Ulrika Gidmark, tandhygienist FTV Berga C

En presentation över ämnet: "Ulrika Gidmark, tandhygienist FTV Berga C"— Presentationens avskrift:

1 2015-10-15 Ulrika Gidmark, tandhygienist FTV Berga C
Diabetes och munhälsa Ulrika Gidmark, tandhygienist FTV Berga C

2 Att följa och kontrollera blodglukosnivån Munhälsa
Hälso- och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit.

3 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Att följa och kontrollera blodglukosnivån Rekommendation
Hänvisning av personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit På kort sikt kan hälso- och sjukvården få en viss minskning av kostnader för blodglukossänk­ande läkemedelsbehandling till följd av minskade negativa effekter av försämrad munhälsa. På längre sikt kommer kostnaderna även att kunna minska till följd av färre diabeteskomplikationer eller en senare utveckling av diabeteskomplikationer. Socialstyrelsens analys visar att en bättre glukoskontroll till följd av förbättrad tandvård är kostnadseffektiv i ett samhällsperspektiv.

4 Friskt tandkött Inflammerat tandkött
Det är viktigt att lyfta på läppen och inspektera munhålan, med hjälp av en ficklampa, för att kunna upptäcka sår, karies/gingivit eller olika tandersättningar. Gingivit är reversibel efter god munhygien

5 Parodontit (tandlossning)
Kronisk sjukdom

6 Gingivit, begynnande parodontit

7 Grav parodontit Tandförflyttning pga förstört benstöd kring rötterna

8 Utläkt parodontit

9 Parodontit påverkas av diabetes och tvärtom
Tandvandring och -förluster påverkar nutritionen Vid insjuknande diabetes bör även munhälsan kontrolleras, fickmätning av tandhygienist, vid behov behandling, alltid förebyggande tandvård Rökstopp Uppmana till regelbundna tandvårdsbesök

10 Kariesa Ingen karies Kritkaries Underminerad krona Kronfraktur
Stor risk vid muntorrhet. Salivflödet påverkas av låga blodsockernivåer, kan diabetesen påverka själva spottkörtlarna? Kritkaries Underminerad krona Kronfraktur Kavitet/”Hål” ”Sekundärkaries”

11 Riskfaktorer Frekventa måltider Söt dryck eller måltid på natten
Dålig plackkontroll Dålig oral motorik Ingen regelbunden fluoranvändning Användning av fluorfri tandkräm Tobaksbruk Nedsatt salivproduktion Medicinering Föregående tandvård

12 Friskfaktorer Regelbundna måltider Vatten som törstsläckare
Tandborstning två ggr dagligen och rengöring mellan tänderna dagligen Fluortillskott Salivsekretion Gott allmäntillstånd Regelbundna tandvårdsbesök

13

14 Vatten

15 Salivens normala funktion
Spola rent Fukta födan – underlätta sväljning Starta matsmältningen Fukta och skydda munslemhinnan Neutralisera syror Läka ut små kariesskador Ha en antibakteriell effekt

16 Symtom vid muntorrhet Talsvårigheter Munsveda - svampinfektioner Torrhetskänsla i mun och på läppar Sår och sprickor i slemhinnan Tugg- och sväljsvårigheter Dålig andedräkt Ökad inflammations- och kariesrisk

17 Åtgärder vid muntorrhet
Information om orsak Salivstimulerande medel Saliversättningsmedel Kariesprofylax 

18 Smörjande preparat Proxident smörjande solrosolja Oral Cleaner
Rapsolja Proxident fuktgel Dessa preparat smörjes runt i munnen, gommen, insidan av kinder, tungan och läppar. Det är bra att det finns olika preparat, alla tycker inte om samma smaker och konsistenser. För dem som behöver dessa preparat kontinuerligt kan det vara positivt att växla mellan preparaten.

19 Saliversättningsmedel
MUNHÄLSOVÅRDSUTBILDNING – Folktandvården

20 Hjälpmedel mellan tänderna
MUNHÄLSOVÅRDSUTBILDNING – Folktandvården

21 Tandborstar MUNHÄLSOVÅRDSUTBILDNING – Folktandvården

22 Fluor Lösning Sugtabletter Tuggummi Geler Spray Tandkräm
Förebygg karies genom daglig fluortillförsel. Fluor har också effekt på blottlagda rot-ytor. Det finns många olika fluorpreparat såsom fluortuggummi, fluortabletter, fluor-gel och fluorlösning ( vi rekommenderar 0,2% för daglig sköljning) Man rekommenderar det preparatet som patienten kan använda. Vid fluorsköljning är det viktigt att kontrollera att det fungerar, så att patienten inte bara tar in lösningen i munnen och spottar ut, utan sköljer runt ordentligt i munnen.

