De fem skolmyndigheterna

En presentation över ämnet: "De fem skolmyndigheterna"— Presentationens avskrift:

1 De fem skolmyndigheterna
Statens skolverk Statens skolinspektion (inklusive Skolväsendets överklagandenämnd) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Sameskolstyrelsen Skolforskningsinstitutet (SKOLFI) Det här är en presentation av de fem statliga skolmyndigheterna (Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen och Skolforskningsinstitutet). Introduktionen ger en samlad bild av varje myndighet och deras uppdrag och verksamhet. Källa anges i presentationen. Exempel på andra myndigheter inom utbildningsområdet är Universitets- och högskolerådet, (UHR), Universitetskanslersämbetet (UKÄ)samt Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH).

2

3 Skolverket styr och stödjer den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen sätter ramar för hur utbildningen ska bedrivas och bedömas genomför fördjupade studier, analyser och tar fram statistik om förskolan och skolan ansvarar för deltagandet i internationella studier. Uppdrag Verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Skolverket Är en statlig förvaltningsmyndighet som ska verka för att alla barn och elever får en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Är en sektorsmyndighet; vilket innebär att myndigheten av regeringen har tilldelats ett särskilt ansvar inom sitt område. Beslutar om bindande bestämmelser i form av föreskrifter som publiceras i Skolverkets författningssamling, SKOLFS. Har ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Sätter ramar för hur utbildningen ska bedrivas och bedömas (genom att exempelvis ta fram kursplaner, ämnesplaner, kunskapskrav, prov, föreskrifter och allmänna råd). Genomför fördjupade studier, gör analyser och tar fram statistik om förskolan och skolan samt ansvarar för deltagandet i internationella studier.

4 Skolverket erbjuder fortbildning för förskolans och skolans personal
utfärdar legitimationer för lärare och förskollärare administrerar och fördelar statsbidrag. Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) prövar om lärare eller förskollärare ska få en varning eller bli av med sina legitimationer. Skolverket Skolverket stödjer utvecklingen och förbättringsarbetet i förskolan och skolan. Skolverket erbjuder även fortbildning för förskolans och skolans personal samt utfärdar legitimationer för lärare och förskollärare. Myndigheten administrerar och fördelar statsbidrag till verksamheter som är berättigade att söka bidrag. På Skolverket finns också Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) som är ett särskilt beslutsorgan. Statsbidrag Statsbidrag är ett sätt att ge statligt ekonomiskt stöd till specifika insatser i skolan. Vem som kan söka ett bidrag och villkoren för vad pengarna ska användas till beskrivs oftast i en förordning som regeringen beslutar om. Valet att ansöka om ett statsbidrag bör utgå från behov som huvudmannen sett genom skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolverket fördelar statsbidrag till bland annat: kommunala huvudmän fristående huvudmän statliga huvudmän organisationer och myndigheter med anknytning till skola och utbildning. Den som har sökt och blivit beviljad statsbidrag, ansvarar också för att se till att villkoren efterföljs. Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) Regeringen utser nämnden för tre år i taget. Nämnden består av en ordförande och åtta ledamöter. Ordföranden ska vara eller ha varit domare. De övriga ledamöterna ska ha särskild sakkunskap om och praktisk erfarenhet av skol- eller förskoleverksamhet och om lärares och förskollärares uppdrag. LAN prövar om lärare eller förskollärare ska få en varning eller bli av med sina legitimationer. Prövningen sker efter att Skolinspektionen gjort en anmälan.

