Psykosdagen 17/10 Omvårdnad vid diabetes Kaija Seijboldt

En presentation över ämnet: "Psykosdagen 17/10 Omvårdnad vid diabetes Kaija Seijboldt"— Presentationens avskrift:

1 Psykosdagen 17/10 Omvårdnad vid diabetes Kaija Seijboldt
Diabetessjuksköterska Distriktssköterska Vårdutvecklingsledare Akademiskt Primärvårdscentrum

2 Samverkan Psykiatrin Primärvården Socialtjänsten - boendestödjare
Det ä viktigt att vi har samverkan mellan olika instanser för att patienten ska få så bra omvårdnad som möjligt. Exempel min patient född 95. Högt Hba1c, deprimerad har boendestödjare som har gjort ett viktigt arbete . Nu normalvärde med tabletter och Victoza. Tränar och har börjat äta mer hälsosamt. Fick hjälp med att gå och träna i början och handla mat. Klarar detta själva nu Det finns flera enheter som har en bra samverkan men långt ifrån alla enheter primärvård – psykiatrin- socialtjänsten

3 Samverkan När kontaktar ni vårdcentralen vid misstanke diabetes?
Hur ser processen ut? Interprofessionellt lärande och samarbete IPLS. Viktigt med teamarbete i alla led

4 Fokus på riskgrupper här behöver vi göra en gemensam krafttag för att följa riktlinjerna
Socialstyrelsen har i detta kapitel valt att lyfta fram rekommenderade åtgärder för att förändra ohälsosamma levnadsvanor hos följande riskgrupper: • vuxna med särskild risk • vuxna som ska genomgå en operation • barn och ungdomar • gravida. Det är dock viktigt att hälso- och sjukvården inte bortser från behovet av råd och stöd till vuxna generellt om att förändra levnadsvanor. Att enbart ha en ohälsosam levnadsvana, utan att tillhöra en riskgrupp, innebär även det en viss ökad risk för sjukdom och ohälsa. Trots att risken för sjukdom är högre för personer med ohälsosamma levnadsvanor som tillhör en riskgrupp inträffar de flesta sjukdomsfall bland dem med låg eller måttlig risk, eftersom dessa är så många fler än dem med hög risk. Ur ett folkhälsoperspektiv är det därför av stort värde om vuxna generellt uppmuntras att göra små förändringar i hälsosam riktning.

5 Riktlinjer Ingen rekommendation gällande levnadsvanor
Denna riktlinjer handlar ju om psykossociala insatser men kanske kunde hänvisa till ohälsosamma levnadsvanor då allt hänger ihop

6 SBU rapport visar att det endast blir en liten förbättring av vikt, och BMI livskvaliteten hos personer med schizofreni. Och det oklart om den fysiska aktivitetsnivån påverkas. Det saknas studier som undersökt om effekten kvarstår mer än 12 månader. Men så är det ju i andra sammanhang också vad gäller fysisk aktivitet och bibehålla effekten.

7 Levnadsvanor Evidens för att det lönar sig att behandla levnadsvanor för personer med psykiatrisk sjukdom…… …men alla i teamen behöver vara involverade och det bör vara effektiva interventioner som används Cimo, A BMC Psychiatry 2012,12:24. Systematic Review. Kognistion, motivation, viktnedgång . Att utföra en fysisk aktivitet Att får hjälp med att handla, lära sig om matens betydelse. Att ha utbildning som inte är för krånglig eller svår att begripa. Rak kommunikation Skrifter och bilder tydligt budskap

8 Screening Vårdprogram: www.viss.nu/ endokrina organ
Riskfaktorer: Screening enligt riskfaktorer Screening var : e månad Aniyizhai Annamalai and Cenk Tek, 2015

9 Tandhälsovården Tandvården vården Vården tandvården
Uppmärksamma tandstatus innan diabetesdiagnos Uppmärksamma tand och munstatus vid manifest diabetes Svårigheter för många att uppsöka tandvården

