Barn – och ungdomspsykiatrisk forskning vid Lunds Universitet

En presentation över ämnet: "Barn – och ungdomspsykiatrisk forskning vid Lunds Universitet"— Presentationens avskrift:

1 Barn – och ungdomspsykiatrisk forskning vid Lunds Universitet
Sophia Eberhard, MD, PhD Specialist i Psykiatri och Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Skåne Verksamhetschef BUPs regionala heldygnsvård i Skåne Avdelningen för Barn- och ungdomspsykiatri, Lunds Universitet

2 Ätstörningar hos pojkar/män Doktorand Karin Wallin, Maria Råstam (IKVL), Per Johnson (Psykologiska Inst., LU), Elisabet Wentz (GU). Tidigare manliga patienter från en specialiserad ätstörningsenhet rekryterades. 15 män undersöktes med kvalitativ intervjumetod. Själva ansåg de att problem med självkänsla, familj och stress bidragit till insjuknandet, och att självreglering, och att finna balans i tillvaron var viktiga faktorer för tillfrisknandet. Retrospektiv journalstudie där 45 pojkar jämförs med åldersmatchade flickor med anorexia nervosa har slutförts och analys pågår. En nationell databas (Stepwise, 2005, KÄTS, KI) används för att studera män som var år då de sökte vård för ätstörning. De jämförs med kvinnliga åldersmatchade patienter.

3 Autismspektrumstörning, ADHD och överlappande tillstånd hos nioåriga tvillingar. Maria Råstam, Peik Gustafsson, Sebastian Lundström. Sedan 2004 kontaktar Svenska tvillingregistret föräldrar till alla tvillingar i hela Sverige i samband med att tvillingarna fyller 9 år. I en telefonintervju, riktad till föräldrar, om barnens somatiska och psykiska hälsa ingår ett instrument, the Autism - Tics, AD/HD and other Comorbidities inventory (A-TAC). De tvillingpar, där en eller båda tvillingarna enligt intervjun uppfyller kriterier för ADHD, autism, inlärningsproblem, tics, tvång och ätstörningar har undersökts kliniskt på tre siter – Skåne, V Götaland (PI Maria Råstam) och Storstockholm (PI Linda Halldner). Data håller på att inmatas. Vi kommer att kunna studera skillnader (avseende boendeort, socioekonomiskt status, familjeförhållanden, kroppslig ohälsa och psykiatrisk ärftlighet) mellan de barn som har och de som inte har kontakt med BUP. Ökad kunskap om vilka barn med neuropsykiatriska problem som inte kommer i kontakt med BUP kan bidra till att fler med behov kommer till utredning och behandling, vilket kan förbättra barnens prognos.

4 Självskattade symptom via app bland ungdomar efter akut psykiatrisk heldygnsvård Olof Rask, Sophia Eberhard, Björn Axel Johansson Bakgrund: i Skåne vårdas årligen cirka 350 av de barn och unga i upptagningsområdet på BUPs regionala Akutavdelning, genomsnittlig vårdtid 5-6 dygn. Den korta tiden för akut stabilisering innebär en utmaning när det gäller strukturerad diagnostisk screening. Begränsad kunskap om förloppet efter den akuta vården. Syftet: att undersöka om app-baserad automatiserad feedback genom MADRS-S hos ungdomar som skrivits ut från akut psykiatrisk slutenvård kan påverka måendet och vara stöd vid uppföljningen i öppen vård. Metod: Patienterna tillfrågas sedan januari 2019 vid utskrivning om deltagande i en ettårig uppföljningsstudie. Alla får treatment as usual, utöver det randomiseras efter samtycke patienterna till en av tre grupper, där interventionsgruppen ombeds svara på frågor om depressiva symptom (MADRS- S) varannan vecka i mobilen under ett år efter utskrivningstillfället och genom en graf i mobilen få återkoppling om sitt mående. Utfallsmått: förändringar i MADRS-S poäng och följsamhet i behandling mätt som närvaro i polikliniska återbesök under uppföljningstiden.

5 15-årsuppföljning av patienter med självskadebeteende i barnpsykiatrisk heldygnsvård, en kvalitativ studie Kristian Hansson, Lars Malmkvist & Björn Axel Johansson Bakgrund: Självskadebeteende är vanligt bland tonåringar. I psykiatriska öppnvårdspopulationer är självskadebeteende ännu vanligare, och bland psykiatriska heldygnsvårdspatienter är det minst 60% som självskadat. Syfte: att öka kunskap om olika aspekter i tillvaron för patienter med en historik av allvarligt självskadebeteende I tonåren under heldygnsvård   Metod: Semistrukturerade, individuella intervjuer hölls med sju vuxna med en anamnes på allvarligt självskadebeteende under heldygnsvård I tonåren med en kvalitativ metod.

