det fick Bygg- och miljöförvaltningens.

En presentation över ämnet: "Sopsuganläggningar i Järfälla kommun nutid, framtid och utvecklingsplaner Ida Nordin, avfallsingenjör ida.nordin@jarfalla.se Det fick Bygg- och miljöförvaltningens."— Presentationens avskrift:

1 Sopsuganläggningar i Järfälla kommun nutid, framtid och utvecklingsplaner Ida Nordin, avfallsingenjör Det fick Bygg- och miljöförvaltningens projektkontor i uppdrag att utreda närmare. Resultatet är den utredningen som finns i handlingarna. Som bland annat pekar på fördelar med kommunalt huvudmannaskap. Miljö Projekteringsbyrån har ändvänts som konsultstöd i uppdraget. Är det bra med sopsug? Ja, t ex. Genom att använda sopsug kan mängden transportarbete omfatta ca 16 fordonsrörelser i veckan (brännbart hushållsavfall, matavfall samt returpapper). Konventionell hantering (vanlig sopbil) innebär ca tre hela arbetsdagar/v. Vi ska kort stämma av vad som står i ÖP och Föpen: april 2017

2 Här ligger Järfälla

3 En av delägarna i SÖRAB 9 kommuner nordväst om Stockholm
Gemensam avfallsplan Människan i centrum Ca 450,000 invånare

4 Hushåll med befintliga sopsuganläggningar
Idag är 20 % av hushållen i Järfälla anslutna till sopsugar, st. Etablerade under 80-talet och framåt. 90 % stationära, 10% mobila sopsugar. Endast brännbart avfall sugs idag. Både i gamla och nya flerbostadshus. Finns i Jakobsberg, Viksjö och Kallhäll. Ej i Barkarby, Skälby och Stäket där det är mestadels småhus. Ägs och drivs genom sopsugsamfälligheter och Järfälla Hus AB. april 2017

5 Framtids- och utvecklingsplaner
”Utbyggnaden av Barkarbystaden skall syfta till att åstadkomma ett hållbart långsiktigt samhälle…” Låg miljöbelastning God livsmiljö Lätt att göra miljörätt Barkarbystaden, när etapp 1 och 2 är fullt utbyggd, ca lägenheter och ett antal verksamheter anslutna till sopsug. Utredningsarbetet har genomförts, som resulterat i att: - Tekniska nämnden beslutade i augusti 2010; Stationär sopsug och avfallskvarnar i Barkarbystaden. Tekniska nämnden förespråkar kommunalt huvudmannaskap för sopsuganläggningen i Barkarbystaden, det är flera byggherrar. Föpen: Kommunfullmäktige beslutade i augusti 2006 att anta en fördjupning av översiktsplanen för Barkarbyfältet. I Föpen står det bland annat följande om avfall Läs bilden! Avfallsplanens mål: År 2020 ska avfallshanteringen utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och hämtar avfall. TEN: Det ska vara lätt för medborgare att agera miljövänligt (Ten ) Öka mängden matavfall som behandlas biologiskt genom insamling i t ex avfallskvarn (Ten ). När avfallsplaneringen kommer in i ett tidigt planskede kan bidra med Innovativa lösningar. För Barkarbystaden 1 gäller följande: Nästa bild

6 Förutsättningar till beslutet
Tekniska nämnden; förutsättningarna att sopsug skall investeras i nybyggnationen är: - Sopsug för insamling av tre olika avfallsslag; restavfall, tidningar, förpackningar (metall, plast och kartong) - Avfallskvarn, anslutna till VA-nätet (hushåll) - Avfallskvarn med tank för matavfall (verksamheter) - Underjordsbehållare (publika) på fyra platser för färgat och ofärgat glas. - Övrigt: fastighetsnära insamling av elavfall, farligt avfall, grovavfall, större wellpapp och kartong samt möjlighet till etablering av verksamhet för återbruk inom Barkarbystaden. Barkarbystaden 1: Planalternativ 1 ska ligga till grund för det fortsatta detaljplanearbetet med Barkarbystaden I. Viktiga frågor som studeras och beaktas i planeringen är bl a: miljö, energi- och avfallsfrågor (inkl ett eventuellt sopsugssystem) Barkarbyfältet kommer att byggas ut under tot ca 15 år års tid och sopsugen behöver planeras utifrån ett fullt utbyggt område med avseende på terminalplacering, rördragning ska kunna ske på ett optimalt sätt. Viktigt för det fortsatta planarbetet! Barkarbystaden 1, ca 2000 lgh Det finns en handfull platser för terminalbyggnader som behövs utredas närmare. Terminal i anslutning till de etapper som byggs (till att börja med) Rörnätet byggs ut i takt med att gator och vägar bygg. Ev. behövs två terminaler Barkarbystaden 1 och 2. Inom gällande detaljplan för Barkarby trafikplats finns ett nytt handelsområde. Området ingår i Etapp 1. Det är möjligt att erbjuda verksamheter att ansluta till sopsugen. april 2017

