Tränarutbildning Steg 2 Compound.

En presentation över ämnet: "Tränarutbildning Steg 2 Compound."— Presentationens avskrift:

1 Tränarutbildning Steg 2 Compound

2 Vilka delar finns på en Compoundbåge?

3 Compound Compoundbågens längd mäts som avståndet mellan axlarna (de axlar genom lemmarna där kammarna är lagrade). Moderna compoundbågar finns i längder mellan 30” och 48” mellan axlarna. Korta bågar anses svårare att skjuta och lämpar sig inte så bra för tavelskytte. Mycket långa bågar, över 45”, är mer förlåtande, men också vanligtvis långsammare. De flesta tavelskyttarna med compound använder bågar mellan 38” och 43” för releaseskytte.

4 Let-off Let-off betyder hur mycket dragstyrkan minskar vid fullt uppdrag när kammarna har passerat maximum. Den som har god teknik och bra ryggdrag brukar föredra en båge med lågt let-off för att den är stabilare att hålla. Let-off =Den uttrycks som procent av maxstyrkan. Till exempel, en 60 punds båge med 75% let-off får en hållkraft på 15#. Bågtillverkarnas kamsystem har numera let-off mellan 60% och 80%.

5 Dragkraftkurva Ytan under kurvan representerar den inlagrade energin vid uppdraget. Y-axeln visar dragkraften, X-axeln draglängden och därmed också arbetsslaget hos bågen. Arbetsslaget är den sträcka som strängen överför kraft till pilen och är lika med draglängden minus stränghöjden. Recurvebågen har en rak kurva utan avlastning.

6 Strängar och kablar Välj det antal kardeler som resulterar i rätt strängdiameter för kammen. Strängen ska fylla skåran, men får inte rida på kanterna. Välj det antal kardeler som resulterar i rätt strängdiameter för kammen. Strängen ska fylla skåran, men får inte rida på kanterna. Välj diameter på lindningstråden till mittlindningen så att pilens nock passar. Nocken ska knäppa fast och ha bara lite motstånd om man för den längs strängen.

7 Grundinställning (före trimningen)
Tiller Med tiller menas skillnaden i avstånd mellan strängen och de båda lemmarnas fästen med uppspänd men inte dragen båge. Egentligen är man ute efter att justera lemmarnas dragstyrka för att kompensera för att varken bågens grepp eller pilhyllan befinner sig i bågcentrum.

8 Grundinställning (före trimningen)
Tiller Om bågen har lemmar som är nästan parallella fungerar det konventionella tillermåttet inte. Eftersom det ju är lemmarnas inställning man är ute efter går det bra att i stället mäta diagonalt, övre axeln mot undre lemfästet och vice versa.

9 Grundinställning (före trimningen)
Dragstyrka WA-reglerna begränsar dragstyrkan till 60#. Draglängd En lagom draglängd ger kontroll över bågen och de bästa biomekaniska förutsättningarna, till exempel för att utnyttja ryggdraget. Dragstyrka WA-reglerna begränsar dragstyrkan till 60#. En lagom draglängd ger kontroll över bågen och de bästa biomekaniska förutsättningarna, till exempel för att utnyttja ryggdraget. Den ger också frigång mot bröstet och bågarmen. Ställ in draglängden så att draghanden hittar en stabil ankringspunkt i ansiktet. För att hitta rätt draglängd för en ny skytt, var noga uppmärksam på huvudets läge, ankringspunkten, bågaxeln, bågarmen och skjutställningen. En skytt tenderar att anpassa sig efter bågen, eftersom den har sitt bestämda dragstopp. Om bågen har för lång draglängd kan skytten kompensera med att luta huvudet eller överkroppen, är den för kort blir det en hopkrupen ställning. Det är viktigt att anpassa bågen efter skytten, inte tvärtom. För att hitta draglängden, använd en mycket lätt recurvebåge, en lätt compound utan dragstopp och letoff, eller ett gummiband som sträng, och en pil med avståndsmärken

10 Grundinställning (före trimningen)
En pilhylla ska vara stabil. Den behöver också vara justerbar för att det ska vara lätt att trimma. ”Lizarts tongue” – lättrimmad och förlåtande Fallhylla – faller undan och minskar islag. En hylla av typ ”Pacesetter” eller ”lizards tongue” (ödletunga) är lättrimmad och mycket förlåtande för dåliga skott. Tunna blad, 0,008” eller 0,010” (0,20mm eller 0,25 mm) fungerar bra med lätta pilar. Fallhylla En lämplig placering av hyllan brukar vara så att ungefär en tum (25 mm) av pilen sticker fram framför hyllan. Hyllan bör börja falla när pilen har rört sig ungefär 3 tum (75 mm). Om den börjar senare är det inte säkert att den hinner undan innan fjädringen passerar och man riskerar islag.