6 Validity of neurocognitive assessment methods in children with ADHD Pia Tallberg, doktorand, Maria Råstam, Peik Gustavsson Bakgrund: Trots omfattande forskning kunskapsluckor om validitet och klinisk användbarhet avseende utredningsmetoder vid ADHD och om neurokognitiva funktioners prognostiska betydelse hos barn med ADHD. Heterogeniteten och överlappningen mot andra tillstånd påverkar träffsäkerheten hos diagnostiska metoder vid ADHD. Syfte: att undersöka diagnostisk och prospektiv validitet avseende naturalistiska kliniska neuropsykologiska utredningar gällande barn med ADHD. Projektet avser bidra till kunskap om neurokognitiva utredningars relevans avseende barn med ADHD gällande diagnostik satt i ett utvecklingsperspektiv. Projektet unika bidrag är att upprepade mätningar har gjorts på en tillräckligt stor undersökningsgrupp, att samma test använts vid både baseline och uppföljningen (hela Wechslertestet, test och skattningsformulär avseende uppmärksamhet, arbetsminne, inhibition, reaktionstid (RT) och emotionella faktorer). n=199 deltagare, 135 barn med diagnos ADHD (klinisk grupp) och 61 typiskt utvecklade skolbarn (kontrollgrupp). Sammantaget deltog 167 personer (85 %) i uppföljningen tre år senare.

7 Forskning vid BNT (barnneuropsykiatriska teamet i Malmö) Sebastian Lundström, Peik Gustavsson et al
Sammanställandet av en databas innehållande retrospektiva barnneuropsykiatriska utredningar som genomfört vid den Barnneuropsykiatriska Kliniken i Malmö.  Det övergripande syftet är att skapa en forskningsinfrastruktur som kan användas för specialistarbeten och doktorsavhandlingar. Frågeställningar som primärt kommer besvaras är om (1) symptomkonstellationer vid autism förändrats över tid, (2) om symptomkonstellationer skiljer sig avseende etnicitet, (3) Påverkan stressorer under graviditet har på symptomkonstellationer.

8 Screening och diagnostik inom barn- och ungdomspsykiatri Markus Andersson doktorand, Maria Råstam, Peik Gustafsson, Håkan Jarbin Avhandling (disputation ) med mål att utvärdera BCFPI, K-SADS-PL och SCARED-R i en Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmiljö. Visar att den svenska versionen av BCFPI kan användas för att screena för de vanliga barnpsykiatriska diagnoserna hos pojkar och flickor i ålder 6-17 år, och oberoende av föräldrarnas modersmål. K-SADS-PL har god till mycket god validitet för flertalet barnpsykiatriska diagnoser om den utförs av en tränad läkare, med möjlighet till konsultation hos erfaren kollega. Föräldraversionen av SCARED-R kan användas för screening av flertalet ångeststörningar hos barn medan barnversionen tillför något mindre i en psykiatrisk öppenvårdsmiljö där många barn lider av samsjuklighet.

9 Björn Hofvanders forskargrupp:
DAABS Frågeställning: Betydelsen av tidigt debuterande beteendestörningar för det longitudinella förloppet hos unga vuxna dömda för våldsbrott Metod: 270 kliniskt undersökta kohortdeltagare och kontrolldeltagere undersöks i svenska register avseende hälso- och sjukvårdskonsumtion, dödlighet och brottsåterfall Kravundvikande hos barnpsykiatrins patienter Frågeställning: Förekomsten av extremt kravundvikande fenotyp (PDA) i en barnpsykiatrisk kohort Metod: Samtliga barn 7-18 år som undersöks på BNK i Göteborg undersökt avseende förekomst och kliniskt betydelse av extremt kravundvikande beteende

10 Andra pågående projekt vid avdelningen för barn- och ungdomspyskiatri vid Lunds Universitet, 1/2:
Stochastiskt brus, Peik Gustafsson et al Identifikation av relevanta subgrupper av ADHD, Peik Gustafsson et al DBT vid ADHD, Irina Landin et al Svår ätstörning i barndomen, André Lange et al ASSIP för ungdomar, Sophia Eberhard et al Svensk normering av småbarns- och skolversionen av BCFPI, BUP Lund tillsammans med BUP Halland och BUP Kronoberg

11 Andra pågående projekt vid avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds Universitet, 2/2:
Brukarstyrda inläggningar, Eva Holmström et al Faktorer av betydelse för föräldraskap, Eva Tedgård et al Prevention av alkohol och narkotikaproblem, Sophia Eberhard et al E-mental health, Sophia Eberhard et al Lillhjärnsreflexer vid ADHD och autism, Peik Gustafsson et al

12 Barn- och ungdomspsykiatrisk forskning ur en verksamhetschefs perspektiv:
Kan vara utmanande att säkerställa den kliniska verksamheten med många forskande medarbetare, men fördelarna väger tyngre: BUP Skåne – bedriver sedan 2017 universitetssjukvård: en av tre BUP-kliniker i landet Fördelar: pågående forskning ute på BUPs enheter inspirerar andra till att vilja påbörja forskning, skapar en attraktiv arbetsmiljö, kvalificerad hjälp till verksamhetsledningen vid implementering och utvärdering, bidra med evidens, höjer lägstanivån 32 vetenskapliga publikationer 2018 Läget i Skåne idag: finns en strakt forskargrupp, med 1 proffessor emerita, pågående professorsrekrytering, 2 erfarna docenter, 2 ansöker om docentur, ett flertal postdoc och doktorander,2 disputationer i år (och 2 i fjor) och – kanske roligast: flera som under våren skrivs in som doktorander

13 Tack för er uppmärksamhet!