5 skolinpektionen.se

6 Skolinspektionen har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, och förskola bedömer ansökningar om att få driva fristående skola. Barn och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och arbetar för att motverka kränkningar av barn och elever i skola och förskola. Uppdrag Verka för att barn och elever får goda förutsättningar för utveckling och lärande samt för förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. Skolinspektionen Skolinspektionen är en statlig förvaltningsmyndighet som ska verka för att barn och elever får goda förutsättningar för utveckling och lärande samt för förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. Skolinspektionens tillsynsansvar omfattar inte fristående förskola och annan fristående pedagogisk verksamhet; dessa har kommunen tillsynsansvar för. Det är huvudmannen för skolan som har ansvar för skolans resultat och kvalitet. Skolinspektionens roll är att kontrollera och granska. I samband med tillsyn och kvalitetsgranskning ger Skolinspektionen råd och vägledning om vad skolan behöver rätta till utifrån de krav som finns i lagstiftningen. Barn och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt en självständig funktion. Skolinspektionen arbetar med olika typer av inspektion (se bild 7). Skolinspektionen har inspektionsavdelningar och enheter i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Anmälningar Skolinspektionen tar emot och utreder anmälningar om missförhållanden i förskola och skola. Anmälningar kan göras direkt på Skolinspektionens webbsida. Skolinspektionen utreder frågorna och fattar beslut om vad skolan behöver göra. Skolinspektionen utreder även disciplinanmälningar som gäller legitimerade förskollärare och lärare. I vissa fall kan Skolinspektionen göra en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd som fattar beslut i ärendet. Tillstånd och ansökningar Skolinspektionen tar emot ansökningar och fattar beslut om tillstånd att få starta eller utöka en fristående skola. Skolinspektionen följer också upp att skolor med tillstånd att starta eller utöka en fristående skola, gör det i enlighet med tillståndet. Skolinspektionen arbetar även med ansökningar från såväl fristående som kommunala skolor som vill ha delar av undervisningen på engelska, bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen eller använda färdighetsprov från och med årskurs 4. Ansökningar kan göras direkt på Skolinspektionens webbsida. BEO BEO ska objektivt utreda anmälningar om kränkande behandling och besluta i inkomna ärenden, informera om skollagens krav på nolltolerans mot kränkningar i förskola och skola samt ge råd om hur lagen ska tillämpas, samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän, till exempel Barnombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen, kommuner samt elevorganisationer, företräda barn eller elever i domstol. Det sker när BEO:s utredning visar att ett barn eller en elev utsatts för kränkande behandling och det finns förutsättningar att kräva skadestånd från skolans huvudman.

