Fördjupningsutbildning SIP – samordnad individuell plan

En presentation över ämnet: "Fördjupningsutbildning SIP – samordnad individuell plan"— Presentationens avskrift:

1 Fördjupningsutbildning SIP – samordnad individuell plan
jml SoL och HSL och lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Äldre i behov av samordnade insatser Fördjupningsutbildning i SIP – hur äldre kan få samordnade insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård Vi ska prata om samordnad individuell plan. Planen som också heter ” individuell plan enligt SoL eller HSL” men enligt Socialstyrelsens termbank kan begreppet samordnad individuell plan användas synonymt, vilket vi i fortsättningen förkortar SIP. Som ni vet så kan alla personer oavsett ålder och behov av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården få en SIP. Det centrala är att insatserna behöver samordnas. Nu har vi fokus på äldre personer som har behov av samordnad vård och omsorg och SIP jml Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. •

2 Viveca Axelsson Karin Lindström
Innehåll Nationella rapporter om SIP SIP finns i tre lagar Centralt i allt arbete Arbetsprocesser SIP i SoL och HSL SIP vid samverkan utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Hinder Delaktighet Goda möten - Mötesstruktur- mötescirkeln Workshop med vinjetter för SoL och HSL samt samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Att sprida SIP Stöd i arbetet med SIP Innehållet i denna utbildning. Det handlar bland annat om vad som är centralt i arbetet med SIP hinder i arbetet och om SIP jml SoL och HSL samt vid samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Hinder Delaktighet och goda möten vi ska arbeta med några vinjetter som beskriver olika situationer när SIP kan behövas Men först ska vi se en film om Anna-Greta Viveca Axelsson Karin Lindström

3 Det är fortfarande mitt liv
Nu ska vi se en film om Anna-Greta, filmen är drygt 5 minuter lång. (5 min 15 sekunder) Filmen finns också Utbildning i SIP

4 Viveca Axelsson Karin Lindström
Räck upp handen ni som varit med och upprättat SIP! Blev patienten/brukaren hjälpt av SIP:en? Anna-Greta i filmen blev hjälpt av SIP Till dig som utbildar: Ställ frågorna en till hela gruppen. Låt några gärna berätta kort om patienten/brukaren blev hjälp av SIP:en. Viveca Axelsson Karin Lindström

5 Utbildning i SIP 26 september 2018
Riksdagens uppföljning av lagen 7 mars Brister i samarbetet med SIP lagstiftningen Kunskap om lagstiftningen är låg Arbetet med SIP har kommit olika långt i olika delar av landet För gruppen äldre är SIP fortfarande relativt okänd i verksamheterna Till dig som utbildar: Välj ut några av punkterna nedan för att berätta om rapportens innehåll. Länk till socialutskottets seminarium Hur har det gått för kommuner och landsting/regioner att arbeta med SIP ? Riksdagen gjorde en uppföljning av lagen som trädde ikraft Uppföljningen finns publicerad i rapporten ”Samordnad individuell plan (SIP) - en utvärdering”. Ett seminarium hölls också i anslutning till att rapporten presenterades, seminariet går att se i efterhand på webben. Två grupper följdes upp : barn och unga med funktionsnedsättning och äldre multisjuka. Rutinerna för att informera den enskilde om möjligheter att få en samordnad individuell plan (SIP) varierar mellan olika grupper. Statistik från 2016 visar att 67 procent av kommunerna har rutiner för att informera barn och unga om SIP medan motsvarande siffra för äldre var 54 procent. Det är svårt att få en sammantagen bild av lagändringens genomslag då det inte finns heltäckande statistik för alla berörda grupper. Vissa uppföljningar av gruppen barn och unga visar att utvecklingsarbetet med SIP har gett resultat och att antalet upprättade SIP har ökat över tid. Samtidigt visar andra studier att arbetet med SIP har kommit olika långt i olika delar av landet. Kunskap lyfts fram som en framgångsfaktor för att genomföra lagstiftningen. Det gäller kunskap om lagstiftningen, om hur man samverkar och om hur en SIP utformas. En erfaren mötesledare har visat sig vara viktigt för att få till stånd bra SIP-möten. När SIP fungerar blir den ett viktigt verktyg för brukaren och hans eller hennes anhöriga, och de får då en bättre överblick över insatser och över vem som gör vad. För individen innebär SIP att adekvata insatser påskyndas och att dessa följs upp på kort och lång sikt. I vissa kommuner satsar man på att tillämpa SIP tidigt och i förebyggande syfte för gruppen barn och unga. Andra kommuner använder SIP i mer allvarliga fall då insatserna redan har satts in. För gruppen barn och unga är skolan en viktig samverkanspart, och i flera kommuner och regioner finns det avtal och rutiner upprättade som innebär att skolan själv kan initiera en SIP. För gruppen äldre är SIP fortfarande relativt okänd i verksamheterna. Flera av de intervjuade menar att arbetet med SIP för gruppen äldre med komplexa behov kommer att få genomslag när lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft den 1 januari 2018. Ett antal hinder för samverkan mellan huvudmännen har identifierats i utvärderingen: Bristande tid och kunskap, bristande samsyn mellan aktörer, Otydlig ansvarsfördelning, begränsad brukardelaktighet och begränsningar i it- infrastruktur. Sekretesslagstiftningen kan i vissa fall försvåra arbetet över myndighets- och institutionsgränser. Enligt flera intervjuade behöver vissa delar i den befintliga lagstiftningen om SIP förtydligas, t.ex. vem som ansvarar för SIP, skolans roll för barn och unga och Migrationsverkets möjligheter att initiera en SIP. Några lyfter även fram problem med andra planer som tangerar SIP – för många planer leder till att regelverken blir svåröverskådliga, vilket i sin tur kan leda till förvirring både hos den enskilde och hos personalen. Utbildning i SIP 26 september 2018

