HS 1 oktober Torkan torkstöd mm

En presentation över ämnet: "HS 1 oktober Torkan torkstöd mm"— Presentationens avskrift:

1 HS 1 oktober 2018 - Torkan torkstöd mm
Kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Vad kan Hushållningssällskapet bidra med i den fortsatta processen ? Näringsdepartementet

2 Torkan och torkstöd Regeringen har förberett reformarbetet genom att analysera hur den nuvarande politiken bör förändras på längre sikt. Med utgångspunkt för detta har vi spelat in förslag till förändringar varav vi hittar en del av dessa förändringar i kommissionens förslag. Regeringen är försiktigt positiv till kommissionens förslag. Samtidigt finns det en osäkerhet om den viktigaste prioriteringen kommer att infrias - kommer politiken att bli enklare? Osäkerheten finns där då vi inte vet hur de detaljerade lagförslagen kommer att se ut eller i vilken riktning förhandlingarna mellan medlemsländerna och i Europaparlamentet kommer att gå. Näringsdepartementet

3 Varmare än normalt i stora delar av Europa
Näringsdepartementet

4 Torrare än normalt i samma områden med temperaturöverskott
Näringsdepartementet

5 Torkstöden 2018 1(2) Information på SJVs web 20/9 - Utgångspunkter är
Lantbrukare med nötkreatur- och fårproduktion Minst 10 DE. (Får: minst 67 djur, Nöt: minst 10 djur ) Ca lantbrukare (Belopp per djurenhet cirka 420 kr) Max euro under en treårsperiod Näringsdepartementet

6 Torkstöden 2018 2(2) Utskick med riktad information, v.42
Brukarna skickar in intyg via E-tjänst v.42-v.44 . Sista ansökningsdag 5 nov Utskick besluts-/utbetalningsbrev – v.47 Utbetalning påbörjas v. 48 Näringsdepartementet

7 Torkstöden 2019 Stöd på 700 milj kr riktade mot jordbrukare
Jordbruksverket har i uppdrag att till den 15 oktober lämna förslag på utformningen I uppdraget anges att stödet ska utformas så att det mildrar konsekvenserna av torkan och att det bidrar till de långsiktiga målen för svenskt jordbruk Näringsdepartementet

8 Kommissionens förslag till reform
Förordningar och budgetförslag Ny förvaltningsmodell Revision och kontroll Mål för CAP Mål och indikator Struktur för den strategiska planen Särskilt fokus i reformen Miljö och klimat Modernisering, kunskap Unga jordbrukare Riskhantering Inkomststöden Takbelopp för stöden Utjämning mellan medlemsländer Stöd kopplade till produktionen Sektorsåtgärder Landsbygdsprogramsområden Den gemensamma marknadsordningen Näringsdepartementet

9 Tidsplan för reformen Tid Sverige EU 2018 Juli och framåt Förhandling
Framtagande av Sveriges strategiska plan (dialog med intressenter) 2019, vår Fortsatt arbete är beroende av EU-förhandlingarnas tidsplan Ev inriktningsbeslut Nytt Europaparlament 2019, höst Ny kommission Beslut december? 2021 Ny GJP genomförs (övergångslösning?) Näringsdepartementet

10 1. Förordningar och budgetförslag
Näringsdepartementet

11 CAP/GJP ( ) Tre förordningar; förordning för strategisk plan, den gemensamma marknadsordningen och den horisontella förordningen. I förslag till EU-budget minskar pelare 2 (landsbygdsprogrammet) med ca 15,3 % och P 1 med 1,8 % i löpande priser. Totalt för båda pelarna beräknas nedskärningen av GJP bli 5,3 %, medan Sverige preliminärt får 6,7 % lägre GJP budget. Kravet på nationell medfinansiering till landsbygdsprogrammet ökar Näringsdepartementet

12 2. Ny förvaltningsmodell
Näringsdepartementet

13 2 Ny förvaltningsmodell
Gemensamma EU mål Resultatorienterad politik Varje land ska ta fram en strategisk plan där Pelare1 och Pelare 2 hålls samman och ska bilda en gemensam politik Medlemsstaterna får ökat ansvar att välja åtgärder, ansvara för utformning av administration och regler MeNäringsdepartementet