7 Olika typer av inspektion
regelbunden tillsyn regelbunden kvalitetsgranskning tematisk kvalitetsgranskning oanmäld kvalitetsgranskning tillsyn efter anmälan. Olika typer av inspektion I denna presentation går vi djupare in på regelbunden tillsyn, regelbunden kvalitetsgranskning, tematisk kvalitetsgranskning och oanmäld kvalitetsgranskning. Regelbunden tillsyn Den regelbundna tillsynen har till syfte att bidra till en trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Skolinspektionens regelbundna tillsyn berör alla kommunala och fristående skolor. Alla huvudmän som driver skolverksamhet, blir vartannat år föremål för tillsyn i någon form. Skolinspektionen besöker också de skolor som bedöms ha risksignaler. Dessa skolor väljs ut med hjälp av en analys som bland annat bygger på skolans kunskapsresultat. Skolinspektionen tittar även på resultat från tidigare tillsyn och anmälningar till Skolinspektionen innan urval görs av de skolor som ska få ett tillsynsbesök. Verksamheten granskas på flera punkter. Vanliga inslag i tillsynen är intervjuer med elever, lärare och rektor, lektionsobservationer samt dokumentstudier på plats. Alla huvudmän får tillsynsbeslut som gäller de skolformer huvudmannen ansvarar för. Dessutom får varje skolenhet och verksamhet, som inspektörerna har besökt, ett eget beslut. I beslutet anges inom vilka områden skolan inte uppfyller de nationella kraven. Om Skolinspektionen funnit brister ställs krav på åtgärder. Huvudmannen och skolan följs upp efter viss tid med ett uppföljningsbeslut. Om huvudmannen inte vidtar åtgärder eller grovt åsidosätter sina skyldigheter kan Skolinspektionen besluta om vite eller åtgärder på huvudmannens bekostnad. Skolinspektionen kan använda sanktioner och trycka på så att en huvudman förbättrar sin verksamhet. För fristående skolor kan tillståndet dras in. Regelbunden kvalitetsgranskning Den regelbundna kvalitetsgranskningen syftar till att höja utbildningens kvalitet i skolan. Skolinspektionen besöker de skolor som bedöms ha ett utvecklingsbehov. Dessa skolor väljs ut med hjälp av en analys som bland annat bygger på skolans kunskapsresultat. Skolinspektionen tittar även på resultat från tidigare tillsyn och anmälningar till Skolinspektionen. Om det var länge sedan Skolinspektionen genomförde en tillsyn på en skola och om skolan uppvisar stora avvikelser vid de ombedömningar av nationella prov som Skolinspektionen genomför, ökar sannolikheten för att Skolinspektionen gör en kvalitetsgranskning på den aktuella skolan. De fyra områden som granskas när skolinspektionen genomför regelbunden kvalitetsgranskning är Rektors ledarskap, Undervisning, Trygghet och studiero samt Bedömning och betygssättning.  Om utvecklingsområden identifieras på en skola beskrivs dessa utvecklingsområden i Skolinspektionens beslut med tillhörande rekommendationer för hur skolan (och huvudmannen) kan arbeta vidare för att höja kvaliteten. Tematisk kvalitetsgranskning Den tematiska kvalitetsgranskningen syftar till att bidra till utvecklingen av kvaliteten inom skolväsendet genom att lyfta fram viktiga utvecklingsområden. Endast ett mindre antal skolor/verksamheter väljs ut; valet sker ofta slumpmässigt.  Huvudmannen får ett granskningsbeslut. Inspektörerna kan ge råd och vägledning och beslutet kan vara en god utgångspunkt för utvecklingsarbete. I de fall Skolinspektionen funnit brister ställs krav på åtgärder. Huvudmannens och skolans åtgärder följs upp med ett uppföljningsbeslut. Metoderna anpassas efter det område som granskningen gäller. Det kan exempelvis röra sig om dokumentstudier, intervjuer, lektions- och skolbesök. Om Skolinspektionen under granskningen ser mycket allvarliga brister kan myndigheten fatta ett särskilt tillsynsbeslut (se regelbunden tillsyn). Oanmäld kvalitetsgranskning Ett stort antal skolor, verksamheter eller huvudmän väljs ut, oftast är valet slumpmässigt. Ibland granskas alla verksamheter inom ett område. Varje oanmäld granskning utformas utifrån det område som granskas och inspektionens syfte. Granskningen kan till exempel ske i form av intervjuer, dokumentstudier eller besök. De områden som granskas är väl avgränsade och tiden för genomförandet blir därmed kort. Oftast presenteras granskningsresultatet i form av en statistisk sammanställning av de data som har samlats in. Resultatet kan sedan bilda underlag för att andra typer av granskningar, till exempel en kvalitetsgranskning, som innebär att Skolinspektionen gör en djupare studie av hur ett mindre antal verksamheter arbetar inom området. Till skillnad från tillsyn så fattar Skolinspektionen inte enskilda beslut för varje granskad verksamhet efter en oanmäld kvalitetsgranskning. Om Skolinspektionen får kännedom om allvarliga missförhållanden i samband med en oanmäld granskning kan det leda till att myndigheten gör en tillsyn i just den verksamheten. Tillsyn efter anmälan Vem som helst kan anmäla missförhållanden på en skola eller annan verksamhet inom skolväsendet till Skolinspektionen. Om Skolinspektionen bedömer att det krävs kan myndigheten starta en utredning utifrån en sådan anmälan. Oftast handlar utredningen om situationen för en eller flera elever.

8 Olika typer av beslut Om det finns brister i verksamheten kan en inspektion bland annat leda till: avstående från ingripande anmärkning föreläggande föreläggande med vite. Olika typer av beslut När Skolinspektionen har gjort en tillsyn eller kvalitetsgranskning får den granskade verksamheten ett beslut. Det finns flera olika sorters tillsyns- och granskningsbeslut. Beslut efter regelbunden tillsyn, riktad tillsyn och anmälningar: Avstående från ingripande Även om en skola eller verksamhet har brister kan Skolinspektionen avstå från att ingripa. Denna möjlighet finns om överträdelsen är ringa, om bristen snabbt rättas till eller om det finns särskilda skäl att avstå från att ingripa. Även om Skolinspektionen tar beslut om att avstå från att ingripa beskrivs bristerna i beslutet. Anmärkning Om en skola eller verksamhet har mindre allvarliga brister kan Skolinspektionen fatta beslut om en anmärkning. Då är huvudmannen skyldig att åtgärda bristerna. Skolinspektionen följer upp att bristerna åtgärdas. Föreläggande Om en skola eller verksamhet har brister kan Skolinspektionen fatta beslut om ett föreläggande. I ett föreläggande anges vilka brister som måste åtgärdas och vilka krav Skolinspektionen ställer på huvudmannen. Skolinspektionen följer upp att bristerna åtgärdas. Ett föreläggande kan också ligga till grund för andra tvångsåtgärder som tillfälligt verksamhetsförbud, återkallande av tillståndet för en fristående skola eller statliga åtgärder för rättelse mot kommunal verksamhet. (se förklaring längre ner i texten) Föreläggande med vite Ett föreläggande kan förenas med vite. Det betyder att huvudmannen, alltså den som ansvarar för skolan, kan bli tvungen att betala en summa pengar om inte bristerna åtgärdas i tid. Skolinspektionen bestämmer hur stort vitet ska vara. Om huvudmannen inte följer föreläggandet kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Pengarna går till statskassan. Huvudmannen kan överklaga ett föreläggande med vite till förvaltningsrätten. Vad innebär statliga åtgärder för rättelse? Om en kommun eller ett landsting inte har följt ett föreläggande från Skolinspektionen och det handlar om allvarliga missförhållanden får Skolinspektionen besluta att staten ska göra det som behövs för att rätta till missförhållandena. Det ska ske på kommunens eller landstingets bekostnad. Statliga åtgärder för rättelse mot kommun eller landsting är en sanktion som är tänkt att närmast motsvara återkallelse av godkännande för fristående huvudmän. Vad som vidtas inom statliga åtgärder för rättelse kan variera. Kommunen har möjlighet att överklaga beslutet hos allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 2 § 4 punkten skollagen). Ett exempel på statliga åtgärder för rättelse - Botkyrka kommun Skolinspektionen har för första gången fattat beslut om statliga åtgärder för rättelse. Beslutet gällde Storvretaskolan i Botkyrka kommun. Beslutet innebär att Skolinspektionen leder ett arbete för att säkerställa att bristerna i Storvretskolan avhjälps. Skolinspektionen utser två särskilda rådgivare. Dessa kommer att på heltid under en period att tjänstgöra på Storvretskolan i Botkyrka kommun. Uppdraget för rådgivarna är att genomföra insatser för att bristerna avhjälps. Skolinspektionen kommer också att säkra att kompetensutveckling av skolans lärare genomförs. Botkyrka kommun är skyldig att stå för kostnaderna för alla insatser. Huvudskälet till att Skolinspektionen vidtar statliga åtgärder för rättelse är att Botkyrka kommun under lång tid inte avhjälpt de omfattande bristerna som Skolinspektionen konstaterat på Storvretskolan.

9 overklagandenamnden.se

10 Skolväsendets överklagandenämnd
Skolinspektionen är värdmyndighet för Skolväsendets överklagandenämnd, ÖKN. ÖKN prövar överklaganden av vissa beslut inom skolväsendet. Vem får överklaga? Ett beslut får bara överklagas av den som beslutet angår. En elev får själv överklaga från det år eleven fyller 16 år. I övriga fall är det dennes vårdnadshavare eller företrädare som har rätt att överklaga. Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) Statens skolinspektion är värdmyndighet för Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) dvs. upplåter lokaler och utför vissa administrativa och handläggande uppgifter åt nämnden. Kansliet för Skolväsendets överklagandenämnd består av en kanslichef och fyra föredragande. ÖKN är en egen myndighet som prövar överklaganden av vissa beslut inom skolväsendet. Ett beslut får bara överklagas av den som beslutet angår. I princip är det bara eleven eller dennes vårdnadshavare som får överklaga ett beslut. En elev får själv överklaga från det år eleven fyller 16 år. I övriga fall är det elevens vårdnadshavare eller företrädare som har rätt att överklaga. Vilka beslut får överklagas? Samtliga beslut som får överklagas avser bestämmelser i skollagen. Hur ser processen ut vid ett överklagande? Beslutsmyndighet/skola/huvudman fattar ett beslut och skickar till elev/vårdnadshavare. Elev/vårdnadshavare överklagar beslutet och skickar överklagandet till beslutsmyndighet/skola/huvudman. Beslutsmyndighet/skola/huvudman prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid och ändrar beslutet och meddelar elev/vårdnadshavare. eller Beslutsmyndighet/skola/huvudman prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid och står fast vid beslutet och skickar ärendet till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolväsendets överklagandenämnd utreder ärendet, fattar beslut och meddelar elev/vårdnadshavare. Vägledande beslut ÖKN publicerar beslut som är principiellt viktiga. Publicerade beslut avidentifieras.