6 Utbildning i SIP 26 september 2018
IVO summerar 2017 Svårt rekrytera och behålla personal med rätt kompetens Brister i vårdens övergångar. Särskilt tydligt för: personer med samsjuklighet, barn och unga med psykiskt ohälsa och mest sjuka äldre. Till dig som utbildar: Välj ut några av punkterna nedan för att berätta om rapportens innehåll. Vad säger riksdagen och IVO, inspektionen för vård och omsorg? IVO summerar Det är svårt att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens Den absoluta majoriteten av iakttagelserna för 2017 handlar om kompetensförsörjningen. IVO ser många exempel på att bristen på personal med rätt kompetens kan få allvarliga konsekvenser för patienter och brukare. Det kan resultera i felbehandlingar, brist på vårdplatser, felplaceringar och långa väntetider. Ett stort arbete görs för att förbättra situationen, inte minst inom primärvård och socialtjänst. Det handlar exempelvis om insatser för att förbättra personalkontinuiteten på vårdcentralerna och satsningar för att rekrytera och behålla socionomer. Brister i vårdens övergångar – samverkan behöver utvecklas Vård- och omsorgsgivare samverkar i stor utsträckning över verksamhets- och huvudmannagränser. Ändå ser IVO i tillsynen att patienter och brukare upplever stora brister i vårdens övergångar. Det kan resultera i bland annat långa väntetider, uteblivna insatser, felaktig medicinering eller oro då den enskilde inte vet vem som bär ansvaret för vad. För multisjuka äldre handlar det mycket om samverkan mellan slutenvården, primärvården och den kommunala hälso-och sjukvården Den enskilde och dess närstående får själva i stor utsträckning samordna och koordinera olika vård- och omsorgsinsatser, vilket ställer höga krav både vad gäller kunskap, handlingskraft och förmåga att uttrycka sina behov. Bristerna i vård- och omsorgskedjan blir i tillsynen särskilt tydliga för personer med samsjuklighet, barn och unga med psykisk ohälsa samt de mest sjuka äldre. Samordningen kring barn och unga med psykisk ohälsa och personer med samsjuklighet är därför två av IVO:s prioriterade riskområden för I den nationella tillsyn av multisjuka äldre som vårdas i ordinärt boende, finns det överlag strukturerade och regelbundna forum för samverkan mellan slutenvården, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Tillsynen visar dock att det är en utmaning att få samverkan att resultera i reella förbättringar i vården och omsorgen för den enskilde. Intresseorganisationerna för enskilda påpekar att arbete kvarstår för att multisjuk äldre få en sammanhållen vård. Utbildning i SIP 26 september 2018

7 SIP finns i tre lagar Som ni vet ska SIP göras tillsammans med den som behöver samordnade insatser, i detta fall den äldre själv och dennes närstående när så behövs eller önskas, och personal inom hälso-och sjukvård och socialtjänst. Planeringen som man kommer fram till skrivs ner i en plan, en blankett Samordnad individuell plan finns beskriven i tre lagstiftningar Socialtjänstlagen Hälso-och sjukvårdslagen och Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Utbildning i SIP

8 Samordnad individuell plan
1 januari 2010 Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen har en likalydande text om individuell plan enligt SoL och HSL = SIP SIP blir ett verktyg för samverkan. 2010 kom lagstiftningen om SIP i socialtjänstlagen och hälso-och sjukvårdslagen. Socialtjänsten och hälso-och sjukvården ska samordna sina insatser för att underlätta för de som får insatserna. Detta bland annat för att patient/brukare eller deras närstående inte själva ska behöva samordna sina vårdkontakter, vård som ges av socialtjänst och hälso-och sjukvård. De behöver veta tydligt vem som har ansvar för att göra vad. När flera aktörer behövs för att hjälpa behöver dessa samordna sitt arbete på ett smidigt sätt, kanske behövs stödet ges i särskild ordningsföljd, en insats förutsätter en annan insats för den samordnade hjälpen ska bli så effektiv som möjligt. Verksamheterna behöver också veta vad de andra gör för att kunna ge rätt stöd. Det är här som samordnad individuell plan har blivit ett viktigt verktyg. Utbildning i SIP

9 2 kap 7 § Socialtjänstlagen 16 kap 4 § Hälso- och sjukvårdslagen
Insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/närstående Lagtexten finns i HSL 16 kap 4 § och i SoL 2 § 7. Det är samma lagtext i båda lagarna. Du som verksamhetsföreträdare ska bedöma om planen behövs för att hen ska få sina behov tillgodosedda. Förutom behov av insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård behövs : Personens samtycke för att planen ska upprättas. Vi bryter sekretessen när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Så innan vi startar arbetet måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka det gäller och för vad det gäller. Samtycket ger inte möjlighet för involverade att prata om allt som rör den enskilde, utan det som rör arbetet med planen. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket betyder inom ett par dagar. Att samla aktörer kan vara svårt därför är det viktigt att prioritera arbetet med SIP. Den enskildes delaktighet är central i arbetet med SIP men för att vara delaktig behöver man veta vad man ska vara delaktig i, dvs vad SIP är och hur SIP kan hjälpa. Det är viktigt att informera brukare/patienter om vad SIP är. Planen ska upprättas tillsammans med den det gäller. Delaktigheten kan se olika ut beroende på vad som passar just den här brukaren/patienten. Fråga hur hen vill ha det! I förarbetet till lagstiftningen poängterar man att SIP ska planeras tillsammans med brukaren och även med dennes närstående om hen vill det. Utbildning i SIP

10 Innehåll i planen Av planen ska framgå: vilka insatser som behövs,
vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193 Vissa saker måste vara med i planen Det ska framgå kort vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för respektive insats. Det behöver inte bara vara formellt beslutade insatser från kommun och landsting utan även stöd som ska utföras av någon annan aktör eller någon i nätverket. Det ska framgå av planen vem från landstinget eller socialtjänsten som har ansvar för planen. brukaren/patienten själv kanske har ett önskemål eller den som hen har mest kontakt med. Ansvaret handlar enbart om samordningsarbetet då varje verksamhet fortfarande har ansvar för sina egna bedömningar och insatser. Det finns en framtagen blankett som ni ska använda när ni upprättar en SIP. Utbildning i SIP

11 Skyldighet att arbeta med SIP
Alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård i landstinget yrkesverksamma inom socialtjänsten Myndighetsutövning, service, utförare, LSS, kommunal hälso-och sjukvård privata utförare av vård som kommun och landsting har avtal med Alla som arbetar enligt hälso-och sjukvårdslagen inom landstinget har en skyldighet att arbeta med SIP, såväl den somatiska vården som den psykiatriska vården och primärvården. Till socialtjänsten räknas myndighetsutövningen, service, utförardel och kommunal hälso-och sjukvård. Även insatser enligt LSS, LVU och LVM räknas in. Skyldigheten omfattar också de som får insatser av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer, tex ideella organisationer, som landsting och kommuner har slutit avtal med. Det är landstingens och kommunernas skyldighet att försäkra sig om att SIP upprättas även för de patienter och klienter som erhåller vård och behandling från dessa aktörer. Landstinget och kommunens socialtjänst är alltid skyldiga att initiera en SIP när de upptäcker att behov finns. För den kommunala hälso-och sjukvården gäller att på särskilt boende ska personal initiera SIP om det behövs och på ordinärt boende ska personal om de upptäcker behov av SIP ska hen informera landstinget att SIP behövs. Landstinget är då skyldiga att initiera en SIP. Utbildning i SIP

