Palliativ vård FAKTA palliativ vård sept 2019.

En presentation över ämnet: "Palliativ vård FAKTA palliativ vård sept 2019."— Presentationens avskrift:

1 Palliativ vård FAKTA palliativ vård sept 2019

2 Palliativ vård medverkande FAKTA-utbildning 10+24/9 2019
Kristina Gustafsson, SSIH Jönköping, specialist i palliativmedicin och rehabiliteringsmedicin, medlem i FAKTA-gruppen Daniel Gustafsson, VC Norrahammar, specialist i geriatrik. Ledare för ST-studierektorsorganisationen, Futurum. Julian Pascual, VC Hälsan 1 och Geriatriska kliniken, Ryhov, specialist i geriatrik. Madelene Ljungars, VC Norrahammar, specialist i allmänmedicin, medlem FAKTA-grupp palliativ vård Birte Lücht, VC Hälsan1, specialist i allmänmedicin, ordförande i FAKTA-grupp palliativ vård. FAKTA palliativ vård sept 2019

3 Program Statistik Definitioner och begrepp Organisation i länet
Skattningsskalor, läkemedelsordination Fall Brytpunktssamtal FAKTA palliativ vård sept 2019

4 Region Jönköping Varje år avlider 1% av länets invånare (ca 3500 pers ) 2700 av dessa förväntas avlida den långsamma förväntade döden. 1800 ( 75% ) av dessa utvecklar lindriga symtom med okomplicerade behov ( i länsdelarna 600 ) 900 ( 25%) utvecklar svåra komplexa symtom och behöver specialiserad palliativ vård. ( i länsdelarna 300) FAKTA palliativ vård sept 2019

5 Palliativregistret Alla dödsfall ska registreras i registret
Varje enhet kan skaffa abonnemang, tillgång till rapporter, material Palliativ.se FAKTA palliativ vård sept 2019

6 Registrerade dödsfall jan- dec 2018
FAKTA palliativ vård sept 2019

7 Sverige Jönköpings län
FAKTA palliativ vård sept 2019

8 Definitioner och begrepp
Palliativ vård Definitioner och begrepp FAKTA palliativ vård sept 2019

9 Pallium - mantel Manteln/ kappan symbolisera omsorg
med den döende människan. Föreläsningen kommer att handla om denna omsorg. Innan fortsätter med mer specifika informationen, bjuda in till att fundera över: FAKTA palliativ vård sept 2019

10 En fråga för oss alla Hur skulle vi själva vilja ha det?
Vad vore viktigt för mig när jag visste att döden närmar sig? Kan hjälpa att HITTA personligt ENGAGEMANG för frågor som vi kommer beröra FAKTA palliativ vård sept 2019

11 Definition – Palliativ vård Socialstyrelsen
Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående. FAKTA palliativ vård sept 2019

12 Bakgrund palliativ vård
Önskan att slippa ha ont Förhoppning om att mötas med respekt, förståelse och engagemang Döden - sorg, avsked och andra svåra känslor Undvikande av tankar / känslor → större ensamhet, lidande och ångest. Cicely Saunders (född 1918) Utveckling av kunskaps- och förhållningskoncept som vi idag betecknar som palliativ vård: att KUNNA GE GOD VÅRD i livets slutskede. FAKTA palliativ vård sept 2019

13 God vård i livets slutskede
En rättighet för alla människor oavsedd sjukdom, ålder eller bostadsort (enligt SOS) Skall vara den högst prioriterade vården, när behovet uppstår. FAKTA palliativ vård sept 2019

14 Prioriteringsgrupper Riksdagsbeslut 1997
Vård av livshotande akuta sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller till för tidig död Vård av svåra kroniska sjukdomar Palliativ vård och vård i livets slutskede Vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp 2 Prevention Habilitering/rehabilitering Prioriteringsgrupp 3 Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Priortieringsgrupp 4 Vård av andra skäl än sjukdom eller skada För att kunna erbjuda palliativ vård BEHÖVS KUNSKAP FAKTA palliativ vård sept 2019

15 Kunskap ger trygghet För den som kommer att dö För närstående
För alla som vårdar Kunskapen om hur vård i livets slutskede bedrivs måste därför finnas HOS ALLA inom vård och omsorg. FAKTA palliativ vård sept 2019

16 Förutsättningar för god palliativ vård
Strukturerad arbetssätt med tydliga mål och tydlig ansvarsfördelning. Olika yrkesgrupper samarbetar för att möta den sjukes och närståendes behov. Bygger på ett palliativt förhållningssätt. Det kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut. FAKTA palliativ vård sept 2019

17 Palliativ förhållningssätt innebär också
inte behandla till varje pris Vad kan jag göra – vad borde jag göra inte enbart se till livslängd utan också till livskvalitet i tid hjälpa att omdirigera hoppet från bot till hopp på lindring och andra mål som kan vara meningsfulla och värdefulla. 1) avväga för- och nackdelar för patientens välbefinnande inför tänkbara insatser FAKTA palliativ vård sept 2019