23 Dentirol sugtablett med fluor Proxident munspray
(smultron, svartvinbär, mint) Proxident munspray Xerodent sugtablett med fluor

24 Fluor MUNHÄLSOVÅRDSUTBILDNING – Folktandvården

25 Kemiska antiplackmedel
När man har en tandköttsinflammation kan någon typ av klorhexidin hjälpa till att förbättra läkningen. Corsodylgel bör inte rekommenderas till muntorra patienter pga att den har mycket stark smak och kan svida i munnen. Det är bättre med 0,1% Hexident lösning. Natriumfluorid-Klorhexidin tandkräm kan användas när man önskar förstärkt effekt, ATL beredning. MUNHÄLSOVÅRDSUTBILDNING – Folktandvården

26 Kostens betydelse för din munhälsa

27 Tandvårdsstöden Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med det år man fyller 20 år. Stödet administreras av Försäkringskassan. Barn- och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landstinget. 3000 kr och kr är gränser i högkostnadsskyddet. ATB får alla 1 juli varje år. STB kan vara aktuellt för diabetiker. 600 kr per halvår.

28 Särskilt tandvårdsbidrag Försäkringskassan
Syfte: Personer med sjukdomar och funktionsnedsättningar som leder till ökat behov av förebyggande tandvård att i högre grad efterfråga och få sådan tandvård och därigenom bibehålla en god tandhälsa. 600 kr per halvår att utnyttja till undersökning och förebyggande tandvård.

29 Särskilt tandvårdsbidrag
Sjukdomar och funktionsnedsättningar som omfattas 1. är muntorra på grund av långvarig läkemedelsbehandling, 2. är muntorra på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen, 3. har Sjögrens syndrom, 4. har kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck, 5. har cystisk fibros, 6. har ulcerös colit, 7. har Crohns sjukdom, 8. har tarmsvikt, 9. har frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofagal refluxsjukdom, 10. har svårinställd diabetes, 11. genomgår dialysbehandling 12. är immunosupprimerade på grund av läkemedelsbehandling, eller 13. har genomgått en organtransplantation.

30 Särskilt tandvårdsbidrag
Bedömning om rätt till STB ska göras av: Läkare utfärdar läkarintyg Tandläkare eller tandhygienist kontrollerar muntorrhet Salivprov : stimulerad högst 0,7ml/min i 5min vilosaliv högst 0,1ml/min i 15min Frätskador/erosion – dokumentation i journalen (anteckningar och foto) Förnyas efter 4 år. Salivprov utförs av tandvården. Läkarintyg lämnas till kliniken och bifogas journalen

31 Lämnas till tandvården och bifogas journalen

32 Tandvårdsstöden N-tandvård S-tandvård F-tandvård

33 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård
Ska bedrivas bland personer som har särskilda behov av vård och omsorg och: N1 : kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar enl. (HSL 1982:763 ) , personer som bor på äldreboende, servicehus, gruppboende N2 : får hälso-och sjukvård i hemmet ( hemsjukvård eller vårdas av hemtjänst) N3 : omfattas av Lagen om Stöd och Service åt vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) N4 : bor i eget boende och har samma behov av vård och omsorg som personer i grupperna 1-3 ovan eller har psykossjukdom eller annan psykisk störning som varat längre än 1 år. Målgrupper. Omsorgsbehovet styr.

34 Tandvårdsstöden N-tandvård S-tandvård F-tandvård

35 Tandvård vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar
F-tandvård Tandvård vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Gäller patienter som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandbehandling Svår psykisk nedsättning Sklerodermi Parkinsons sjukdom Amyotrofisk lateralskleros ALS Multipel skleros MS Orofacial funktionsnedsättning Cerebral pares CP Stroke, symtom som kvarstår 6 mån efter Reumatoid artrit RA hjärnblödning eller hjärninfarkt Systematisk lupus erytromatosus SLE Sällsynt diagnos ( 100pat/ ) Stödet ska ge möjlighet till personer som har stora behov av tandvård pga en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning att kunna få tandvård till en rimlig kostnad.

36 Tandvårdsstöden N-tandvård S-tandvård F-tandvård

37 S-tandvård Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling
FHB krävs alltid för S-tandvård Landstinget administrerar stöd endast för den tandvård som har direkt samband med sjukdomen eller tillståndet.

38 Frisktandvård Lanserades 2005 för alla mellan 19-39 år
Sedan 2009 för alla oavsett ålder

39 Frisktandvård Prevention, fler besök hos tandhygienist
Garanterad vård, ringer direkt vid akuta besvär, minskning av djup karies Förbättrad tandhälsa, Koll på ekonomin Allra nöjdaste tandvårdspatienterna, Svenskt kvalitetsindex STB kan användas vid Frisktandvårdsavtal.

40