12 Centralt i arbetet med SIP
Information Samtycke Plan Delaktighet Samordning av insatser Huvudansvarig Centralt i arbetet är att Äldre och dess närstående behöver få information om att planen finns och kan underlätta samordning av hälso-och sjukvårdens och socialtjänstens insatser. Informationen behöver anpassas efter den som får informationen. Exempelvis kan den behöva finnas på flera språk och kompletteras med bildstöd. En SIP får inte upprättas mot någons vilja - den enskilde måste samtycka till planen. Sekretessen bryts när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Innan arbetet startar måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka och för vad det gäller. Samtycket innebär inte att de involverade kan prata om allt som rör den enskilde, utan endast det som rör arbetet med planen. Det är viktigt att den som ska få planen, och dess närstående när så önskas, känner sig delaktig i arbetet. Planen ska beskriva insatserna och hur de ska samordnas. I förarbetet till lagstiftningen om SIP (lag 2009:981) står att en huvudansvarig för planen ska utses, dvs en person inom socialtjänsten eller hälso-och sjukvården som har det övergripande ansvaret för planen. Det kan vara den som till exempel kallar till nästa möte, om det behövs, och följer upp insatserna. Exempelvis kan biståndshandläggaren eller den fasta vårdkontakten eller någon annan som personen själv har förtroende för vara huvudansvarig för planen. Det ser lite olika ut. Utbildning i SIP

13 Arbetsprocess för SIP jml SoL och HSL
Tydligt syfte och mål Delaktighet God förplanering Goda möten Uppföljning Utvärdering Arbetsprocessen med SIP kan delas in i olika steg. Den kan vara lång och sträcka sig över flera år eller över en kortare tid. I era lokala eller regionala rutiner finns mer detaljer om hur SIP ska användas Kort beskrivning av processens olika steg Sip:en startar när ett behov av samordning upptäcks och ni bedömer att en SIP behövs. Samtycke inhämtas från patienten/brukaren - utan samtycke ingen SIP. Planering tillsammans med patient/brukare om vilka huvudmän/verksamheter som behövs på mötet. Kallelse till möte skickas ut med aktuell frågeställning. Möte hålls där de olika aktörerna tillsammans med patient/brukare pratar om frågeställningen samt vilka insatser som behöver ges från de olika aktörerna. Planen upprättas. Därefter arbetar alla i enlighet med planen. Uppföljning görs för att bedöma om en ny SIP behöver upprättas eller om man kan avsluta den då behovet av samordning inte längre föreligger.

14 Viveca Axelsson Karin Lindström
Vem gör vad och när? SIP handlar alltså om vem som gör vad och när Det ska vara en enkel, samlande och tydlig plan där personens samtliga insatser eller stöd framgår. Den ska inte innehålla bedömningar, långa underlag eller beskrivningar. Viveca Axelsson Karin Lindström

15 Olika SIP SIP är bra att göra tidigt innan problemen med samordning blir för komplexa. Många som får SIP önskar att samordningen skett långt tidigare. Arbetet med SIP kommer att vara olika från gång till gång. En del gånger kan det vara ett kort möte där tydlighet skapas andra gånger behövs flera möten innan plan kan upprättas. Det finns lätta SIP:ar och mer komplicerade SIP:ar Några röster om SIP ”SIP ger mig tid för jag slipper samordna min egen vård” (patient/brukare) Det är svårt att få ihop tider för möten – SIP tar tid” ( personal) ” De som hjälper mig förstår att de behöver hjälpa varandra!” (patient/brukare) ”Jag hade behövt SIP redan för flera år sedan” (patient/brukare) ”Samverkanskompetensen behöver stärkas” ( personal) ”Det är värdefullt att dela information, erfarenhet och kunskap” ( personal) ”Man kan behöva hjälp att framföra sina önskemål vid samverkansmötena” (patient/brukare) Utbildning i SIP

16 Samordnad individuell plan
1 januari 2010 Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen har en likalydande text om individuell plan enligt SoL och HSL = SIP SIP blir ett verktyg för samverkan. 1 januari 2018 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. SIP blir ett också verktyg för samverkan vid utskrivning från slutenvård. 1 januari 2018 kom SIP in i en ny lagstiftning : Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Även här blev SIP ett verktyg vid samverkan och samordning av insatser. Utbildning i SIP

17 Lagen (2017:612) om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Ersätter den s.k. betalningsansvarslagen, lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård = reglerar kommunernas betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Lagen talar om hur man ska samverka och planera för patienter som när de skrivs ut från slutenvården behöver insatser från socialtjänst, kommunal sjukvård eller öppenvård. Sedan 1 januari i år gäller lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård. Den ersätter det som kallas betalningsansvarslagen. Den nya lagen handlar alltså delvis om när och hur kommunen blir betalningsansvarig för patienter i slutenvården som är utskrivningsklara. Men lagen talar också om hur slutenvården ska samverka med öppenvården (oftast en vårdcentral eller hälsocentral i primärvården), med den kommunala sjukvården och med socialtjänsten. Om man vill titta i förarbetena till denna lag är det prop. 2016/2017:106 som gäller. Utbildning i SIP

18 Lagens syfte Främja god vård och en socialtjänst av god kvalitet för de som skrivs ut från slutenvård Särskilt främja att utskrivningsklara patienter skrivs ut så snart som möjligt 2 § lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Syftet med den nya lagen är att se till att den som skrivs ut från slutenvården får fortsatt god vård från öppenvården, och det stöd som behövs från socialtjänsten. Ett annat syfte är att se till så att patienter som inte längre behöver den slutna vårdens resurser ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt så snart som möjligt. Det är bättre för patienten och leder till en mer effektiv användning av vårdens resurser. I förarbetena till lagen nämns också att regeringen vill att öppenvården (oftast primärvården) blir mer delaktig i planering och samverkan kring patienter som ska skrivas ut från slutenvården. Utbildning i SIP