18 Helhetssyn Att se och möta människan som en helhet med många olika behov: fysiska psykiska sociala och existentiella Fysiska: smärta, illamående, andnöd Psykiska ORO, ÅNGEST, NEDSTÄMDHET, SÖMN Sociala : RELATIONER; BOENDE; EKONOMI, Existentiella: frågor om liv och död, SKULD, MENING, HOPP FAKTA palliativ vård sept 2019

19 De fyra hörnstenarna Symptomlindring: tidig upptäckt och åtgärd, förebygga, ligga steget före med information. Teamarbete: ingen profession kan ensam möta alla behov Kommunikation: inom teamet, med den sjuke, med närstående. Relationsbyggande. Att känna sig trygg, förstådd, sedd. Viktigt för tillit och välbefinnande. Närståendestöd: att orka stödja den sjuke, vardagen, sig själva, hantera sorgen och avskedet. FAKTA palliativ vård sept 2019

20 För den som befinner sig i livets slutskede är det viktigt att:
Hinna förstå Komma till tals Känna värdighet Önskemål respekteras Behandlad som den människa man är Symptomlindrad Önska plats för vård Hinna påverka vilka som är med Hinna uttrycka vad som är viktigt Hinna ta farväl Existentiella, andliga och religiösa behov tillgodosedda Döden en naturlig del av livet Kunna acceptera att se… och få dö, när det är dags och inte få livet förlängd när det inte finns någon mening. FAKTA palliativ vård sept 2019

21 Tidsaspekter För att kunna hjälpa sjuka och närstående behöver vi ha ett palliativt förhållningssätt i under HELA sjukdomsförloppet. Från punkten där det står klar att sjukdomen inte gå att bota till allra sista tiden. Det finns alltid något du kan göra för att lindra! FAKTA palliativ vård sept 2019

22 Sen palliativ fas = livets slutskede
Tidigt palliativ fas Arbeta aktiv med att fördröja sjukdomen och förlänga livet, parallellt med optimering av symptomlindring och livskvalitet Sen palliativ fas = livets slutskede När sjukdomen framskrider. Mål att varken förkorta eller förlänga livet. Lindra lidande och främja livskvalitet Övergången sker ofta gradvis, utifrån samlad bedömning. NÄR börjar palliativa fasen? Sällan distinkt tidpunkt Gradvis insikt att målet att bota eller ge livsförlängande behandling inte är möjligt, när man önskar att bibehålla rimligt nivå på livskvalité eller värdighet. T ex att kemoterapi för belastande. Återkommande sjukhus framskriden hjärtsvikt för påfrestande. Kräver: vår observans, lyhördhet på tecken att målen med vården behöver skifta. Samtal i teamet. Patientens och närståendes delaktighet eftersträvansvärd FAKTA palliativ vård sept 2019

23 Vad ska vi göra? FAKTA palliativ vård sept 2019

24 Mål / Aktiviteter Mål /Aktiviteter Kristina fortsätter
FAKTA palliativ vård sept 2019

25 Symtomlindring för att ge
Fysiskt välbefinnande Autonomi Att våga leva tills man dör Att kunna uppleva Reduktion av dödsångest Att hinna avsluta ( Peter Strang ) FAKTA palliativ vård sept 2019

26 Verktyg för symtomskattning
ESAS IPOS VAS/NRS Abbey Pain Smärtgubbe Muntlig smärtanalys FAKTA palliativ vård sept 2019

27 FAKTA palliativ vård sept 2019

28 FAKTA palliativ vård sept 2019

29 Muntlig smärtskattning
Var gör det ont? När gör det ont? Hur gör det ont? Hindrar smärtan dig från att sova? Vilka läkemedel tar du för smärtan i dag? Hjälper de? FAKTA palliativ vård sept 2019

30 Palliativ vård Organisation
FAKTA palliativ vård sept 2019

31 Olika nivåer av palliativ vård
Allmän palliativ vård: Kunskap och kompetens ska finnas hos ALLA läkare, sjuksköterskor, undersköterskor ”av alla, för alla, överallt” Specialiserad palliativ vård ges av specialiserade enheter med ett multiprofessionellt arbetssätt (hospice, palliativ slutenvård, SSIH, palliativa konsultteam) Palliativa insatser och tekniker ges av t ex kirurg, onkolog, ortoped FAKTA palliativ vård sept 2019

32 Term: allmän palliativ vård
Definition: palliativ vård som ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård (SoS). FAKTA palliativ vård sept 2019

33 Term: specialiserad palliativ vård
Definition (SoS): palliativ vård som ges till patienter med komplexa symptom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. FAKTA palliativ vård sept 2019

34 SSIH: specialiserad sjukvård i hemmet
Organiserad under Geriatriska kliniken, Medicin- och geriatriska klinikerna Länsgemensam organisation 3 team i länet Patienter i eget boende, särskilda boende, samt konsultativ verksamhet på sjukhus Ekhagens gästhem i Jönköping Remissinstans Utbildning / Utveckling FAKTA palliativ vård sept 2019