11 Grundinställning Centershot (centrumskjutande) är den placering av hyllan där pilen befinner sig exakt i linje med strängens rörelseväg. För att se och justera, placera en pil på bågen och ställ den så att pilen pekar bort från dig. Se på strängen någon tum under övre kammen, och flytta dig i sidled så att strängen linjerar med kammen (lättast att se på strängen i skåran) . Utan att röra huvudet, flytta blicken neråt och se att pilen ligger i linje med strängen. Gör den inte det, justera hyllans sidläge.

12 Grundinställning (före trimningen)
Nockläge/strängögla Höjden på nockläget ska vara sådan att pilen är horisontell när bågen hålls vertikalt. Det innebär också att pilen är vinkelrät mot strängen. Sikte Siktskenan måste vara parallell med bågen Ett scope på en compoundbåge består av ett hus med en lins och ett vattenpass. Nockläge/strängögla Höjden på nockläget ska vara sådan att pilen är horisontell när bågen hålls vertikalt. Det innebär också att pilen är vinkelrät mot strängen. Sikte Ett sikte ska vara lätt och noggrant att justera, och ha en pålitlig låsning. Ett vattenpass i siktet är viktigt vid utomhusskytte. Att luta bågen ger stora sidofel på längre avstånd. Siktskenan måste vara parallell med bågen så att sidoinställningen inte påverkas av höjdjusteringen. Ett scope på en compoundbåge består av ett hus med en lins och ett vattenpass. Ju högre förstoring, desto med detaljerat syns målet. Tyvärr förstoras inte bara målet, utan också alla skyttens skakningar syns mycket tydligare.

13 Grundinställning Siktet skruvas mot stockens sida.
Att sätta siktet Nära stocken gör siktandet lugnare men med sämre precision Flytta ut det ökar både precisionen och skakningarna. Ställ bågen så att strängen är vertikal i alla ledder. Siktet skruvas mot stockens sida, och man bestämmer sig för hur långt framskjutet man vill ha det. Att sätta det nära stocken gör siktandet lugnare men med sämre precision, att flytta ut det ökar både precisionen och skakningarna. Ställ bågen så att strängen är vertikal i alla ledder. Håll ett vattenpass mot siktskenan. Om den inte är vertikal, lossa lite på dess fästskruvar och justera den. Dra åt skruvarna igen, och kontrollera att vattenpasset i scopet visar rätt. Om inte, justera så att bubblan i libellen ligger mitt emellan linjerna.

14 Grundinställning (före trimningen)
Peep Peepen utgör det bakre siktet på en compoundbåge. Det finns varianter med eller utan inbyggd lins. Stabilisatorer och vikter En välstabiliserad båge rör sig långsamt runt tavlans centrum, ofta som en horisontell åtta. Om bågen är för lätt får den snabba rörelser, om den är för tung kan den tyckas vara stabil, För att montera en peep, sätt bågen i en bra bågpress och slappa strängen lite. Sätt in peepen mellan kardelerna ungefär 10 cm ovanför nockläget och ta ut bågen ur pressen. Ställ in scopet för ett avstånd på 50 – 70 meter för utomhusskytte, eller 18 meter för inomhusskytte. Låt skytten dra upp bågen och flytta peepen längs strängen tills den kommer framför skyttens öga. Skytten kanske bör dra upp med slutna ögon för att inte påverkas av peepens provisoriska placering. Stabilisatorer och vikter En välstabiliserad båge rör sig långsamt runt tavlans centrum, ofta som en horisontell åtta. Om bågen är för lätt får den snabba rörelser, om den är för tung kan den tyckas vara stabil, men den brukar sakta gunga upp och ner och hamna under målet vid siktandet. Vikter bör sitta lågt på bågen, det är lättare att hålla den stadigt om tyngdpunkten är låg.

15 Grundinställning (före trimningen)
Pilar Inomhus: Stor diameter. inte större diametern än 9,3 mm. Utomhus: smala kolfiber eller kolfiber/aluminiumpilar. Spine Bågens dragstyrka, kamtyp och korrekt pillängd, Kontrollera dessa värden mot tillverkarens tabell Spine För utomhusskytte är det viktigt att pilen har rätt spine, styvhet, anpassad efter bågen. För att välja spine, ta reda på bågens dragstyrka, kamtyp och korrekt pillängd. Med den informationen kan man hitta rätt pil i tillverkarens tabeller.

16 Grundinställning (före trimningen)
Pillängd Placera pilen på bågen och dra upp fullt. Det är viktigt att använda den release som bågen sen ska skjutas med Mät en tum framför kontaktpunkten med hyllan. När skytten dragit upp helt, märk pilen eller läs av skalan en tum framför kontaktpunkten med hyllan. För att hitta rätt pillängd, använd en mätpil med skala, eller ett skaft i fullängd och en märkpenna. Placera pilen på bågen och dra upp fullt. Det är viktigt att använda den release som bågen sen ska skjutas med, draglängden med fingrarna blir en helt annan. När skytten dragit upp helt, märk pilen eller läs av skalan en tum framför kontaktpunkten med hyllan. Pilens längd påverkar dess dynamiska styvhet (spine) och om det behövs kan längden anpassas lite.

17 Releasetyper Det finns mängder av olika releaser på marknaden För enkelhetens skull delar vi in dem i tre grundtyper: Back tension-releaser Handreleaser med avtryckare Handledsreleaser.

18 Skjutteknik Låg handled, och trycket i handflatan
Bågtrycket ska tas upp lågt i handflatan På tumsidan av livslinjen. Trycket i bågen ska vara lite under centrum i greppet Med ett grepp med låg handled, och trycket i handflatan, kommer handledens ben att ta upp trycket. Det är alltid mer konsekvent att ta upp trycket i benstomme än i muskulatur, eftersom benen inte ändrar sig. Bågtrycket ska tas upp lågt i handflatan, mellan musklerna, och på tumsidan av livslinjen. Trycket i bågen ska vara lite under centrum i greppet, och med tumme och pekfinger så högt upp i greppet som går. Trycket ska ligga i stockens vänstra kant (för en högerskytt).

19 Ankringspunkt Beroende av typen av release brukar tummen eller knogarna hållas mot käkbenet. Strängen mot nästippen Ankringspunkt Den något olämpliga beteckningen ankringspunkt avser det ställe i ansiktet där skytten konsekvent placerar draghanden under siktande och skott. Beroende av typen av release brukar tummen eller knogarna hållas mot käkbenet. Ofta använder man också strängen mot nästippen som en extra referens.

20 Dom vanligaste teknikerna:
Skottet, släppet Dom vanligaste teknikerna: Handlar om vilken kroppsdel som utlöser släppet: ”Fingersläpp” (avtryckaren manövreras med ett finger eller tummen) och ”Kontinuerligt drag” (Ryggdrag, kroppsexpansion) Avsiktliga skott eller oavsiktliga: ”beslutsskott” och ”överraskningsskott” Skottet, släppet Det finns många olika tekniker för att genomföra själva skottet. Vi kommer att beskriva och kommentera fyra kombinationer av dem: *Det är viktigt att känna till alla dessa för att lära ut det korrekta handhavandet av releasen.

21 Beslutsskott Ett kommando (kommer när siktbilden är bra nog).
Risk att man ”punchar” av skotten. Ett avtryck – ett finger aktiverar (plötsligt) avtryckaren. En mycket stor andel av compoundskyttarna, lär sig skjuta genom att manipulera avtryckaren. Orsaken till det är att det är lätt att lära sig och leder snabbt till resultat (Tyvärr) *) Denna teknik kan också genomföras med en release utan avtryckare, genom att skytten avsiktligt och hastigt ändrar draghandens vinkel, ett förfarande som inte rekommenderas. Två klassiska ovanor brukar utvecklas av denna teknik:  ”Punchning” av avtryckaren, ett tekniskt misstag som består i ett snabbt och kraftigt avtryck.  ”Guldskräck”, ”Target Panic” där skytten kan trycka av för tidigt. En mycket stor andel av compoundskyttarna, troligen minst 90%, lär sig skjuta genom att manipulera avtryckaren. Orsaken till det är att det är lätt att lära sig och leder snabbt till resultat, tyvärr är dessa ofta övergående. Bland de vanligaste negativa långtidsföljderna av felaktig releaseanvändning kan vi rapportera:  Rygg- och axelmuskulatur som slappnar av redan innan skottet är genomfört.  Guldskräck.