19 Lagen gäller alla Gäller både somatisk och psykiatrisk vård
Dock övergångsbestämmelse för psykiatrin under 2018 Inga patientgrupper undantas Backup-lösning vad gäller varseldagar och belopp om inte huvudmännen kommer överens om annat. Lagen gäller alla som skrivs ut från slutenvården. Det finns inga grupper som är undantagna och det finns inga åldersgränser. När det gäller patienter som skrivs ut från psykiatrin finns det övergångsbestämmelser som gäller under 2018, men de handlar om när kommunens betalningsansvar inträder. De handlar alltså inte om hur man ska planera och samverka, där gäller samma regler för psykiatripatienter som för alla andra patienter. Landsting och kommun kan göra överenskommelser som gör att kommunens betalningsansvar ser ut på ett annat sätt än i den här lagen. Men de kan inte göra överenskommelser som innebär att de inte har de skyldigheter att planera och samverka som finns i den här lagen. Utbildning i SIP

20 Processen börjar: inskrivning
Patienten läggs in i slutenvård. 24 h Inskrivnings-meddelande skickas Öppenvård: fast vårdkontakt utses Planering inför utskrivning inleds Behandlande läkare bedömer att patienten kommer att behöva socialtjänst, kommunal sjukvård eller öppenvård efter utskrivning. Går till de vars insatser behövs. Om det behövs kommunal sjukvård går meddelande alltid även till öppenvården. Fast vårdkontakt i öppenvården ska utses innan patienten skrivs ut från slutenvården De som fått inskrivningsmeddelandet börjar sin planering av de insatser som är nödvändiga för att patienten ska få sina behov tillgodosedda. I lagens 2 kapitel, första paragrafen, står det så här: Om den behandlande läkaren, när en patient skrivs in i den slutna vården, bedömer att patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården efter det att patienten har skrivits ut, ska den slutna vården underrätta de berörda enheterna om denna bedömning genom ett inskrivningsmeddelande. Redan när patienten skrivs in är det alltså så att läkaren ska bedöma om den här patienten kommer att behöva hjälp från t.ex. vårdcentralen, hemsjukvården eller hemtjänsten efter utskrivning. Och är det så, så ska inskrivningsmeddelande skickas till dessa, senast 24 timmar efter att patienten skrivits in. I inskrivningsmeddelande finns beräknad tidpunkt för utskrivning. Om den sedan ändras under tiden då patienten är inlagd på sjukhus, kan slutenvården skicka nya meddelanden med ny beräknad utskrivningstid. Patienten har ju rätt att vara delaktig i sin vård enligt patientlagen, och allt i vården är ju frivilligt, med några undantag som gäller t.ex. i psykiatrisk tvångsvård. Därför krävs patientens samtycke när vården ska samverka och planera kring patienten efter utskrivning. (Det är därför lämpligt att informera patienten om att vården jobbar enligt bl.a. den här lagen och att det bl.a. innebär att man kommer att skicka ett inskrivningsmeddelande.) När öppenvården (oftast vårdcentralen) fått inskrivningsmeddelandet ska verksamhetschefen där utse en fast vårdkontakt för patienten. Vem som ska vara fast vårdkontakt beror på vilka patientens behov är. Det kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, men det kan också vara någon som jobbar med administration. Det är bara när patientens tillstånd är livshotande som den fasta vårdkontakten måste vara en läkare. Meningen med inskrivningsmeddelandet är att de enheter som får det ska få möjlighet att planera sina insatser för patienten, inklusive deltagande i planering och samverkan kring patienten.

21 Processen vid utskrivning
Underrättelse om utskrivning Nödvändig information överförs Har patienten fått information? Öppenvården kallar till SIP Senast samma dag som utskrivning Senast tre dagar efter underrättelse om utskrivning Behandlande läkare bedömer att patienten är utskrivningsklar. Slutenvården ger den information som behövs för att socialtjänst, kommunal sjukvård och öppenvård ska kunna ge nödvändiga insatser. Den fasta vårdkontakten i öppenvården kallar till SIP. Om insatser från kommunal sjukvård behövs ska alltid även öppenvården vara med och genomföra SIP. Patienten har rätt till information om sitt hälsotillstånd, behandling, prognos, eftervård m.m. När patienten är utskrivningsklar ska slutenvården så snart det går underrätta öppenvården, den kommunala sjukvården och socialtjänsten om det. Slutenvården ska också lämna den information som behövs för att de andra enheterna ska kunna ge god vård och insatser av god kvalitet till patienten efter utskrivning. Patienten själv har ju alltid rätt att få information om sin vård enligt patientlagen. Det gäller ju även den här situationen. Det är viktigt att patienten får information om vad som ska hända efter utskrivningen och vem som ska göra vad. Det är den fasta vårdkontakten i öppenvården som ska kalla till SIP-möte och det ska göras senast tre dagar efter att underrättelsen om utskrivning skickades. Det är alltså obligatoriskt med en SIP för patienter som faller under den här lagen, och lagen förutsätter att alla berörda enheter deltar. Patientens samtycke krävs för att få skicka underrättelse, överföra information och genomföra SIP

22 Hela processen 24 h Senast samma dag som utskrivning
Patienten läggs in i slutenvård 24 h Inskrivnings-meddelande skickas Öppenvård: fast vårdkontakt utses Planering inför utskrivning inleds Underrättelse om utskrivning Nödvändig information överförs Har patienten fått information? Öppenvården kallar till SIP Senast samma dag som utskrivning Senast tre dagar efter underrättelse om utskrivning Så här kan hela processen se ut, från det att patienten läggs in på t.ex. sjukhus och ett inskrivningsmeddelande går iväg till t.ex. vårdcentralen, hemsjukvården och socialtjänsten. Patienten får en fast vårdkontakt på vårdcentralen, hemsjukvården börjar planera sitt arbete och socialtjänsten kan börja planera för hur man kan ge patienten insatser som t.ex. hemtjänst, om patienten önskar ha det. När det är dags för utskrivning kallar öppenvårdens fasta vårdkontakt till SIP och innan dess har alla, inklusive patienten, fått information om vad slutenvården bedömer att patienten behöver, och vilka enheter som kommer att delta i SIP-mötet.