10 Primärvården - Diabetessjuksköterskans roll
Stödjer, utbildar och handleder personer med diabetes Utprovar och beställer material till blodsockermätare och insulinpennor Handleder vid insulininställning Rådgivning om mat, matens betydelse, livsmedelsval, ätbeteende Rådgivning om fysisk aktivitet , FaR recept Inj.teknik - övningspenna KS LUCD 2015

11 Primärvården - Diabetessjuksköterskans roll
Utför fotstatus + skriver remiss Kallar ev. till ögonbottenfotografering Ansvarar för och leder grupputbildning Följer upp och diskuterar medicinsk behandling med läkaren Bedriver lokalt utvecklingsarbete KS LUCD 2015

12 Personcentrerat förhållningssätt
Empowerment strategier Egenmakt tillit till sin egna förmåga att lösa problem MI - Motiverande samtal Öppna frågor. Vad kan personen göra? Vad vill den göra? Hur kan vi stödja dem ?

13 Övrigt Boendestödjare - Vad kan de hjälpa till med?
Ekonomiska förutsättningar – kan det hindra till förändrade levnadsvanor? Vilket stöd finns från Socialtjänsten? Kristin Steiner H ( Flemingsberg) gjorde uppsökande verksamhet till dessa personer med psykisk ohälsa

14 Personalen inom psykiatrin
Uppmärksamma: Viktuppgång Övervikt / fetma / bukfetma Rökning Fysisk inaktivitet Sår på benen/ fötterna – förebyggande fotvård följs upp Tecken på urinvägsinfektion, klåda i underlivet, ökad törst, suddig syn Hypertoni

15 Psykiatristöd - Omvårdnadsdiagnoser en tillgång för er

16 Hinder och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor
Vem ska pat gå till? Psykiatrin eller VC Vilka förutsättningar finns för ökat stöd? Fysisk aktivitet Handla hälsosam mat Rökavvänjning Stöd till att komma till VC? hjälp med fysisk aktivitet, ändra matvanor. Appar kan det hjälpa? Mat och motion

17 Nationella programrådets grupputbildningsmaterial, 2014
Materialet är särskilt framtaget för grupputbildning av patienter med typ 2-diabetes. Handledningen vänder sig till dig som handleder patienten. Faktaguiden och Mina sidor vänder sig till patienten. Läs mer på sidan 6 i Faktaguiden. HANDLEDARMANUAL: tips på upplägg och olika övningar som passar under utbildningstillfällena. Även litteraturförslag FAKTAGUIDE: Innehållet anpassat för allmänheten-patient, kan med fördel läsas på egen hand. Berör diabetessjukdomen, provsvar och värden, fysisk aktivitet, matvanor. Faktainnehållet bygger på evidens om mat, fysisk aktivitet, sömn och diabetes och följer Socialstyrelsens riktlinjer. MINA SIDOR: pat kan anteckna provsvar, föra matdagbok och skapa egen aktivitetskalender Grupputbildning

18 Kunskapsteam Diabetes Grupputbildningsmaterial
5 träffar, 2 timmar per gång Manual/Powerpoint Sjukdomen diabetes och blodsockertester Mat Behandling och fotvård Komplikationer och patientens rättigheter Att leva med diabetes MS Uppdaterat 2018! Kaija S 2018

19 Komplement till utbildningen
Broschyrer Bilder MS Internet. finns förslag på patientinformationsmaterial. Kaija S 2018

20 Broschyrer vid samtal om levnadsvanor
Svenska och andra språk Goda levnadsvanor gör skillnad (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat), HFS eller Matbroschyrer Sluta röka linjen- kort MS Hälsofrämjande arbete på vårdgivarguiden Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kunskapsteam diabetes 2018

21

22 Reflektion Hur ska vi samarbeta ?
Hur ska vi stödja dessa patienter till hälsosamma levnadsvanor Erbjuda fler antal mottagningsbesök ? Utbildning till Socialtjänsten ? Fortbildning till Primärvården om diabetes och psykiatrisk sjukdom? Fortbildning till Psykiatrin om diabetes ?