Samverkan för en hållbar utveckling i ett livsperspektiv

En presentation över ämnet: "Samverkan för en hållbar utveckling i ett livsperspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Samverkan för en hållbar utveckling i ett livsperspektiv
Bakgrund till nuläget i Södra Sverige Karin Johnsson Annika Lilja Magnus Lennartsson

2 2009 Rapport Regionalt resurscentrum Specialpedagogiska skolmyndigheten
Kartlägga nuläget för elever med hörselnedsättning i Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne Antal barn o elever 1-19 år Skolform Fanns det hörselpedagogiskt stöd? Hur var det hörselpedagogiska stödet utformat?

3 2. Kompetenskartläggning
RRC rapport forts Kompetenskartläggning 3. Hur ser samverkan ut för att ge bästa utveckling för eleven? (kommun-landsting) Informationsmaterial till föräldrar (Hörselredan) Stödja utveckling av hörselspår i Kronoberg Referensgruppsmöten med intresseorganisationerna

4 Resultat Förslag på organisation för regionala resurscentrum utifrån visade behov

5 Arbetet Information av resultatet till samtliga förvaltningar i 58 kommuner+ dialog om utvecklingsmöjligheterna Information till all personal inom habiliteringen- hörsel Information till skolledningar och personal i de regionala skolorna samt även de kommunala. Information till förskolor för målgruppen

6 Startskottet på konstruktiva regelbundna samverkansmöten med utvecklings och förbättringsfokus
Chefsmöten..nätverk… Ny kartläggning Nya utbildningar Sydoff utredningen

7 Utveckla länsvisa nätverk i alla län – hörselpedagog/ansvarig
Pedagogiskt kompetensforum Delmål: Skolhuvudmännens förutsättningar att möta målgruppen barn och elever med hörselnedsättning ska öka Utveckla länsvisa nätverk i alla län – hörselpedagog/ansvarig Nätverk med chefer i Kronoberg, Blekinge och Kalmar län – Policydokument (samverkan mellan kommun, landsting och stat) Stöd för utveckling av hörselgruppsverksamheten i Kalmar, Blekinge län Kommunkartläggning

8 Framgångsfaktorer Utbildad hörselpedagog – kvalitetssäkring
Erbjuda stöd från 0-19 år – systematiskt kvalitetsarbete Hörselpedagog har tillhörighet i central elevhälsa Hörselpedagogens uppdrag är kommunicerat Nätverk - mötesforum bidrar till ett mer likvärdigt stöd Rutiner för akustikmätning och hörseltekniska hjälpmedel Hörselgruppsträffar för elever – hörselmedvetenhet Tydliga avtal och rutiner för kommuner som säljer/köper stöd Välfungerande samarbete med landstinget

9 Nuläge - Med barnets bästa i fokus
Förfina och förtäta policydokumenten med hållbara och fungerande rutiner mellan kommun, region och staten Vi behöver prata samma språk - rådgivare, hörselpedagoger, regionens specialpedagog, så pedagoger och föräldrar får en gemensam bild Skolan utvecklas ganska fort, elevhälsan utvecklas och förändras både lokalt och centralt och får ett tydligare uppdrag för alla elever med olika funktionsnedsättningar – samma rutiner för alla målgrupper

10 … Samarbeta för att undvika insatser som motverkar varandra
GDPR – funderingar i vissa regioner om hur informationen förs över till kommunen på ett rättssäkert sätt – olika jurister har tolkat GDPR olika Ser en utveckling i förskolan, arbetar mer medvetet, tidigt stöd i språket, TSS eller TAKK

11 I kristallkulan Kan vara mer proaktiva, ”rättighetsaktör”
Samla representanter för de olika hörselgruppsverksamheterna, för ett mer likvärdigt stöd (David Lega) Fortbildning på lokal nivå, tillsammans med central elevhälsa, för att nå fler (kommun eller län) Gott exempel, Emmaboda Väcka nyfikenhet för målgruppen på olika sätt, möta olika kommuner på olika sätt

12 Hur många kommuner har någon form av stöd för målgruppen?
kommuner 2013 & kommuner kommuner

13 FRAMTIDEN ÄR PÅ GÅNG Vad är det för kvalitéer och arbete vi vill bära med oss in i framtiden och vad är dags att lämna kvar i det som varit, när det gäller hörselpedagogiskt stöd!