23 Fast vårdkontakt beskrivs i vägledning
När? På egen begäran eller om det är nödvändigt. Var? Kan finnas inom alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård. Hur? Samordna insatser, ge och förmedla information, vara kontaktperson. Vem? Olika – den som är mest lämpad, har bäst förutsättningar. Om det är livshotande – läkare. Man kan ha flera. Fast vårdkontakt ≠ fast läkarkontakt. Läs mer om fast vårdkontakt i Socialstyrelsens vägledning. Bestämmelser om fast vårdkontakt infördes år 2010 i HSL, men finns nu-mera i första hand i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) och patient-lagen (2014:821). När? En fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. 6 kap. 2 § patientlagen Den enskilda patientens behov av vård styr när och hur länge det är lämpligt att ha en fast vårdkontakt. Det innebär att en patient kan behöva följas genom hela vårdförloppet och vid kroniska tillstånd kan en fast vårdkontakt behöva finnas under längre tid. Behovet av fast vårdkontakt kan omprövas efter en tid. Var? En verksamhetschef ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt enligt vad som anges i 6 kap. 2 § patientlagen. 4 kap. 1 § hälso- och sjukvårdsförordningen En fast vårdkontakt kan därför behöva utses och finnas inom alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård. Det gäller därmed följande vårdformer: Sluten vård. Sluten vård är hälso- och sjukvård som ges till en patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård. Det motsvaras av dygnsvård på sjukhus. Öppen vård. Öppen vård är hälso- och sjukvård som ges till en patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar. Primärvård. Primärvård är hälso- och sjukvård som svarar för grund-läggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Detta motsvaras vanligen av vård på vårdcentral eller hälsocentral. Kommunal hälso- och sjukvård. Kommuner svarar för vård till personer i både särskilt och ordinärt boende, med undantag för hälso- och sjukvård som meddelas av läkare (12 kap. 3 § hälso- och sjukvårds- lagen). I det ordinära boendet kallas detta ofta för hemsjukvård. Hur? En fast vårdkontakt bör kunna bistå patienter i att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården och vara kontaktperson för andra delar av hälso- och sjukvården och för socialtjänsten samt i förekommande fall andra berörda myndigheter som t.ex. Försäkrings-kassan. Prop. 2009/10:67, s. 62 Vem? Någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, t.ex. en läkare, sjuksköterska, eller psykolog, men det kan också i vissa fall vara en mer administrativ funktion som koordinerar patientens vård. Behovet styr. En tydligt utpekad person. För en patient med ett livshotande tillstånd ska en legitimerad läkare utses som fast vårdkontakt. 2 kap. 3 § SOSFS 2011:7 Den fasta vårdkontakten ska ansvara för bl.a. planering och uppföljning av patientens vård (2 kap. 4 och 5 §§ SOSFS 2011:7). Även för andra tillstånd kan den fasta vårdkontakten behöva vara en läkare, t.ex. i de fall ett sjukdomsförlopp är instabilt och kräver flera medicinska bedömningar och behandlingar. När en person har behov av omvårdnad och stabila medicinska behandlingar kan den fasta vårdkontakten behöva vara en specialistsjuksköterska. Vid stora rehabiliteringsbehov kan en fast vårdkontakt behöva vara en arbetsterapeut eller fysioterapeut. Enligt 6 kap. 3 § patientlagen har patienter också möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. Den fasta läkarkontakten ska svara för att patienten undersöks, om möjligt ställa diagnos och se till att patienten får den medicinska vård som hans eller hennes tillstånd fordrar eller att andra relevanta åtgärder vidtas. I ansvaret ingår även att vägleda patienten i hans eller hennes kontakter med övrig hälso- och sjukvård och i förekommande fall samordna de undersöknings- och behandlingsåtgärder som vidtas. Då vissa patienter har kontakter med flera olika delar av sjukvården, olika enheter, vårdgivare och kommunal hälso- och sjukvård kan dessa patienter få mer än en fast vårdkontakt. De fasta vårdkontakterna ska då kunna samverka och samordna vårdens insatser för en enskild patient. Utbildning i SIP

24 Vad är svårt med SIP? Till dig som utbildar:
Låt deltagarna prata med varandra några minuter 2 och två. Fånga upp svaren, skriv dem på tavla eller blädderblock. Är det flera som uppger samma hinder? Utbildning i SIP

25 Identifierade hinder Kommunikation Bristande tillit och förtroende
Meddela förändringar t.ex. utskrivningar Kommunikation inom egna organisationen mellan varandras organisationer Bristande tillit och förtroende Bristande kunskap om varandras roll/uppdrag om lagstiftning om egna riktlinjer och rutiner Förståelse för varandras verksamheter Följ beslutade riktlinjer och rutiner Acceptera utförda utredningar och bedömningar Här ser ni några hinder som ofta nämns när verksamheter pratar om hinder för att arbeta med SIP. Det handlar ofta om kunskap och förståelse för sitt eget uppdrag och ansvar och kunskap och förståelse för andras uppdrag och ansvar. Det klassiska brukar vara att man gärna uttrycker ”vad man tycker att andra ska göra”, ofta den aktör som inte är i rummet Ofta läggs mer tid på att hitta gränser än att ta ansvar och hjälpa Alla dessa hinder leder ofta till att ingen egentligen tar ansvar Att SIP är brukarens plan och inte en ekonomisk överenskommelse

26 Komplexa ärenden kräver samordning
Alla personer oavsett ålder som är i behov av stöd och hjälp från flera aktörer Exempelvis Äldre multisjuka Personer med flera problem samtidigt; flera diagnoser, sociala problem, familjehemsplacering, hemlöshet Personer med såväl psykiska och fysiska funktionsnedsättningar Personer med beroende eller missbruksproblematik Komplexa ärenden kallar vi ofta ärenden där någon, en person, har behov som kräver att olika delar av vårt hjälp-och stödsystem ska bidra med insatser. Det ställer höga krav på verksamheter inom kommun och landsting/region att hitta ”ytor” där vi kan samarbeta och komma överens om vem som ska göra vad. Det kan bli krångligt att förstå varandra när vi använder olika facktermer, erbjuder olika insatser, har olika rutiner i verksamheterna och olika insatser att erbjuda. Vi arbetar också med stöd av olika lagstiftningar. När det är krångligt för oss att samarbeta huvudmän och verksamheter emellan hur krångligt blir det inte för de personer vi ska hjälpa!