22 Progressivt avtryck, överraskningsskott
Metoden går ofta under namnet ”Ryggtryck”. Denna teknik är ett avtryck med fingret på avtryckaren, men så långsamt och kontinuerligt att släppet kommer som en överraskning för skytten. Med träning blir området siktet rör sig inom allt mindre, och grupperingen tätnar. (Dock kan detta vara svårt vid blåst) Bågen siktar hela tiden på målet och avtryckaren kramas sakta medan muskelspänningen i ryggen bibehålls. Om kramandet är korrekt kommer ett släpp plötsligt och överraskande. Om denna metod genomförs rätt är den ypperlig. Denna teknik kan också genomföras med en release utan avtryckare, genom två olika alternativ  Skytten ändrar sakta draghandens vinkel, ett förfarande som normalt inte rekommenderas.  Releasens vinkeländring kommer från aktivering av muskler i ryggen och/eller i bakre delen av skyttens dragaxel. Tekniken beskrivs närmare nedan. Det finns två vanliga problem. a) Skytten fortsätter inte att krama avtryckaren, utan avslutar med en punchning beroende på:  Otålighet, skytten ligger kvar med siktet och kramandet har ännu inte utlöst släppet.  Eller rädsla för överraskningen. Skytten är rädd att skottet ska gå när siktet inte ligger rätt. b) Skytten styr hastigheten i kramandet beroende på hur siktningen fungerar:  Kramar snabbt när peep, scope och mål är väl linjerade.  Kramar långsamt (eller än värre, slutar krama) när siktbilden är fel eller ostabil.

23 Farlig uppdragsvinkel
Skottets utförande Skottets utförande sid 77 När en skytt ska lära sig skjuta med mekanisk release är att lära ut hur man på ett säkert sätt drar upp bågen utan att riskera förtida släpp. Med en release med avtryckare åstadkommer man det genom att se till att skytten håller tumme och fingrar borta från avtryckaren. Med en back tension-release kan skytten hålla den i en sådan vinkel att den inte kan lösa ut genom att placera fingrarna mot releasens baksida under uppdraget. Säker uppdragsvinkel Farlig uppdragsvinkel

24 Skottets utförande I målets centrum när man når fullt uppdrag.
Draghanden i rätt ankringspunkt Börja siktandet. Fokusera nu på antingen siktet eller målet, men inte båda. Siktet bör vara i målets centrum när man når fullt uppdrag. Det är inte möjligt att hålla siktet i målet under hela uppdraget på grund av de rörelser och den kraft som måste utvecklas, men det bör både börja och avslutas mitt i målet. När fullt uppdrag har nåtts, placera draghanden i rätt ankringspunkt och börja siktandet. Se genom peepen och centrera scopet i den. Kontrollera libellen. Fokusera nu på antingen siktet eller målet, men inte båda. Välj en, och var konsekvent. Ögat kan inte fokusera på mer än ett avstånd, därför måste man välja.

25 Skottets arbete Back tension-release Avtryckare
Börjar dra när själva uppdraget är klart. Avtryckare Placerar tummen eller fingret på avtryckaren och centrerar samtidigt peepen och kontrollerar libellen. Ungefär halva utlösningstrycket på avtryckaren När fingret är på plats, börja dra med ryggens och/eller dragaxelns muskler Den som använder en back tension-release (utan avtryckare) börjar dra när själva uppdraget är klart. Den som använder en avtryckare, placerar tummen eller fingret på avtryckaren och centrerar samtidigt peepen och kontrollerar libellen. Lägg ungefär halva utlösningstrycket på avtryckaren från början. När fingret är på plats, börja dra med ryggens och/eller dragaxelns muskler, på samma sätt som när man ska dra en rekurvbåge genom klickern. Om man gör rätt, är biceps i dragarmen avslappad. Spänningen i draghanden ändras inte alls, den varken ökar eller minskar. När en gång ryggdraget har börjat, finns det absolut ingen medveten tanke på draghanden överhuvudtaget. Sedan man väl har förstått detta, behöver man inte stanna upp för att kontrollera peep, scope och libell och placera tummen på avtryckaren. Draget blir en enda kontinuerlig långsam rörelse genom hela skottet. Återigen, samma sak som att dra recurvebågen genom klickern.

26 Skottets arbete Biceps i dragarmen är avslappad. Spänningen i draghanden ändras inte alls, den varken ökar eller minskar. När en gång ryggdraget har börjat ingen medveten tanke på draghanden. Draget blir en enda kontinuerlig långsam rörelse genom hela skottet. (Likt recurve) När en gång ryggdraget har börjat, finns det absolut ingen medveten tanke på draghanden överhuvudtaget. Sedan man väl har förstått detta, behöver man inte stanna upp för att kontrollera peep, scope och libell och placera tummen på avtryckaren. Draget blir en enda kontinuerlig långsam rörelse genom hela skottet. Återigen, samma sak som att dra recurvebågen genom klickern.

27 Ingen anledning att överdriva fullföljets rörelser medvetet
Back tension = överraskningsskott, Behövs inte någon medveten tanke på fullfölj. Bågen rör sig i en rät linje mot målet den var riktad mot när skottet gick. I samma ögonblick rör sig draghanden åt andra hållet. Ingen anledning att överdriva fullföljets rörelser medvetet Fullfölj Att skjuta med back tension resulterar i ett överraskningsskott, så det behövs inte någon medveten tanke på fullfölj. Bågen rör sig i en rät linje mot målet den var riktad mot när skottet gick. I samma ögonblick rör sig draghanden åt andra hållet. Det finns ingen anledning att överdriva fullföljets rörelser medvetet eftersom pilen sedan länge har lämnat bågen när skytten får kontroll efter det överraskande släppet.let längs samma linje.

28 Andning En skytt bör andas ut under ansträngningen med uppdraget.
Väl i fullt uppdrag ska skytten sikta och genomföra skottet före nästa andetag. Som alternativ kan man andas in till hälften när man väl har nått fullt uppdrag, och hålla andan under resten av skottet. Andning En skytt bör andas ut under ansträngningen med uppdraget. Väl i fullt uppdrag ska skytten sikta och genomföra skottet före nästa andetag. Tiden när lungorna är tomma på andningsluft är den naturliga andningspausen. Det kan verka svårt att låta bli att andas så lång tid, men tänk på att vi inte andas in medan vi talar, och vi talar ofta betydligt längre tid än det tar att genomföra ett skott. Som alternativ kan man andas in till hälften när man väl har nått fullt uppdrag, och hålla andan under resten av skottet.

29 Trimning Nocken Låg Målbild Nocken till höger Nocken hög
Nocken till vänster Papperstrimning sid 80 Nästa steg i compoundtrimningen är papperstrimning. Spänn upp ett papper på en ram, och stå två meter framför. Med god teknik, skjut fjädrade pilar genom papperet och in i en butt. Kontrollera sedan hålen för att se vilka justeringar som behövs för bästa pilgång. Om revorna är vertikala, eller har både vertikal och horisontell utsträckning, justera i vertikalled tills hålet antingen är perfekt eller bara har en horisontell reva. Justera i små steg, och kontrollera resultatet. Justera inte horisontalfelet förrän vertikaljusteringen är perfekt. När pilen konsekvent lämnar ett runt hål med tre lika revor efter fjädringen är papperstrimningen klar. Det finns mycket material att läsa om hur man går till väga med papperstrimningen och diskuterar detaljer. Easton Archery har producerat sådant under många år. Det finns att ladda ner från

30 Underhåll Byt sträng och kablar varje eller vartannat år, eller efter till skott. Kontrollera och dra åt alla skruvar regelbundet. Smörj kammarnas lagring mot axlarna varje månad eller efter 1500 – 2000 skott. Använd silikon- eller teflonbaserat smörjmedel som inte drar till sig damm och smuts. Vaxa sträng och kablar regelbundet för att hålla ihop dem och hindra nötning. Undvik att utsätta bågen för överdriven värme, lemmar, sträng och kablar riskerar att skadas. Lämna aldrig bågen i bilen en solig sommardag. Efter skjutning i regn, låt bågen självtorka i rumstemperatur med god ventilation eller i skugga ute. Använd inte värme eller direkt solsken. Vaxa inte sträng och kablar förrän de torkat ordentligt, annars stängs fukten in. Kontrollera axlar och andra rörliga delar (pilhylla, sikte) och olja där det behövs.