14 2.1 Revision och kontroll Begreppet samordnad revision och kontroll införs Kommissionen ska lita på certifieringsorganets granskning (i Sverige Ekonomistyrningsverket) Kommissionen ska inte på samma sätt som idag kontrollera utbetalningsmyndigheter och stödmottagare Oklarheter hur kontrollen av medlemsländer ska ske när det finns stora fel i ländernas administration. Kommissionens lagförslag innebär att de inför begreppet ”Single Audit” för jordbruksfonderna. Med det menas att de ska lita på certifieringsorganets granskningar av medlemsländerna (MS) kontroll- och administrationssystem så länge den inte visar att MS har gjort fel föregående år. Om MS har gjort fel kan KOM själva genomföra revisioner med i stort sett samma lagunderstöd som under gällande programperiod. Ländernas utbetalningsfunktioner och certifieringsorgan får samma roller som idag. Utbetalningsstället (SJV idag) ska garantera att administrativa kontroller genomförs och certifieringsorganet (ESV idag) ska granska utbetalningsfunktionens arbete. Näringsdepartementet

15 2.2 Målen för GJP GJP Övergripande mål
Modernisering av sektorn genom främjande av kunskap, innovation och digitalisering i jordbruk och landsbygder. A. Främja en smart, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor för livsmedelstryggheten 2. Öka jordbrukets konkurrenskraft och stärka marknads-orienteringen 9. Se till att EUs jordbruk svarar mot samhällets krav på livsmedel och hälsa (säkra näringsrika och hållbara livsmedel, matsvinn samt djurskydd 1.Stödja jordbrukets inkomster och robusthet i unionen för att förbättra livsmedelstryggheten 3. Förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan GJP 8. Främja sysselsättning, tillväxt, social integration och lokal utveckling i landsbygderna, inklusive bioekonomi och hållbart skogsbruk 4. Bidra till minskning av och anpassning till klimat-förändringar samt till hållbar energi 5. Främja hållbar utveckling och en effektiv förvaltning av naturresurser C. Förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden. 7. Locka unga jordbrukare och underlätta affärsutveckling 6. Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap B. Stödja miljövård och klimatåtgärder som bidrar till EU:s miljö- och klimatmål. Näringsdepartementet

16 3. Strategisk plan Näringsdepartementet

17 Sveriges strategiska plan
EU-gemensamma mål Sveriges strategiska plan Mål- indikatorer Sektors-åtgärd (från CMO) Takbelopp/omfördelningsstöd Kopplat inkomststöd (max10%) Landsbygds-program Miljö och klimat i pelare 1 Grundläggande inkomststöd Frivilliga miljöåtgärder Obligatorisk lantbruksrådgivning Obligatorisk riskhantering Obligatoriskt stöd till unga Obligatoriska förstärkta grundvillkor Näringsdepartementet

18 Flexibilitet mellan pelarna
Sverige kan överföra upp till 15 % av budgetmedlen mellan pelarna + ytterligare 15 % från pelare I till II förutsatt att de finansierar miljö och klimatåtgärder Ökat krav på ländernas medfinansiering i P II 30 % av P II öronmärkt för miljöåtgärder Näringsdepartementet

19 4. Särskilt fokus i reformen
Näringsdepartementet

20 4.1 Miljö och klimat – ökad ambition
Grundvillkor System för miljö och klimat i P I Miljöåtgärder P II Näringsdepartementet

21 4.1 De nya grundvillkoren Grundvillkoren (tidigare tvärvillkoren) är generella villkor för alla MS och obligatoriska villkor för att jordbrukarna ska erhålla sitt jordbruksstöd i P I och P II Kommissionen har utökat listan på tvärvillkor, bl a med nuvarande förgröningskrav Oklart hur stor flexibilitet medlemsländerna får vid utformningen av tvärvillkoren Näringsdepartementet

22 4.1 Systemen för miljö och klimat i pelare I
Obligatoriskt för medlemsländerna men frivilligt för lantbrukarna Riktade miljöåtgärder i pelare I Möjliggör ettåriga ersättningar Större frihetsgrader vilka stödnivåer som väljs för olika åtgärder jämfört med i landsbygdsprogrammet Näringsdepartementet

23 4.1 Miljöåtgärder pelare II
Samma möjligheter som idag, dvs. Miljöersättningar, Miljöinvesteringar Rådgivning och kompetensutveckling Näringsdepartementet