14 Hur sorterar vi inför framtiden?
BRÄNN-BART AVVECKLA U T- VECKLA SKAPA Vad är det för kvalitéer och arbete vi vill bära med oss in i framtiden och vad är dags att lämna kvar i det som varit, när det gäller hörselpedagogiskt stöd! Vad tänker ni att det är dags att lämna till historien och se att det har spelat ut sin roll! Finns det saker som behöver fasas ut över tid! Vilka goda saker gör vi idag och på vilket sätt kan vi förvalta och utveckla!

15 Hur ser stödet ut för målgruppen?
Region/landsting Barnet och familjens stöd, Medicinskt ansvariga Personlig hörteknik, överlämna information till skolhuvudmannens personal Skolhuvudman: Se till att barnet får rätt stöd och resurser i skolan, Anpassa lärmiljön Pedagogisk hörteknik Hörselboken SPSM Utbilda och handleda fsk/skolors personal, anpassa läromedel, driva specialskolor Strategiskt arbete Stöd till skolhuvudmän Kommun Visa på möjliga skolalternativ Tydliga rutiner för skolplacering och ev skolskjuts. Ha god dialog med stat och region i dessa frågor. Hur ska ansvaret för stödet fördelas! Vi vet alla idag vikten av ett tidigt stöd och där regionen tar och ska ta ett ansvar för den medicinska delen samt arbeta med habilitering. Tidig intervention och stöd. Regionen är barnet och familjens stöd. De har inte något pedagogiskt ansvar för förskola och skola. Låt regionens kompetenser som medicinare, logopeder, kuratorer, specialpedagoger(svårigheten att få till regionen) och psykologer verka tillsammans för att stödja barnet i att förvärva språk, hörsel och trygghet i sina hörhjälpmedel. Att vara gott stöd i val av utbildning, tydlig länk in i utbildning genom hörselhabiliteringen

16 Lätt hörselnedsättning till dövhet
Målgruppen är bred Lätt hörselnedsättning till dövhet Målgruppen barn och unga med hörselnedsättning är bred. De finns i alla skolformer, förskola, hörselförskola, specialförskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, riksgymnasium, hörselspår, hörselklassverksamhet och specialskola Det vi vet är att de flesta av våra unga med hörselnedsättning finns inkluderade hos kommunala och fristående huvudmän oavsett hörselnedsättning. Så är det och så kommer det att vara även fortsättningsvis. Det understryker vikten av att nära stöd från skolhuvudmannen och bekräftar det som sagts innan vad gäller nära hörselpedagogiskt stöd. Vi behöver ha ett stöd på organisation, grupp och individnivå. Att samverka med specialpedagog och skolans EHT och att vara en del av den centrala elevhälsan. Skolhuvudmän behöver synliggöra sitt stöd inåt och utåt. De behöver visa på de utbildningsalternativ som de erbjuder och ha en god dialog med region och stat i dessa frågor. Staten behöver stödja skolhuvudmännen i detta genom att i samverkan med högskolor och universitet se till att det finns utbildningsmöjligheter och goda förutsättningar att genomföra dessa. När det gäller barn och unga som går i hörselklassverksamheter vet vi att så gott som hälften av barnen har ytterligare funktionsnedsättning, vanligast syn och sedan språkliga svårigheter. Att gå i hörselklassverksamhet är inte ett fritt val, det är en förutsättning och ibland ända vägen för en del elever att lyckas med sin skolgång. En del kommer på vägen då deras vårdnadshavare haft en tro och hopp till att det skulle vara bäst med närhetsprincipen, vilket det kanske också var, just då. Min erfarenhet säger, utifrån de många samtal som varit med elev och vårdnadshavare som kommer efter en bit upp i åren, att det är en hård skola många har gått i där socialt utanförskap och en ständig kamp i att komma ikapp eller försöka höra vad som sägs i klassrummet. Där i värsta fall möjligheten till att lära har trycks undan av kraften till att höra och göra. En del av våra unga behöver den riktade verksamheten, för att lyckas. Att kritisera dessa verksamheter, hörselverksamhet och specialskola för lägre måluppfyllelse hos individerna är ett slag mot dem som redan är nere på knä. Barn med hörselnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning på hörselklassverksamhet med godkända betyg hade troligtvis haft färre godkända betyg i den vanliga skolan. Några hade gått under och rentav blivit hemmasittare. Vad kräver framtiden för att det ska vara en hållbar utveckling i ett livsperspektiv för individen?