35 Vilka patienter till SSIH?
Sviktande symptomkontroll (VAS > 3 i ESAS trots adekvata åtgärder) Förväntad snabb progress, hög risk för svåra tillkommande symptom Komplex sjukdom/livssituation Barn och unga Behov av kontinuerlig parenteral symptomlindring (t ex smärtpumpar) Palliativa patienter i behov av blodtransfusion (ta kontakt med SSIH), tillfällig insats FAKTA palliativ vård sept 2019

36 Tillgänglighet i Region Jönköpings län
Allmän palliativ vård: 24/7, Distriktsläkarbakjour utanför vardagar dagtid SSIH: vardagar dagtid. Remissbedömning dagligen. ring gärna vid brådskande ärenden Helg, kväll, natt sker vården med hjälp av hemsjukvårdens sjuksköterska/distrikssköterska. Ansvarig läkare: primärvårdens bakjour. FAKTA palliativ vård sept 2019

37 Vem ska erbjudas palliativ vård?
Nationell vårdprogram ”palliativ vård i livets slutskede” Fokus på senare delen av icke-botbar sjukdom, Ambition att integrera palliativ förhållningssätt allt tidigare i sjukdomsförlopp. Fakta-dokument: ”Alla med icke botbar sjukdom med begränsad överlevnad och aktuella eller snart förväntade sjukdomssymptom” FAKTA palliativ vård sept 2019

38 Läkaren som beslutar om palliativ vård ska:
Genomföra och dokumentera brytpunktsamtal (obs tänk ändå process, kan vara flera samtal) Planera för uppföljning på egna kliniken (evtl)/vårdcentral Ordinera palliativa behovsläkemedel Ta ställning till fortsatt uppföljning (allmän – specialiserad vård) Symptomlindringsbehov (ESAS/IPOS) och förväntat förlopp avgör Om sjukhusläkare och pat i livets slutskede: remittera till primärvård/SSIH, hembesök då inom 3 vardagar Om pat i tidigt skede: läkare + pat tillsammans behöver hitta lämplig tidpunkt för remiss, gärna samråd med primärvård FAKTA palliativ vård sept 2019

39 FAKTA palliativ vård sept 2019
23

40 Uppföljning inom allmän palliativ vård
Läkaren är ansvarig för planering av kontinuerlig uppföljning I primärvård: samarbete med Hemsjukvård, viktigt planera aktiv: Vem kontaktar? När? Tidpunkt nästa läkarbesök? Dokumentera FAKTA palliativ vård sept 2019

41 Uppföljningsbesök inom allmän palliativ vård (se FAKTA-dokument)
Symptomskattning (ifylld innan besöket) Samtal kring aktuell medicinsk situation. Vad vet pat, vad vill den veta? Behandlingsstrategi vid förväntade scenario. Behov av kontakt med SSIH? Översyn läkemedelslista Översyn palliativa behovsläkemedel Planering av uppföljning För att SKAPA en BRA KONTAKT, en god RELATION i detta samtal: Frågor som kan vara HJÄLPSAMMA: FAKTA palliativ vård sept 2019

42 Uppföljning inom allmän palliativ vård (förslag ur Reflektionsdel Palliationspraktikan, Peter Strang) 1. Be pat själv berätta hur den uppfattar den sista tiden har varit Vilken bild har du själv av din sjukdom? Hur tror du din närmaste framtid ser ut? 2. Vad hoppas du på och uppfattar som viktigast i stunden? 3. Vilka är dina värsta farhågor? 4. Varifrån har du fått kraft vid tidigare kriser i livet? 2. Kan ge MENING. Realistiska önskningar t ex bo kvar hemma. Skapa gemensamt mål. Kan planeras för. 3. Rädsla inför dödsögonblicket: ha ont, kvävas… Berätta att döden ofta inte kommer stormande utan GRADVIS SLÄPPA taget. Bli tröttare, sluta känna hunger/törst och sova allt mer: oro dämpas 4. Flesta fått smällar, lyckas resa oss. Att bli påmind om varifrån vi fick kraften kan ge ro och trygghet FAKTA palliativ vård sept 2019

43 Palliativ vård innebär
Jag - och mina närstående är informerade om min situation - är lindrad från smärta och andra besvärande symtom - är ordinerad läkemedel vb - får god omvårdnad utifrån mina behov - vårdas där jag vill dö - behöver inte dö ensam - vet att mina närstående får stöd Palliativregistret FAKTA palliativ vård sept 2019

44 Källor och förslag för vidare utbildning:
Nationellt vårdprogram palliativ vård (länk på FAKTA-sidan) Webb-utbildning Palliations ABC, gratis, 3,5h via Betaniastiftelsens palliationsakademi Palliationspraktika (bok) finns Del 1-3. Johan Sundelöf, Betaniastiftelsen Svenska palliativregistret FAKTA-sidan om palliativ vård … FAKTA palliativ vård sept 2019