24 4.2 Ökat fokus på rådgivning, innovation och digitalisering
Länderna ska stärka kunskapssystemet Krav på att tillhandahålla rådgivning, bl.a. miljölagstiftning, riskhantering ( alla krav kopplade till CAP Nytt med krav på rådgivning kopplat till antibiotikaresistens Strategi för digitalisering Näringsdepartementet

25 4.3 Stöd till unga Minst 2% av inkomststöden ska gå till unga. Kan vara start stöd i pelare 2 eller extra inkomststöd i pelare 1 Näringsdepartementet

26 4.4 Riskhantering och krisreserv
Obligatoriskt för länderna att erbjuda stöd till riskhantering Åtgärder i P II, bidrag till försäkringspremier och till ömsesidiga fonder Oklart vilken frihet Sverige har att välja typ av åtgärder Obligatoriskt att tillhandahålla rådgivning om riskhantering Krisreserven ska utgöra årligt belopp 400 milj € (som nu) Ny utformning, fylls på med medel från P I föregående år. Förenkling att en extra utbetalning av direktstöd tas bort Näringsdepartementet

27 5. Inkomststöden Näringsdepartementet

28 5. Inkomststöd Takbelopp 100 000 €, avtrappning från 60000 €
Avdrag för lönekostnader Överskott ska fördelas till mindre jordbrukare i form av ett kompletterande omfördelningsstöd Kompletterande inkomststöd till unga (Sammanlagt minst 2 %) Kopplat inkomststöd max 10 % (vissa undantag dock) Näringsdepartementet

29 6. Landsbygdsprogramsåtgärder
Näringsdepartementet

30 6. Landsbygdsprogramsåtgärder
Struktur Uppbyggnaden av den strategiska planen liknar den för nuvarande landsbygdsprogrammet Åtgärderna i pelare 2 är i huvudsak frivilliga Vissa krav på obligatoriska åtgärder finansierade av Pelare 2- miljöåtgärder (30%), riskhantering, rådgivning, Leader (5%) Oklart ännu kring resultatredovisningen och kan vara negativt med årlig finansiell fördelning av budgeten? Finansiella instrument (finns incitament för att använda sig av dessa i högre utsträckning) Näringsdepartementet

31 Framtiden för landsbygden
8 breda EU-insatser som ska skräddarsys och defineras av Sverige (Ersätter nuvarande ca 70 åtgärder och delåtgärder) Områdes-specifika nackdelar pga vissa obligatoriska krav Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar Miljö-, klimat- och andra förvaltnings-åtaganden Investeringar Samarbete Riskhanterings-verktyg Etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag Kunskapsutbyte och information Näringsdepartementet

32 Landsbygdsprogramsåtgärder (forts)
Skillnader mot idag Lagtexten har kortats – Åtgärder och delåtgärder har slagits samman (8 mot ca 70), Villkor för miljöersättningar, stöd till ekologiskt, kompensationsbidrag, Natura 2000-åtgärder liknar dagens villkor. Detsamma gäller stöd till unga och riskhantering = Inga stora skillnader. Maxbelopp för startstöd höjt till euro. Näringsdepartementet

33 Landsbygdsprogramsåtgärder (forts 2)
Investeringsstöd, samarbete och kompetensutveckling har förändrats –ökade möjligheter att anpassa till förhållandena i respektive land. Optimera användningen av miljöåtgärder i de båda pelarna. Finansiella instrument – uppmuntras genom div. undantag (investeringsstöd, urvalskriterier) om dessa används. Strategiska planen ska innehålla redovisning av hur åtgärderna är koordinerade med åtgärder i andra fonder. Näringsdepartementet

34 7. Den gemensamma marknadsordningen
Näringsdepartementet

35 7 Den gemensamma marknadsordningen
Liten förändring – Kommissionen framhåller att verktygen i den gemensamma marknadsordningen är ändamålsenliga Sektorsåtgärder bland annat för producentorganisationer blir en del av den strategiska planen Ändring av reglerna för vin och geografiska ursprungsbeteckningar. Uppdatering av förordningen som en följd av sockerreform och kommande Brexit. Näringsdepartementet