11 spsm.se

12 Specialpedagogiska skolmyndigheten
bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande specialpedagogiskt stöd utbildning i specialskolan och i förskoleklass och fritidshem inom specialskolan. Uppdrag Verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är en statlig förvaltningsmyndighet som ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionshinder får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö, ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande, ansvarar för specialpedagogiskt stöd samt ansvarar för utbildning i specialskolan och i förskoleklass och fritidshem inom specialskolan.

13 Specialpedagogiska skolmyndigheten
ger stöd i form av rådgivning och specialpedagogisk utredning, information och utbildning till förskolor och skolverksamheter driver flera specialskolor och erbjuder tillgängliga läromedel administrerar och fördelar statsbidrag På SPSM finns nämnden för mottagande i specialskolan och för utbildning speciellt anpassad för personer med svåra rörelsehinder. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger stöd i form av rådgivning och specialpedagogisk utredning, information och utbildning till förskolor och skolverksamheter driver också flera specialskolor och erbjuder tillgängliga läromedel administrerar och fördelar statsbidrag till verksamheter som är berättigade att söka bidrag. På SPSM finns också Nämnden för mottagande i specialskolan och för utbildning speciellt anpassad för personer med svåra rörelsehinder. Specialskolor SPSM har nio specialskolor med olika inriktning. Vanligast är att eleverna läser på heltid, men SPSM kan också erbjuda deltidsutbildning om det behovet finns. SPSM har boenden för de barn och ungdomar som bor långt från skolan. Ansökan och antagning till specialskolorna SPSM tar emot elever som behöver en annan skolform för att kunna utvecklas och lära.  Nämnden för mottagande i specialskolan och för utbildning speciellt anpassad för personer med svåra rörelsehinder (Rh-anpassad utbildning) Inom SPSM finns ett särskilt beslutsorgan, Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning. Nämndens uppgifter regleras bland annat i skollagen (2010:800) och i förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ungdomar som på grund av ett svårt rörelsehinder behöver anpassad undervisning och habilitering, och i vissa fall boende och omvårdnad i boendet, kan söka till riksgymnasium med Rh-anpassad utbildning. Nämnden bedömer och beslutar om vem som uppfyller antagningskriterierna. Nämnden avgör även om en sökande ska tilldelas en plats på elevhem.  Statsbidrag Statsbidragen går till utbildningsanordnare, läromedelsproducenter och i vissa fall till enskilda personer. 

14 sameskolestyrelsen.se

15 Sameskolstyrelsen Uppdrag
Främja att alla barn till samer får tillgång till en likvärdig utbildning med samiska undervisningsinslag av god kvalitet i en trygg miljö. ansvarar för utbildning i sameskolan samt i förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med sameskola har lärare för fjärrundervisning i sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Sameskolstyrelsen ansvarar för utbildning i sameskolan samt i förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med sameskola har även andra uppgifter som följer av förordning eller av andra särskilda bestämmelser eller särskilda beslut leds av en skolchef som ansvarar för att utföra det uppdrag som regeringen ger till myndigheten via regleringsbrevet, samt utföra nämndens beslut. Skolchefen leder kansliet och ledningsgruppen som består av rektorer för varje skola. Sameskolstyrelsens skolor Sameskolorna är från årskurs 1-6 och har en egen läroplan som är likställd med grundskolans läroplan. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv till den uppväxande generationen. Sameskolstyrelsen erbjuder också förskola. Sameskolstyrelsen har ett utvidgat uppdrag som innebär att förmedla den samiska kulturen, utveckla barnens och elevens samiska språk och överföra traditioner. Integrerad undervisning Sameskolstyrelsen erbjuder integrerad undervisning i grundskolor. Det innebär att elever kan få undervisning med samiska inslag utöver den ordinarie modersmålsundervisningen. Det kan vara slöjd, modersmålsundervisning i samiska, samisk hemkunskap samt även andra ämnen. Fjärrundervisning Sameskolstyrelsen erbjuder fjärrundervisning till elever som har samiska som modersmål eller vill läsa det som språkval. Rektor på den enskilda skolan beslutar om detta. Då samiska är ett av minoritetsspråken har varje elev rätt till studier i samiska. Källa: sameskolestyrelsen.se