27 Viveca Axelsson Karin Lindström
Ett exempel på kontakter som en äldre multisjuk person kan ha. Anna har behov av insatser från såväl kommun som landsting/region och även från andra aktörer som kan ge hjälp och stöd. Dessutom finns det ju en viss personalomsättning i alla verksamheter. Man kan ju undra hur många av aktörerna som har koll på hur många olika kontakter Anna och hennes närstående har? Vi förenklar för Anna och hennes närstående om vi gör vårt jobb och samordnar våra insatser? Viveca Axelsson Karin Lindström

28 För att lyckas behövs Tydliga och kända ansvarsfördelningar/rutiner
Lednings-system Tydliga och kända överenskommelser Tro på samarbete För att lyckas med samverkan behövs att ni alla vet vad som gäller hos er. För det behöver ni förutom en tro på att det går att samarbete ett tydligt ledningssystem i era organisationer/verksamheter som stödjer arbetet med samverkan och SIP. Vet ni var ni hittar information om överenskommelser mellan kommunen och landstinget rörande de patientgrupper ni jobbar med? Är överenskommelserna tydliga? Vet ni var det finns information om SIP på nationell, regional och/eller lokal nivå? Har ni tydliga ansvarsfördelningar, rutiner, checklistor och/eller rollbeskrivningar som beskriver hur ni ska arbeta med SIP och hur ni ska samverka? Genomförs återkommande utbildningar i SIP tillsammans med era samverkanspartners? När ny personal anställs får de information om SIP? Vet ni hur ni skriver avvikelser när det behövs? Om ni inte kan svara ja på dessa frågor – fråga er närmaste chef. Ni som har detta på plats har bättre förutsättningar att lyckas med er samverkan. Utbildning i SIP

29 Viveca Axelsson Karin Lindström
Hur arbetar jag för att den som ska få en SIP och deras närstående känner sig delaktiga i arbetet? Hur vet jag om de upplever delaktighet? Brukarens/patientens och dess närståendes delaktighet är viktigt i arbetet med SIP. Hur arbetar vi för att de ska få känna sig delaktiga? Till dig som utbildar: Olika förslag på hur du kan ställa frågorna 1. Låt deltagarna diskutera i mindre grupper, låt de prata med varandra i ca 5 minuter. Be varje grupp kort säga några ord hur de tänkte, skriv gärna stödord på vad som framkommer på blädderblock eller tavla. 2. Låt diskussionen ske i storgrupp, anteckna gärna kort på blädderblock eller tavla vad som framkommer. Viveca Axelsson Karin Lindström

30 Viveca Axelsson Karin Lindström
Delaktighet Information om SIP Delaktighet – medbestämmande Allians – Synpunkter efterfrågas - Lyssnad på Vara med i planeringsstadiet Förberedelse tid att tänka Stöd från närstående Delaktighet ska inte förväxlas med deltagande. Deltagande kan värderas objektivt medan delaktighet behöver värderas av personen själv. För att kunna vara delaktig behöver man känna till vad man ska vara delaktig i. Information behöver anpassas till individens förutsättningar. Den kan till exempel vara muntlig, skriftlig, med bilder, på olika språk , ges med tolk. Delaktighet handlar om att från att bli lyssnad till ska man få vara med och bestämma. En faktor som visat sig viktig för att skapa eller motivera till delaktighet är att man har en god allians. En bra relation med den man ska hjälps påverkar individens upplevelse av att vara delaktig i sin egen hälsoprocess. Tilltro till att sin egen delaktighet gör skillnad den ökar motivationen till att bli hjälpt. Därför behöver den som ska få en SIP vara med i arbetet redan i planeringsstadiet. Det kan innebära att man behöver träffas innan planen ska upprättas och prata mer om vad som ska hända. För att känna delaktighet behöver man ge tid så att den som ska få en SIP har tid att tänka och kanske inte behöver ta ställning till saker på sittande möte. För att skapa god delaktighet krävs också att närstående ges plats om den äldre vill det. Viveca Axelsson Karin Lindström

31 Tips för delaktighet Ha en stödperson med på mötet
Delta under hela eller delar av mötet Delta via teknisk lösning tex. högtalartelefon/webb Berätta om sin åsikt för någon som företräder patienten/brukaren på mötet Skriva ett brev som läses upp Spela in något som spelas upp på mötet Återkoppla till patienten/brukaren efter mötet Spela in mötet på film Tips för en ökad delaktighet

32 Viktiga faktorer för goda möten
Olika möten – tid – form – innehåll Tydlig struktur skapar trygghet Förplanering Tydligt syfte med mötet Tydligt ledarskap – Mötesledare Individens möte – i centrum Anpassa språk - Klargöra Inledning -Trygga Orientering - nuläge Behov Mål och insatser Klargöra -sammanfatta Vi deltar i olika slags möten på arbetsplatsen med kollegor och patient/brukare och deras närstående. En del möten blir bra andra inte så bra. Möten är olika men vissa byggstenar är gemensamma för att det ska bli bra möten och vi behöver skapa bra och trygga möten när vi ska hjälpa en brukare/patient. Möten som är förutsägbara i sin struktur ökar chanserna för att det ska blir trygga möten som upplevs som bra möten. Även om någon initierat och leder mötet har alla deltagarna ett gemensamt ansvar för att mötet håller en god kvalité. Så här kan en mötesstruktur se ut- oavsett hur långt mötet är kan tiden fördelas proportionellt, enligt bilden Beräkna gärna tiden för varje del innan och ha en klocka synligt till hands. Om inte detta görs finns en viss risk att ni aldrig hinner med det ni planerade hinna med. Förslag på innehåll i de olika delarna. Inledning Informera om rollen som mötesledare –ta ledarskapet! Informera om samtycke och sekretessen Sammanhangsmarkera – informera om varför mötet hålls Informera om frågeställning för mötet Informera om ramarna för mötet Avsatt tid – checka av att samtliga deltagare kan närvara hela mötet Låt alla presentera sig kort Orientering nuläge: Kort beskriva nuvarande kontakt med patienten/brukaren. Uppge gärna tydligt tid. Tex ”Vill du kort, på cirka 3 minuter beskriva din kontakt med ….. Behov mål och insatser Denna del ska få mest tid! Utgångspunkten är patientens/brukarens behov (och inte verksamheternas insatser) EXEMPEL: Vad behövs för att Lisa inte längre ska vara sjukskriven? Mål ska formuleras tydligt– vad ska uppnås? Var och en ska konkret beskriva vilken insats de ska utföra för att målet ska nås Klargöra sammanfatta Sammanfatta vad ni kommit överens om vid mötet, skriv ner detta i planen, Utse huvudansvarig för mötet Avslut Alla får ett exemplar av SIP-planen Uppföljningsmöte bokas Avslut Utbildning i SIP