36 Regeringens /Sveriges övergripande syn på reformen
Vad är positivt och vad är negativt? Regeringen har förberett reformarbetet genom att analysera hur den nuvarande politiken bör förändras på längre sikt. Med utgångspunkt för detta har vi spelat in förslag till förändringar varav vi hittar en del av dessa förändringar i kommissionens förslag. Regeringen är försiktigt positiv till kommissionens förslag. Samtidigt finns det en osäkerhet om den viktigaste prioriteringen kommer att infrias - kommer politiken att bli enklare? Osäkerheten finns där då vi inte vet hur de detaljerade lagförslagen kommer att se ut eller i vilken riktning förhandlingarna mellan medlemsländerna och i Europaparlamentet kommer att gå. Näringsdepartementet

37 Vad är positivt med reformförslaget?
Målen för politiken ligger i linje med svenska prioriteringar. Ökat fokus på kunskapskedjan, Miljö och klimat, Antibiotikaresistens Första och andra pelaren samlas i den strategiska CAP-planen Ökade möjligheter att anpassa politiken till nationella förhållanden? Möjlighet att bestämma villkor och regler för stöden. Om vi vill kan vi ta bort stödrättssystemet?, ange arealer med 1 istället för 2 decimaler, definiera själva vad som är en stödberättigad betesmark? Förgröningsstödet som koncept tas bort -Införande av miljöprogram i pelare 1 Kommissionen inför principen om samordnad revision och kontroll Inget årligt avdrag av direktstöden för att fylla på krisreserven Några positiva delar i förslaget är att de föreslagna målen ligger i linje med svenska prioriteringar. Det gäller till exempel ökat fokus på miljö och klimat samt att djurvälfärd och att bekämpandet av antibiotikaresistens lyfts fram. Kommissionen betonar även att det krävs en stark kunskapskedja för att stärka konkurrenskraften vilket ligger i linje med den svenska livsmedelsstrategin. Regeringen ser på längre sikt att det naturligt med en samlad jordbrukspolitik utan uppdelning mellan olika pelare. Förslaget att samla de båda pelarna i en strategisk plan kan därför vara ett bra första steg. Utgångspunkten är att den nya politiken ska kunna anpassas till olika förhållanden i länderna och att vi i Sverige i högre grad ska kunna bestämma villkor och regler. Detta är bra. Några förändringar som kan följa av detta och som skulle innebära förenkling är borttagande av stödrätter, att lantbrukarna bara behöver ange sina skiftesarealer med 1 decimal istället för 2 decimaler och att vi i Sverige framöver skulle kunna definiera hur betesmarkerna ska se ut och skötas för att erhålla stöd. Något som Sverige var kritisk till vid förra reformen var införandet och utformningen av förgröningsstödet. Det är därför bra att det tas bort. Även möjligheten till miljöåtgärder i pelare 1 är bra. Det öppnar upp för ettåriga ersättningar och att kunna ge ökat incitament till lantbrukare som åtar sig miljöinsatser. En annan viktig förändring är införandet av samordnad revision och kontroll. Genomförs detta kan det leda till att kommissionen inte följer upp regelefterlevnaden på detaljnivå på gårdsnivå. Det skulle minska riskerna för sanktioner för Sverige och eventuellt öppna upp för en tillämpning av regelverket i Sverige som är enklare för stödmottagarna. Slutligen en detalj. Idag gör man ett avdrag varje år från lantbrukarnas stöd för att fylla på krisreserven. Om krisreserven inte används får lantbrukaren sedan en extra utbetalning året efter. Varje år gör man om denna procedur. Förslaget är nu att man istället för årliga avdrag och kompletterande utbetalningar för över medel år från år vilket underlättar både för myndigheter och lantbrukare. Näringsdepartementet

