Nationellt genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

En presentation över ämnet: "Nationellt genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter"— Presentationens avskrift:

1 Nationellt genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter
Maria Widemo, Naturvårdsverket Naturvårdskonferensen 19 september 2018 foto Homer Edward Price, CC by 2.0 Sidenört, Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Främmande invasiva arter i Sverige
Prio 1

3 Av de EU-listade invasiva främmande arterna som finns i svensk natur är 7 växtarter
Prio 1

4 Av de EU-listade invasiva främmande arterna som finns i svensk natur är det 4 djurarter
Prio 1

5 Främmande arter i Sverige – introduktions- och spridningsvägar
Prio 1

6 Regelverk i EU och i Sverige
Nu gällande: Förordning (EU) nr 1143/2014 Miljöbalken - 8 kap. 3 och 4 §§ - 29 kap. 2 b, 2c, 11 och 12 §§ Kommande: Miljötillsynsförordningen Nationell IAS-förordning Foto: GBNNSS Syftet med EU-förordningen 1a hand… 2a hand… Nu MB Kommande Foto: GBNNSS Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7 Vad är länsstyrelsens roll idag?
Foto: RPS Group Pic Fastighetsägare och fastighetsinnehavare har skyldigheter att bekämpa IAS Art 7 EU-arterna NV och Lst har ansvar såsom fastighetsägare och förvaltare. Behov av samarbete och dialog kring det. Lst – skyddade områden. Annat? Skillnad växter och djur Goda ex på reservatsföreskrifter som tillåter Lst att gå in på privat mark för att bekämpa IAS – detta bör vara med. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 Vad vet vi om länsstyrelsens roll i framtiden?
Tillsynsmyndighet? Ansvarig för utrotnings-, hanterings- och återställandeåtgärder? Koordinerande roll regionalt? Miljötillsynsförordningen – pekas ut som tillsynsmyndighet? Sannolikt. Kan komma innan den svenska IAS-förordningen Ansvarig för att utrota (tidig upptäckt – snabb utrotning (nya arter och arter som inte har stor spridning), hanteringsåtgärder (stor spridning), återställande av skadade ekosystem (efter bekämpning). NV’s förslag till RK. Äskat 50milj. Foto: GBNNSS Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

9 Vänta inte - det här kan vi göra redan nu
bygga organisation och plan samordna interna resurser agera på det som gäller redan nu – t.ex. skyldigheten att som fastighetsägare ta bort IAS samarbeta/utbyta erfarenheter med grannlänen informera/involvera kommunerna använd ArtDatabankens risk- klassificering för att identifiera högriskarterna se till att ha marktillgång Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 Några viktiga leveranser till er hjälp
Riskklassificering av arter Inrapporteringslösning för allmänheten Informationsmaterial Hanteringsprogram Åtgärdsbank Vägledningar; tex hantering av avfall, vägledningsträffar Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 Riskklassificering I dagsläget finns flera olika listor över främmande arter, vissa invasiva, andra med oklar status. Det är därför angeläget att få till en gemensam lista som baseras på solida underlag. Processen med att ta fram en nationell lista förutsätter även samråd med olika grupper för att skapa samsyn kring vilka arter som är eller förväntas bli problematiska och behöver hanteras. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12 Rapportering Citizen science
Akvatiska arter EU-arter i Sverige Alla arter i Sverige Rappen GU, HaV, Länsstyrelsen Värmland arter.nu SLU Artportalen SLU

13 Framtaget infomaterial finns tillgängligt på Naturvårdsverkets hemsida
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

14 Mera infomaterial.. Artfaktablad för alla EU-arter samt olistade arter som skapar problem i Sverige Blad med alla EU-arterna Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

15 Hanteringsprogram: Signalkräfta, jätteloka och jättebalsamin
Ge en ram för åtgärder Sätta ambitionsnivån Val av relevant åtgärd utifrån regler i EU-förordning: Hanteringssåtgärder Proportionerliga i förhållande till miljöpåverkan Lämpliga i förhållande till nationella förhållanden Kostnad kontra nytta Anger ambitionsnivån, t.ex. begränsa arten där de redan finns, bekämpa i områden med höga biologiska värden och/eller områden av riksintresse för friluftsliv, yrkesfiske eller naturvård. Risken för spridning av olika arter, användning av olika arter lokalutrotning spridningsbegränsning lokal utrotning i specifika områden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

16 Några viktiga leveranser till er hjälp
Riskklassificering av arter Inrapporteringslösning för allmänheten Informationsmaterial Hanteringsprogram Åtgärdsbank Vägledningar; tex hantering av avfall, vägledningsträffar Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

17 SAMARBETSYTA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

18 Väglednings- och samverkansmöten med länsstyrelserna i november
Malmö 6-7/11 Örebro 13-14/11 Umeå 27-28/11 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

19 Viktigt att länsstyrelserna kan samarbeta och lära av varandra
Goda exempel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

20 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

21 Inspirera och lära av varandra
På vilket sätt skulle/har du riggat för arbetet med IAS på din länsstyrelse? Vilka områden och kompetenser bör involveras Vilka befintliga strukturer kan nyttjas Hur kan vi engagera/koordinera kommunerna och stora markägare i arbetet? Vilket ytterligare stöd kan NV bidra med för ett effektivt IAS-arbete på länsstyrelsen? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency