Stina Sjöblom och Sanna Ahola

En presentation över ämnet: "Stina Sjöblom och Sanna Ahola"— Presentationens avskrift:

1 Stina Sjöblom och Sanna Ahola
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Finland Stina Sjöblom och Sanna Ahola Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

2 Konventionen Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006 och öppnades för undertecknande den 30 mars Finland var en av de första länder som undertecknade konventionen. Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. I konventionen finns det inga nya rättigheter – utom rätt till tillgänglighet, som ibland ses som en självständig rättighet för första gången. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

3 Teman i konventionen Jämlikhet och icke-diskriminering
Kvinnor och barn med funktionsnedsättning Bättre kunskaper om situationen för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet Rätten till liv Risksituationer och humanitära nödlägen Likhet inför lagen och tillgång till rättssystemet Frihet och personlig säkerhet Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp Skydd för den personliga integriteten Rätt till fri rörlighet och medborgarskap Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Personlig rörlighet Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång til information Respekt för privatlivet Respekt för hem och familj Utbildning Hälsa Habilitering och rehabilitering Arbete och sysselsättning Tillfrädställande levnadsstandard och social trygghet Deltagande i det politiska och offentliga livet Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

4 Ratificering av konventionen i Finland
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det fakultativa protokollet till konventionen trädde i kraft i Finland och på Åland den 10 juni 2016.  Konventionen gäller som lag. Finlands grundlag 22 §: Det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna respekteras. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

5 Hur påverkas myndigheterna av konventionen?
Bestämmelserna i konventionen är gällande lag som bör tillämpas i Finland och på Åland: Allmänna principer, som måste specificeras i andra lagar, men som styr myndigheters verksamhet. Speciella bestämmelser, som ställer direkta krav till myndigheter. De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna måste respekteras: i all administration (myndighetsverksamhet) i lagstiftningen i domstolarna I tolkningsbara situationer skall konventionen brukas som ett rättesnöre Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

6 Det nationella genomförandet av konventionen: Kontaktpunkten (focal point)
Utrikesministeriet (beredning av rapporter) Social- och hälsovårdsministeriet (samordning av genomförandet) Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

7 Det nationella genomförandet av konventionen: Samordningsmekanismen
Finland ska skapa en samordningsmekanism inom regeringen för att underlätta verksamhet inom olika sektorer. Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning ersätter det riksomfattande handikapprådet och inleder sin verksamhet i början av nästa år. Delegationen finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet Delegationen har till uppgift att inom olika sektorer och på olika plan i statsförvaltningen och samhället underlätta sådan verksamhet som hänför sig till genomförandet av konventionen. (handlingsplan) Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

8 Medlemmarna i delegationen
Ordförande, vice ordförande och högst 16 övriga medlemmar. Övriga medlemmar företräder de olika ministerierna, personer med funktionsnedsättning eller deras anhöriga, den regionala och lokala förvaltningen samt arbetsmarknadsorganisationerna. Åtminstone fem medlemmar ska företräda personer med funktionsnedsättning eller deras anhöriga. Dom utses på förslag av de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

9 Det nationella genomförandet av konventionen: Den oberoende mekanismen för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen I Finland denna mekanismen omfattar Människorättscentret, dess delegation och riksdagens justitieombudsman som tillsammans bildar den nationella människorättsinstitutionen i Finland.  Kommittén för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning fungerar som människorättsdelegationens permanenta sektion och är delaktig i att främja, skydda och övervaka genomförandet av FN:s  konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén började sitt arbete den 19 October Personer med funktionsnedsättning är representerade i kommittén. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

10 Konventionen i Finland: Rapportering
För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats (Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning). Kommittén övervakar att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen. Staterna är enligt konventionen skyldiga att vart fjärde år rapportera till kommittén om genomförandet av konventionen. Den första rapporten ges efter två år från ratificering. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

11 Granskning av rapporter
Varje rapport ska granskas av kommittén, som ska lämna förslag och allmänna rekommendationer om rapporten och framföra dem till konventionsstaten. Konventionsstaten får svara med information som den väljer till kommittén. Kommittén får begära ytterligare information från konventionsstater som gäller tillämpningen av denna konvention. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