38 Vad är mindre bra? Det finns en osäkerhet om förslaget i slutändan kommer leda till en enklare politik. Friheten begränsas av obligatoriska krav som ger lågt mervärde Obligatoriskt med stödtak + omfördelningsinkomststöd Långtgående grundvillkor för stöden (förgröningen kommer delvis tillbaka i grundvillkoren, krav på växtnäringsbalans, förbud mot att bearbeta organogena jordar, miljöprogrammet i pelare 1 föreslås vara obligatoriskt) Obligatoriskt att införa riskhanteringssystem. CAP-budgeten behöver minska mer för pelare 1 om det ska vara möjligt att nå Sveriges mål vad gäller storleken på EU-budgeten. Även om mycket i förslaget är bra är regeringen inte nöjd. Det finns en osäkerhet om detta förslag i slutändan leder till en enklare politik. Mer behöver göras för att förenkla politiken. Ländernas uttalade frihet att anpassa reglerna till nationella förhållanden begränsas av många obligatoriska krav som ger lågt mervärde för EU. Några exempel är det obligatoriska kravet på att införa stödtak och omfördelningsinkomststöd. Även om regeringen är positiv till miljö-och klimatåtgärder i pelare 1 anser vi att länderna ska kunna välja om dessa åtgärder ska genomföras i pelare 1 eller pelare 2. Samtidigt som förgröningsstödet tas bort föreslås nya grundvillkor för stöden. Grundvillkoren riskerar att bli generella krav som blir krångliga för lantbrukare att följa men ge begränsad miljö- och klimatnytta. Riskhanteringsåtgärder får ett ökat fokus i utformningen av politiken. Detta är bra men regeringen är tveksam till att detta blir ett obligatoriskt krav. Övergripande är även regeringen kritisk till förslaget om budget för den nya jordbrukspolitiken. Efter Brexit och med kommissionens förslag till budget riskerar den svenska avgiften till EU att öka med ca 10 miljarder. Om detta ska kunna undvikas krävs det att budgeten för CAP minskar med mer än vad kommissionen föreslagit. Framför allt bör minskningen ske på pelare 1 och inte som i nuvarande förslag på pelare 2. Näringsdepartementet

39 Frågor som Sverige är observant på i förhandlingarna
Att politiken blir enklare. Det är önskvärt med ökad flexibilitet men samtidigt krävs ett regelverk som ger lika konkurrensvillkor och som säkerställer hög miljö- och klimatnytta. Det bör vara färre obligatoriska krav vid utformningen av ländernas strategiska plan. (exempel krav på takbelopp, krishanteringsinstrument, utformningen av rådgivningen). Kommissionen behöver fullfölja sina tankar om att införa principen om en samordnad revision och kontroll. Kommissionen prioriterar marknadsorientering men det finns medlemsländer som önskar återreglering. Hur säkerställer vi samordning mellan nya CAP och regionalfonden resp. andra fonder? Under förhandlingarna kommer regeringen att särskilt följa upp de de positiva och negativa delarna i förslaget som jag nämnt men även andra prioriteringar. Högt prioriterat är en enklare politik. Det behövs högre grad av flexibilitet för medlemsländerna i genomförandet men samtidigt krävs att regelverket ger lika konkurrensvillkor för jordbrukarna och att politiken når en hög miljö- och klimatnytta i hela EU. Några av de krav som kommissionen föreslår bli obligatoriska vill regeringen att de blir frivilliga. (takbelopp för stöden, krishanteringsåtgärder, hur rådgivningen till lantbrukarna ska utformas). Kommissionen måste även fullfölja sitt förslag att införa en samordnad revision och kontroll. Ökad marknadsorientering är prioriterat både för regeringen och kommissionen. Det finns dock länder och många ledamöter i Europaparlamentet som vill se mer marknadsreglering. Vi behöver därför följa denna fråga noga. Slutligen vill jag lyfta frågan om samordningen mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och övriga fonder. Det finns en risk när vi samlar första och andra pelaren och inte som idag har någon partnerskapsöverenskommelse mellan de olika fonderna att vi får mindre av samordning i landsbygdspolitiken mellan de olika fonderna. Denna fråga är viktig att vi följer upp både i förhandlingen om lagstiftningen och i kommande genomförande. Näringsdepartementet

40 2021 års reform revolution eller status quo? Ja troligen!
- Kommissionens utgångspunkt är en genomgripande förändring av den gemensamma politiken men man uttrycker det som en evolution. Om Kommissionens intentioner blir verklighet är detta en reform som till stora delar går i linje med svenska prioriteringar. Vi kommer sannolikt se ett genomförande i medlemsländerna som varierar från små justeringar till genomförande med nya innovativa förslag. Mycket intressant att följa vilka länder som lyckas utnyttja möjligheter som kan leda till verklig förenkling för stödmottagarna? Näringsdepartementet

41 Tack Tack för er uppmärksamhet i denna ganska långa genomgång. Vi kommer nu att öppna upp för en diskussion. Inledningsvis välkomnar jag generella, övergripande synpunkter på kommissionens förslag. Efter pausen är tanken att vi ska diskutera mer specifika synpunkter men även öppna upp för mer tekniska frågor kring förslaget. Jag släpper ordet fritt…. Näringsdepartementet