7 Insamling av förpackningar och tidningar
Tekniska nämnden; insamling av blandade förpackningar med sopsug som sedan sorteras maskinellt, förutsätter att en överenskommelse kan träffas med FTI eller annan part om mottagning av detta. Två stycken samrådsmöten med FTI har genomförts under hösten. FTI anser att detta är FNI (fastighetsnära insamling) och tar därför inte ansvar för dessa förpackningar eller tidningar. För att FTI ska hämta förpackningar och tidningar ska det var 5 rena fraktioner; metall, plast, kartong, glas och papper dvs. fem separata inkast krävs. Är det ekonomiskt hållbart att ha 5 inkast till sopsug vid fastigheterna och 5 uppsamlingscontainrar, för att FTI ska ta ansvar för förpackningarna? Fördelar med sopsug är att huvuddelen av avfallstransporten sker under mark och utan att störande bilar är inne bland de boende!

8 Problematik Hög investeringskostnad, kommer den att ”tjänas in” i Barkarbystaden, innan upprustning behövs. Kommer fastighetsägarna/boende vara villiga att betala extra för FNI med sopsug? Om förpackningar inte kan samlas in med sopsug, kommer mindre mängd förpackningar att återvinnas, och/eller en ökad tung trafik uppstå i området vid konventionell sophantering? Vems ansvar är det att det ska fungera, förorenaren betalar? Kommer en utveckling behöva ske där FTI inte behöver ta lika stort ansvar p.g.a. andras vilja till utveckling? Maskinell eftersortering av samsorterade förpackningar - vilken teknikutveckling finns och vem kan tänkas äga en sådan anläggning i regionen? Utveckling – storstadsanpassning behövs. Enkelt rent och snyggt! Lätt att göra rätt! Några exempel på terminalbyggnader: Norra Hammarby hamnen, bef bergrum S:T Görans gatan Stockholm Eriksberg, Göteborg april 2017

9 Fortsatt utredningsarbete
Det saknas drivkrafter för att utveckla systemet I den nuvarande lagstiftningen saknas tillräckliga drivkrafter för producenterna att utveckla och förbättra insamlingssystemet. Hushållen betalar delar av kostnaden för källsorteringen flera gånger. Bättre statistik behövs från FTI – stämmer ej med plockanalys. Plockanalyser av Järfällas sopor visar att vi har ca 30 procent förpackningar och returpapper kvar i soppåsen! Utredningsarbetet fortsätter, diskussioner om anläggning för eftersortering i regionen. Palma, Mallorca Madrid, Spanien Korea Det är bara fantasin och plånboken som sätter gränserna Vem har sagt att sopor är fult?

10 Det behövs enhetliga och med kommunernas infrastruktur samordnade insamlingssystem
Återvinningsstationernas framtid är räknad. Inte anpassat till dagen storstadssamhälle, där många aktörer slåss om marken. Vårt gemensamma önskemål om samordning, färre transporter och ökad källsortering kan tillfredsställas om det avfall som respektive kommunerna och producenterna ansvarar för hanteras i samma system, exempelvis via sopsug. Hur ska vi få ihop kommunernas samhällsansvar med producenternas ovilja att utveckla systemen i tiden? Avfallsenheten i Järfälla ställer sig bakom Avfall Sverige skrivelse till Miljödepartementet, där man föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar förpackningar och returpapper. Papperskorg ansluten till sopsug Nissastrand i Halmstad. Ett mkt lyckad satsning enligt Halmstad energi och miljö. Det går att hitta fördelningsnycklar så att man kan hantera soporna från papperskorgarna i samma system.