12 Granskningen av Sveriges rapport: Sammanfattande slutsatser avseende Sveriges första rapport (2014)
Positiva aspekter Kommittén noterar att det svenska teckenspråket enligt språklagen är likvärdigt med de fem nationella minoritetsspråken, och välkomnar detta viktiga steg. Kommittén berömmer Sverige för dess inkluderande utbildningssystem där 1,5 procent av barnen får sin undervisning utanför ordinarie grundskola, något som familjerna fattar beslut om på egen hand. Förutom den nya skollagen som började tillämpas 2011 infördes en rätt att överklaga beslut om särskilt stöd till Skolväsendets överklagandenämnd, vilket är en förbättring när det gäller utvidgningen av rättsskyddet. Kommittén noterar också den nya lagstiftningen som klassificerar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

13 Sveriges rapport: Viktigaste problemområden och rekommendationer, allmänna principer och skyldigheter (art. 1–4) Kommittén rekommenderar att konventionsstaten ser över systemet med indikatorer för att säkerställa att det omfattar konventionens alla områden och utformar åtgärder för att förmå kommunerna att följa upp dess genomförande. Kommittén yrkar på att konventionsstaten ska säkerställa att konventionen inkorporeras på riktigt sätt till svensk rätt så att den kan bli tillämplig som svensk lag. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

14 Sveriges rapport: Viktigaste problemområden och rekommendationer, särskilda rättigheter (art. 5-30)
Jämlikhet och icke-diskriminering (art. 5) Kommittén yrkar på att konventionsstaten vidtar alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning föreskrivs i hela samhället, såväl i offentliga som yrkesmässiga sammanhang, utan undantag och i överensstämmelse med principen om lika möjligheter för alla. Barn med funktionsnedsättning (art. 7) Kommittén rekommenderar att konventionsstaten avsätter mer resurser till elevhälsan för att säkerställa att barn har tillgång till och får lämpligt stöd vid psykosocial och psykisk ohälsa samt lämplig psykiatrisk vård inom rimlig tid. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten säkerställer skyddsåtgärder och vidtar ytterligare åtgärder för att barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att komma till tals i alla frågor som rör dem. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

15 Sveriges rapport, Viktigaste problemområden och rekommendationer, särskilda rättigheter (art. 5-30)
Tillgänglighet (art. 9) Kommittén uppmanar konventionsstaten att komplettera regelverket om den offentliga sektorns ansvar att tillhandahålla sin information och kommunikation i tillgängliga format. Likhet inför lagen (art. 12) Kommittén rekommenderar att konventionsstaten vidtar omedelbara åtgärder för att ersätta ställföreträdande beslutsfattande med stödjande beslutsfattande. Rätt att leva självständigt och att delta i samhället (art. 19) Kommittén rekommenderar att konventionsstaten säkerställer att program för personlig assistans ger tillräckligt och rättvist ekonomiskt stöd för att säkerställa att en person kan leva ett självständigt liv i samhället. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

16 Rapportering i Finland
Ansvaret för rapporteringen: utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet Varifrån hämtas informationen till rapporten? Statistikcentralen Ministerier Människorättscentret Institutet för hälsa och välfärd och andra aktörer Finlands och Ålands första rapport 2018 Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

17 Vad betyder konventionen för en enskild människa med funktionsnedsättning eller för funktionshindersorganisationer? Framställningar till kommittén Användningen av konventionen som motivering i lokalpolitik, ansökningar, besvär, förvaltningsklagan etc. Tillhandahållandet av information för rapportering besvara enkäter bidra till skuggrapportering Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

18 Konventionen i Finland: Framställningar
Fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: En stat som är part i detta protokoll erkänner att kommittén är behörig att ta emot och pröva framställningar från eller för enskilda individer eller grupper av enskilda individer som lyder under dess jurisdiktion och som hävdar att de har blivit utsatta för en kränkning från protokollspartens sida av bestämmelserna i konventionen Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

19 Hanläggande av framställningar i kommittén
Kommittén ska konfidentiellt underrätta den berörda protokollsparten om alla framställningar som den har mottagit. Inom sex månader ska den berörda staten skriftligen lämna kommittén förklaringar eller uttalanden som klargör saken samt uppgift om de eventuella åtgärder som den har vidtagit. Efter avslutad prövning av en framställning ska kommittén framföra sina eventuella förslag och rekommendationer till den berörda protokollsparten och sökanden. Kommittén ska avvisa en framställning bl. a.: när den är anonym, när den är oförenlig med konventionens bestämmelser, när samma sak redan har prövats av kommittén, eller när alla tillgängliga nationella rättsmedel inte har uttömts. Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

20 Vilka aktuella frågor vill ni granska med konventionen som rättesnöre?
Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga

21 TACK! Sanna Ahola & Stina Sjöblom / Enheten för äldre, funktionshinder och funktionsförmåga