17 De finns i alla skolformer
Förskola Hörselförskola Specialförskola Grundskola /Särskola Gymnasie/gymnasiesärskola Hörselspår Hörselklass Specialskola Riksgymnasium

18 En målgrupp med möjligheter
En skola för varje barns behov och möjligheter Grundskola /Särskola Gymnasie/gymnasiesärskola Hörselspår Hörselklass Specialskola Riksgymnasium

19 Jag ska få bli mitt bästa!
Barn ska få möjlighet att utvecklas till kompetenta vuxna med självkänsla och socialt innanförskap oavsett val av språk eller medicinskteknisk lösning.

20 Det kräver: Tidigt stöd medicinskt, språkligt, hörselpedagogiskt
Likvärdiga regler så att val av utbildning kan göras utifrån individens behov oavsett var man bor i landet. Vägleda och kommunicera med beslutsfattare på kommunal, regional och nationell nivå. Riktat stöd till individ och vårdnadshavare genom regionen Hörselpedagogiskt stöd individ, grupp och organisationsnivå. Säkra kompetens genom att utbilda pedagoger i hörselpedagogiskt arbete.

21 Vem tar ansvar för vad? Skolhuvudman: Region/landsting
Säkra sitt hörsel-pedagogiska stöd genom att utbilda och utveckla det stöd de har till målgruppen. Ha rutiner kring hur stödet för barnen ser ut med utgångspunkt från nationella riktlinjer, styrdokument och barnkonvention. Region/landsting medicinskt ansvar och förmedla dess möjligheter till vårdnadshavare och utbildningsinstanser. habiliterande ansvar för individ och dess vårdnadshavare. Hörselboken Staten Samverka med olika aktörer Stöd till skolhuvudmän Verka för utbildningsmöjligheter Bevaka lagstiftning Värna likvärdigheten Det vi kan vara eniga om är att barn och unga med hörselnedsättning är en målgrupp som behöver ett fortsatt gott stöd och möjligheter till likvärdig utbildning. Vi behöver gemensamt ge barnen förutsättningar till att utveckla språk, hörande och kognition. Barnen ska få möjlighet att utvecklas till kompetenta vuxna med självkänsla och socialt innanförskap oavsett val av språk eller medicinskteknisk lösning. Det kräver Tidigt stöd medicinskt, språkligt, hörselpedagogiskt Likvärdiga regler så att val av utbildning kan göras utifrån individens behov oavsett var man bor i landet. Vägleda och kommunicera med beslutsfattare på kommunal, regional och nationell nivå. Riktat stöd till individ och vårdnadshavare genom regionen Hörselpedagogiskt stöd individ, grupp och organisationsnivå. Säkra kompetens genom att utbilda pedagoger i hörselpedagogiskt arbete. Staten behöver ta ansvar för att samverka med olika aktörer och hålla liv i dialogen mellan skolhuvudmän, region och stat. Skolhuvudmän behöver ta ansvar för att säkra sitt hörselpedagogiska stöd genom att utbilda och utveckla det stöd de har till målgruppen. De behöver rutiner kring hur stödet för barnen ser ut med utgångspunkt från nationella riktlinjer, styrdokument och barnkonvention. Regionen behöver ta ett fortsatt medicinskt ansvar och förmedla dess möjligheter till vårdnadshavare och utbildningsinstanser. De har ett habiliterande ansvar för individ och dess vårdnadshavare. Vad för möjligheter kan framtiden bjuda på för målgruppen? Vad kan vi göra med tanken om nav som presenterades i Sydhoffutredningen? Vad innebär det för möjligheter att SPSM upprättar samverkanskontor? Samordning Ansvar Kommunikation

22 Så…Hur sorterar vi inför framtiden?
BRÄNN-BART AVVECKLA U T- VECKLA SKAPA Vad är det för kvalitéer och arbete vi vill bära med oss in i framtiden och vad är dags att lämna kvar i det som varit, när det gäller hörselpedagogiskt stöd! Vad tänker ni att det är dags att lämna till historien och se att det har spelat ut sin roll! Finns det saker som behöver fasas ut över tid! Vilka goda saker gör vi idag och på vilket sätt kan vi förvalta och utveckla!

23 FRAMTIDEN HAR KOMMIT NÄRMARE
Vad är det för kvalitéer och arbete vi vill bära med oss in i framtiden och vad är dags att lämna kvar i det som varit, när det gäller hörselpedagogiskt stöd!

24