33 Mötescirkeln Framsidan en checklista att använda på mötet
Baksidan ska läsas innan mötet Introduceras vid förberedelser/förplanering Ordförande Personal Vuxna Föräldrar Ungdomar Övriga Äldre – under arbete Närstående – under arbete Mötescirkeln är ett redskap som kan användas som en hjälp i möten där SIP upprättas. Syftet med cirkeln är att skapa trygga möten, vilket kan uppnås genom förutsägbara och strukturerade möten. Alla deltagare får genom cirkeln samma förväntningar på mötet. När alla deltagare vet ungefär vad som ska ske och har samma förväntningar på mötet blir det lättare att hålla fokus på det viktiga innehållet så att mötet handlar om rätt saker, så processen rör sig framåt och allt kommer med. Målet är att mötet ska blir begripligt, hanterbart och meningsfullt för den enskilde. Hur cirkeln är tänkt att användas. Det finns en fram- och en baksida på cirkeln. Framsidan är tänkt som en checklista att användas på själva mötet. Den är formad som en klocka för att illustrera hur mycket tid som kan användas till varje del. Oavsett hur långt mötet är kan samma proportioner användas. Följ pilarna i cirkelns ytterkant. Baksidan är tänkt som en information att läsas innan mötet. I cirkeln kan du se: Hur tiden kan fördelas mellan olika innehållsdelar för att allt som är viktigt ska hinnas med på mötet Vilka olika delar ett möte kan innehålla Vad som kan ingå i varje del. Målgrupp kan du se mitt i cirkeln. Det finns mötescirklar riktade till: Cirklar för äldre och närstående är under framtagande Skillnaderna för de olika målgrupperna är främst i språk och vilken uppgift samt vilket ansvar var och en har i mötet. Innehållet i varje del är detsamma så att cirkeln ska kunna användas samtidigt av deltagarna på mötet. En mötesledare har ett särskilt ansvar att leda mötet men alla deltagare i mötet har ett gemensamt ansvar för att skapa ett bra möte. Gå igenom cirkeln Utbildning i SIP

34 Mötescirkeln-ett verktyg för möten
Cirkeln har en fram och baksida I cirkeln kan du se: • Hur tiden kan fördelas mellan olika innehållsdelar för att allt som är viktigt ska hinnas med på mötet • Vilka olika delar ett möte kan innehålla • Vad som kan ingå i varje del. Utbildning i SIP

35 Presentera er för varandra Utse en i gruppen som håller tid
Workshop Presentera er för varandra Utse en i gruppen som håller tid Utse en som dokumenterar Läs vinjetterna och diskutera frågorna Upprätta SIP Nu är det dags för er att samverka och upprätta SIP. Till dig som utbildar: Dela in deltagarna i grupper max 6 personer. Dela ut vinjetterna samt de SIP- blanketter som ni använder i era verksamheter. Det finns 4 vinjetter på ppt-bilderna 43-46 Bild 43 och 44 handlar om Esther 82 år. Vinjetten på bild 43 ställer frågor om SIP utifrån lagstiftningen jml SoL och HSL. Vinjetten på bild 44 utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Vinjetterna på bild 45 och 46 handlar om Elias 65 år. Vinjetten på bild 45 ställer frågor om SIP utifrån lagstiftningen jml SoL och HSL medan vinjetten på bild 46 ställer frågor utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Låt några grupper arbeta med båda vinjetterna rörande Esther och andra med Elias under ca 25 minuter. Låt därefter grupp för grupp berätta hur det var. Blev Elias och Esther hjälpta av SIP? Vad fick de för insatser ? Om Esther/Elias fick en SIP i det tidigare skeendet, jml SoL och HSL, skulle det ha kunnat förhindra inskrivning på slutenvården? Utbildning i SIP

36 Esther 82 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL
Esther är änka sedan tre år tillbaka och bor kvar i makarnas gemensamma hus. Huset består av två plan med källare där sovrum och badrum är beläget på våning två. På bottenplan finns kök, vardagsrum samt en lite toalett. I källaren finns tvättstuga och förvaringsutrymmen. Esther har rollator efter en dåligt läkt lårbensfraktur som bland annat medfört svårigheter med balansen. Esther får hjälp av sin dotter med inköp och har hemtjänst en gång per vecka. Då får hon hjälp med dusch och städning. Esther har trygghetslarm. Sedan några veckor tillbaka har hon fått ökade smärtor i ryggen, bitvis så starka att hon har svårt att förflytta sig och hon är mycket orolig. Esther ringer ofta sin dotter som kommer så fort hon kan. Besök har bokats in på närliggande vårdcentral nästkommande vecka. Esther är mycket orolig inför besöket och befarar att det är något allvarligt som inträffat, hon vill inte läggas in på sjukhus eller ”hamna på något hem”. Frågor: Bedömer ni att Esther behöver en SIP? Om inte, motivera varför. Om ni tycker att hon behöver en SIP : Hur berättar ni om SIP för Esther? Om Esther samtycker till SIP – vem kallar vilka? Var ska SIP upprättas ? Upprätta en SIP för Esther 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Vinjett enligt 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Utbildning i SIP

37 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Esther 82 år Esther är änka sedan tre år tillbaka och bor kvar i makarnas gemensamma hus. Huset består av två plan med källare där sovrum och badrum är beläget på våning två. På bottenplan finns kök, vardagsrum samt en lite toalett. I källaren finns tvättstuga och förvaringsutrymmen. Esther har rollator efter en dåligt läkt lårbensfraktur som bland annat medfört svårigheter med balansen. Esther får hjälp av sin dotter med inköp och har hemtjänst en gång per vecka. Då får hon hjälp med dusch och städning. Esther har trygghetslarm. Sedan några veckor tillbaka har hon fått ökade smärtor i ryggen, bitvis så starka att hon har svårt att förflytta sig, hon är mycket orolig. Esther ringer ofta sin dotter som kommer så fort hon kan. Besök finns inbokat på vårdcentral. Esther inkom akut till sjukhus efter att fallit på väg till badrummet. Hemtjänstpersonalen som hittade henne beslutade ringa efter ambulans då Esther inte var vid fullt medvetande. Efter undersökning konstaterades att Esther inte brutit något men hon får stanna för observation, hemgång planeras nu inom kort. Frågor: Hur berättar ni om SIP för Esther? Om Esther samtycker till SIP – vilka ska den fasta vårdkontakten kalla? Var ska SIP upprättas ? Upprätta en SIP för Esther Vinjett enligt lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