16 skolfi.se

17 Skolforskningsinstitutet, SKOLFI
Uppdrag Verka för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Skolforskningsnämnd Vetenskapliga råd. Skolforskningsinstitutet, SKOLFI ska verka för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. utlyser och fördelar medel för praktiknära forskning fattar beslut om vilka systematiska översikter som ska genomföras. består av en skolforskningsnämnd och ett vetenskapligt råd (regeringen beslutar om både nämndens och rådets sammansättning) det vetenskapliga rådet ger stöd i det vetenskapliga arbetet med systematiska översikter samt beslutar om fördelningen forskningsmedel Skolforskningsnämnden ger stöd i utlysningen av institutets forskningsanslag identifierar områden inom skolväsendet där relevant praktiknära forskning saknas. Skolforskningsinstitutets forskningsprofil Den forskning som SKOLFI finansierar ska vara praktiknära, det vill säga den ska bedrivas i förskolan eller skolan, och i direkt anslutning till undervisningen. SKOLFI identifierar områden inom skolväsendet där relevant praktiknära forskning saknas. Forskningen ska hålla samma vetenskapliga kvalitet som andra forskningsråd. SKOLFI ser gärna att förskollärare, lärare eller andra verksamma inom förskolan eller skolan ingår i forskarlagen.

18 Skolforskningsinstitutet, SKOLFI
Validerar, sammanställer och sprider forskningsresultat SKOLFI- Validera, sammanställa och sprida Skolforskningsinstitutet ska enligt sitt uppdrag bland annat validera forskningsresultat inom skolområdet och sammanställa forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Institutets målgrupp är i första hand förskollärare och lärare, men även beslutsfattare i främjandet av att skolans undervisning bedrivs på vetenskaplig grund. Myndigheten ska slutligen sprida forskningsresultat och göra dem tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet. Olika typer av forskningssammanställningar Systematiska översikter som innebär sammanställning och analys av forskning inom ett väl avgränsat område i syfte att besvara en på förhand specificerad frågeställning.  Kartläggningar av befintlig forskning som utgår från bredare frågeställningar än de systematiska översikterna; mer utforskande och beskrivande. Relevans- och kvalitetsprövningar av internationella forsknings­sammanställningar som syftar till att pröva internationella systematiska översikters relevans och kvalitet för de verksamma inom svensk skola.

19 Samarbete mellan statliga skolmyndigheter
Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) samarbetar bland annat kring samverkan för bästa skola skolhuvudmannadialoger specifika uppdrag exempelvis teckenspråk i förskolan där SPSM bidrar med specialkompetens. Samarbete mellan Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten Inom ramen för Samverkan för bästa skola samarbetar Skolverket, Skolinspektionen och SPSM. Samverkan för bästa skola är ett regeringsuppdrag som syftar till att höja resultaten och öka likvärdigheten hos huvudmän, skolor och förskolor. Samverkan ska öka huvudmannens kapacitet att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Deltagandet är ett erbjudande och utgår från underlag från Skolinspektionen. Skolverket, Skolinspektionen och SPSM samarbetar vidare kring Skolhuvudmannadialoger där varje myndighet bidrar med personal och information. I uppdraget ingår att planera, genomföra, följa upp och utvärdera dialoger med skolchefer med ansvar för grundskola och gymnasieskola. Dialogerna genomförs länsvis våren 2019 över hela landet. Syftet med dialogerna är att uppmärksamma skolchefer på utbildningssituationen för elever med funktionsnedsättning. Målet är att skolcheferna ska få idéer och kunskap om hur de kan skapa förutsättningar för en likvärdig och inkluderande utbildning som säkerställer att alla elever får det stöd de har rätt till. Skolcheferna ska även få information om vilket statligt stöd som finns att få. Tanken är också att de myndigheter som samarbetar i uppdraget ska få en bild av skolchefernas utmaningar och behov. Det finns fler exempel på samarbete mellan Skolverket, skolinspektionen och SPSM. Samarbete mellan andra myndigheter inom utbildningsområdet Det förkommer också samarbete mellan andra myndigheter inom utbildningsområdet, exempelvis Skolverket och Universitets- och högskolerådet (UHR).

20