Problembaserat lärande (PBL)

En presentation över ämnet: "Problembaserat lärande (PBL)"— Presentationens avskrift:

1 Problembaserat lärande (PBL)

2 Bland de första i Europa
Problembaserat Studentcentrerat Ämnesintegrerat Först i Sverige Först i Norden Bland de första i Europa Idag använder sig flertalet av alla lärosäten av dessa metoder i mer eller mindre stor utsträckning

3 Värdegrund Den pedagogiska profilen innebär en gemensam, problembaserad och studentcentrerad ansats för undervisning och lärande. Denna ansats stimulerar och stödjer studenternas utveckling av professionell kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet. Arbetsformerna utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt och självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskaper och i dialog bedöma och värdera den uppnådda kunskapen. Studenterna studerar tillsammans, både inom och över programgränserna för att lära med, om och av varandra och träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenterna i deras lärande.

4 Problembaserat lärande
Problembaserat lärande PBL är en pedagogisk filosofi och förhållningssätt Studentcentrerat lärande – ansvar Lärarens roll - vägledande, understödjande, stimulerande och handledande. Begränsad omfattning av traditionella föreläsningar och seminarier Basgrupper – central funktion. Mindre grupper bestående av max 8 studenter med en handledare, basgruppshandledare.

5 Avsikten med PBL är att:
Avsikten med PBL är att: aktivera den studerande ge ansvar för studierna bidra till att fortsatt kunskapssökande ses som naturligt och lustfyllt. samarbeta kreativt i arbetsgrupper samtidigt som den lilla gruppens stimulerande potential kan utnyttjas. kontinuerligt kunskapssökande i samarbete med andra även är betydelsefullt i fortsatt yrkesverksamhet

6 Basgruppsarbetet är obligatoriskt
Basgruppsarbetet är obligatoriskt För att bli godkänd på basgruppsarbetet krävs att studenten är aktivt deltagande, vilket kräver att: vara närvarande vara väl inläst på litteraturen ha läst varierande litteratur på en vetenskaplig nivå vara aktivt lyssnande till de övriga gruppdeltagarnas inlägg och ställa följdfrågor fördjupa diskussionen genom ett reflekterande förhållningssätt driva gruppens arbete framåt och ta ansvar för att gruppen fungerar som en helhet t ex genom att alla får erfarenhet av de olika roller som finns i gruppen (t ex ordförande eller sekreterare) varje basgruppstillfälle avslutas med att deltagarnas egna insatser såväl som gruppens arbete utvärderas.

7

8 Samtal Förståelse Etik Prioriteringar Ont i magen Vetenskaplig grund
Gallsten Blindtarm Magsår IBS Tarmvred Tumör etc, etc, etc Njursjukdom Cirkulationssjukdom Blodpropp etc, etc, etc Ont i magen Nervpåverkan Psykosomatik/oro Vetenskaplig grund Bästa evidens Mensvärk Graviditet Tumör cysta etc, etc, etc Urinvägsinfektion Tarminfektion Födoämnesallergi

9

10 Interprofessionellt lärande (IPL)
Interprofessionellt lärande (IPL) Pedagogiskt perspektiv i lärandet Olika arbetsformer i lärprocesserna, både hos studenter och lärare Avsikten är att studenterna ska utveckla förståelse och kunskap om varandras professionella kompetenser, och i och med det bli mer medveten om sitt eget kompetensområde Genomförs i tre moment inom ordinarie kurser. ”Professionalism inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst” (6 hp) ligger mitt i termin 1 eller 2. ”Kvalitet och lärande i arbetslivet” (3hp) har fokus på förbättringskunskap ”Professionella perspektiv i samverkan” (3 hp) är en gemensam praktikperiod om två veckor på klinisk undervisningsavdelning (KUA). Här iscensätts och tränas förmågan att samverka i team. De interprofessionella momenten utmärks av att lärare från alla vetenskapsområden deltar som handledare.

11 Lärandemål för klinisk undervisningsavdelning (KUA)
Lärandemål för klinisk undervisningsavdelning (KUA) Den studerande ska efter fullgjord KUA-placering ha erhållit fördjupad kunskap om sin egen och framtida medarbetares kompetensområden och kunna: organisera vård, omsorg och rehabilitering för att tillgodose patientens behov ur ett helhetsperspektiv särskilja olika professioners kunskaps – och färdighetsområden och i seminariet motivera betydelsen av att ha denna kunskap

12 Förbättringskunskap

13