Klara Westling, IVL Svenska Miljöinstitutet Erik Kärrman, RISE

En presentation över ämnet: "Klara Westling, IVL Svenska Miljöinstitutet Erik Kärrman, RISE"— Presentationens avskrift:

1 Vattenvisionen Forsknings- och innovationsagenda för vattensektorn, etappmål 2030
Klara Westling, IVL Svenska Miljöinstitutet Erik Kärrman, RISE Anna Norström, Svenskt Vatten Erik Winnfors Wannberg, Cirkulation

2 Vattenvisionen Svensk forskning och innovation, i samverkan mellan vattensektorns aktörer, skapar uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter och systemlösningar för god hälsa och miljö i Sverige och världen.

3 Vad är syftet med Vattenvisionen?
Skapa förutsättningar för hållbara lösningar på svenska och globala utmaningar Öka möjligheterna för EU-finansiering Vägledande för svensk FoI-finansiering Stärka svensk konkurrenskraft internationellt

4 Varför? Vattenvisionen från 2013 har haft stor betydelse bl a för påverkansarbete mot EUs forskningsprogram Behov av uppdatering – mycket har hänt och etappmål 2020 närmar sig Behov av underlag för kommande forskningsprogram nationellt och internationellt

5 Vems vision? Sveriges vattenaktörer i samverkan: näringsliv, VA-bolag och VA-förvaltningar, universitet, forskningsinstitut och andra organisationer i innovationssystemet Vattenvisionen är finansierad av Vinnova och av deltagande aktörer Inkluderar vattenförsörjning och avloppsvattenhantering för hushåll och verksamheter samt dagvattenhantering Inkluderar ej vattenanvändning i industri och jordbruk Målgrupp är forskare, praktiker och beslutsfattare (politiker och tjänstemän)

6 Hur såg resan ut? Utgångspunkten var att uppdatera Vattenvisionen från 2013 Arbetet inleddes med en workshop i Stockholm i oktober 2018 där den nya Vattenvisionen strukturerades och tre arbetsgrupper togs fram för att fördjupning inom vattenförsörjning, avlopp och dagvatten Dokument togs fram och remiss genomfördes vid två tillfällen Vattenvisionen publiceras den 14 maj 2019 och presenteras på Vattenstämman

7 VA-frågorna utvecklas bäst tillsammans

8 Rent vatten är tillgängligt för alla, det är en mänsklig rättighet och internationella avtal reglerar tillgången till vatten Det finns inget avloppsvatten utan enbart resursvattenflöden som genererar recirkulation av nyttigheter där kostnad omvandlas till intäkt Alla vattenresurser kan betraktas som ekologiskt återställda och uthålliga. Rent vatten genereras nu på nya sätt och från källor som tidigare inte var möjligt. Centraliserade och decentraliserade systemlösningar tillämpas och anpassas till varje områdes specifika förutsättningar Underhållsåtgärder baserar sig på statistiskt underbyggda analyser från ett eller flera system i samverkan. Genom till exempel AI underhåller vi inte bara rätt objekt utan även i rätt tid till rätt kostnad

9 Dricksvatten – etappmål 2030
God hushållning med hälsosamt dricksvatten i tid och rum Incitament för privatpersoner och företag att spara på vatten Det finns långsiktigt fungerande skydd för befintliga och framtida vattentäkter Tillräcklig redundans, reservvatten och vattentäkter med funktionella vattenskyddsområden och moderna vattendomar Teknik för on-line detektion av mikrobiologiska föroreningar har utvecklats och tillämpas Teknik för mätning, insamling och bearbetning för on-line-mätning av volymer och tryck för att minska svinnet har utvecklats Testmetoder har utvecklats för att bedöma hälsoeffekterna av material i kontakt med dricksvatten

10 Avloppsvatten – etappmål 2030
Tekniklösningar väljs ur ett systemperspektiv och tar hänsyn till varje enskild anläggnings förutsättningar Utökad mätning i kombination med väl fungerade modeller för styrning och övervakning, både uppströms och inom anläggningarna Test- och demonstrationsanläggningar nyttjas i samverkan för teknikutveckling och starkare systemperspektiv Renat avloppsvatten, närsalter, energi och andra resurser ingår i lokala och globala kretslopp Inga utsläpp från bräddningar och ledningssystem och VA- anläggning ses som en gemensam enhet Rening av mikroföroreningar finns implementerat i samtliga svenska anläggningar Anläggningar styrs mot minimala utsläpp av växthusgaser

11 Dagvatten – etappmål 2030 Dagvattenhanteringen är en integrerad del i hållbar stadsplanering Klimatanpassat urbant vattensystem och viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas även vid översvämningar och stigande havsnivåer Det finns kunskap kring vilka föroreningar som avges till dagvatten från exteriöra byggnadsmaterial Reningsteknik är anpassad efter olika specifika dagvattens karaktär Minimering av bräddning av orenat dagvatten Renat dagvatten används också som tekniskt vatten Kunskap, expertis och produkter för hållbar vattenhantering i staden är viktiga svenska exportprodukter

12 Använd Vattenvisionen!
Vattenvisionen finner du bland annat på Svenskt Vattens hemsida nen/