38 Elias 65 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL
Elias är frånskild, lever ensam och arbetar som taxichaufför. Han har precis fyllt 65 år. För tredje gången på en sexmånadersperiod uppsöker han vårdcentralen, denna gång för besvär med yrsel och diffusa ryggsmärtor. Han efterfrågar starka värktabletter. Tidigare har han besökt vårdcentralen p g a bensår och kontroll av hans höga blodsocker. Personalen på vårdcentralen har uppmärksammat att Elias hygien blivit sämre och sämre. Elias pratar om att han känner sig ensam då hans närmaste anhörig, en son, inte ringer så ofta. Han är orolig för sin ekonomi och vill inte gå i pension. I journalen står att läsa att Elias varit omhändertagen för LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) för 6 år sedan och att det då förelåg flera samverkanskontakter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Frågor: Bedömer ni att Elias behöver en SIP? Om inte, motivera varför. Om ni tycker att han behöver en SIP : Hur berättar ni om SIP för Elias? Om Elias samtycker till SIP – vem kallar vilka? Var ska SIP upprättas ? Upprätta en SIP för Elias 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Vinjett enligt 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Utbildning i SIP

39 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Elias 65 år Elias är frånskild, lever ensam och arbetar som taxichaufför. Han har precis fyllt 65 år. Elias inkommer till en medicinsk vårdavdelning via akuten då han ramlat och slagit sig illa, misstänkt hjärnskakning. Personalen på avdelningen uppmärksammar att han behöver hjälp med hygienen samt att han uttrycker oro för sin ekonomi. Närmast anhörig är en son. Det framkommer att han uppsökt vårdcentralen flera gånger under senaste tiden för besvär med yrsel och diffusa ryggsmärtor. Tidigare besök på vårdcentralen har rört sig om ett bensår och kontroll av höga blodsockernivåer. I journalen står att läsa att Egon varit omhändertagen för LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) för 6 år sedan och att det då förelåg flera samverkanskontakter mellan socialtjänsten och hälso-och sjukvården. Frågor: Hur berättar ni om SIP för Elias? Om Elias samtycker till en SIP – vilka ska den fasta vårdkontakten kalla? Var ska SIP upprättas ? Upprätta en SIP för Elias Vinjett enligt lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Utbildning i SIP

40 Hur kommer ni att sprida information och utbilda om SIP?
Till dig som utbildar: Olika förslag på hur du kan ställa frågorna 1. Låt deltagarna diskutera i mindre grupper, låt de prata med varandra i ca 5 minuter. Be varje grupp kort säga några ord hur de tänkte, skriv gärna stödord på vad som framkommer på blädderblock eller tavla. 2. Låt diskussionen ske i storgrupp, anteckna gärna kort på blädderblock eller tavla vad som framkommer. Viveca Axelsson Karin Lindström

41 Viveca Axelsson Karin Lindström
Att sprida SIP Informera patienter/brukare Informera och utbilda kollegor Del i introduktionsutbildning för ny personal Prata SIP på APT Prata SIP på gemensamma möten Utse någon på enheten/verksamheten som håller sig uppdaterad om SIP Några exempel på hur man kan göra för att sprida kunskap om samverkan och samordning med hjälp av SIP Viveca Axelsson Karin Lindström

42 Stöd i arbetet med SIP Regionala/lokala riktlinjer, rutiner och blanketter SIP-support ”Fråga Viveca” för stöd i arbetet med SIP Material på SKL:s webb SKL:s webb Material på projekt Uppdrag Psykisk Hälsas webb (projektet inom SKL som arbetat fram material som är användbart för alla verksamheter som arbetar med samverkan) Material på SKL:s webb och på projekt uppdrag Psykisk hälsas webb, ett projekt inom SKL Utbildning i SIP

43 SIP samordnare Arbeta systematiskt med samverkansfrågor
Övergripande nivå samt i verksamheterna Ledning och styrning Struktur för samverkan Samsyn mellan aktörer SIP samordnare Om du ska lyckas implementera, förbättra, utveckla och/eller behålla samverkan mellan olika verksamheter behöver du göra många olika saker. Du behöver vara aktiv på olika nivåer i verksamheterna – dessutom i kopplingarna emellan nivåer och verksamheter. Tre viktiga komponenter för att utveckla samverkansarbete är ledning och styrning av samverkansfrågor, att skapa en struktur för samverkan och att verka för samsyn emellan verksamheter/aktörer. I vissa verksamheter har en SIP samordnare anställts för att arbeta systematiskt med att förbättra samverkan emellan olika verksamheter. SIP samordnare kan ha många olika benämningar, tex SIP coach, SIP stödjare, koordinator mm. SIP samordnaren har inte samma funktion som den som är huvudansvarig för SIP planen. En SIP samordnare kan vara en länk mellan verksamhet och styrning och kan arbeta både strategiskt och operativt. SIP samordnaren kan även vara en länk mellan olika huvudmän Utbildning i SIP

44 Webbaserad enkät https://sipkollen.se/sv
Det är viktigt för alla i verksamheterna att få feed-back på sitt arbete. SIP-kollen kan på ett enkelt sätt bidra till det ständigt pågående systematiska uppföljningsarbetet som sker inom socialtjänst och hälso-och sjukvård. Webbaserad enkät som vill ta reda på hur personer som får en SIP upplevde det Genom att svara på några frågor kan vi få reda på hur du upplevde det att få en samordnad individuell plan (SIP). Svaren lämnas helt anonymt. De sammanslagna svaren kan ses med svar från andra som fyllt i enkäten. Det går alltså inte att se vem som svarat vad. När du sparar koden som du får i slutet av enkäten kan du jämföra dina svar med de svar som du lämnar när planen följs upp.

45 www.SIPkollen.se Hur är det att få en SIP?
Jag tycker att personalen lyssnade på mig Jag får vara med och bestämma om vilket stöd jag/eller min familj ska få Jag tycker att vi pratade om det som är viktigt för mig Jag tycker att det är tydligt vem som gör vad Jag tycker att jag fick svar på mina frågor Jag upplever att det vi kommit överens om i den samordnade individuella planen följts. (vid uppföljningen) Enkätfrågorna kan man antingen svara på digitalt eller skriva ut så att den som får en SIP kan svara på dem med hjälp av papper och penna. Viveca Axelsson Karin Lindström

46 Rutinkollen – SIP http://www.rutinkollen.se/#/hem
Hur vet Du att det som bör göras verkligen blir gjort? Verktyg för egenkontroll Kvalitetsuppföljning – samordning, delaktighet, mål, kontaktvägar, uppföljning mm Rutinkollen – ett sätt att följa upp era rutiner om SIP för kommunal och hälso-och sjukvårdsverksamhet Viveca Axelsson Maj Rom

47 Tack för visat intresse!
Utbildning i SIP