Suicidriskbedömning i heldygnsvård

En presentation över ämnet: "Suicidriskbedömning i heldygnsvård"— Presentationens avskrift:

1 Suicidriskbedömning i heldygnsvård
Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Agenda Tillsyn och säkerhet Föräldrarnas roll
Säkerhetsplanering och krislista Kommunikation Utmaningar Dokumentation

3 Tillsynsgrader Normal tillsyn Extra tillsyn Inget aktuellt suicidalt
Patienten förmedlar att den känner sig trygg på avdelningen, inte har några tankar på att skada sig. Patienten säger sig kunna vända sig till personal om tankar på att skada sig uppkommer. Föräldrar närvarar och bedöms kunna ha tillsyn av patienten. Extra tillsyn Patienten är impulsiv och har impulsiva suicidtankar/avsikt. Patienten har påträngande suicidtankar och planer Patienten klarar inte att vända sig till personal för att söka stöd Förälder bedöms ej förmögen att sköta tillsyn, alt. närvarar ej.

4 Tillsynsgrader Ständig tillsyn
Personal är nära patienten hela tiden, helst inom en armlängds avstånd. Personal har ständig överblick av patienten. Kan behöva användas vid mycket akut suicidala patienter, t.ex. vid djup depression med mycket ångest, blandtillstånd etc. Skall användas med försiktighet. Risk finns för förlorad autonomi. Rekommenderas utvärderas dagligen.

5 Tillsynsgrader Intermittent extra tillsyn Oregelbunden tillsyn
Tillsynen kan vara så tät som var 3-5 minut. Bra alternativ till ständig tillsyn. Ökar patientens frihet samt känsla av egenansvar. Minskar risken för att patienten skall tappa sin autonomi Kan vara en del av behandlingen

6 Säkerhet I en suicidriskbedömning skall det ingå att ta reda på vilket sätt som patienten funderar på/planerar att skada sig samt om detta kan ske på avdelningen. Ibland behöver man ta ställning till om patienten kan komma att skada sig med sladdar, skosnören etc. Det är viktigt att ordentligt fundera på nyttan med att undanhålla patienten sladdar etc. Det föreligger alltid en risk med att undanhålla patienten sladdar etc. Ett alternativ kan vara att be patienten komma och lämna in sladdar när de känner att de inte kan ansvara för dem. Om sladdar etc. omhändertas bör detta dagligen utvärderas.

7 Föräldrar/ansvarig vuxen
Föräldrar med barn på sjukhus är ofta rädda och kan ibland skämmas. Det är viktigt att hjälpa föräldrar att sortera i sina känslor för att kunna finnas för sina barn. Det är viktigt att se till att föräldrar orkar genom att schemalägga vila även för dem. Ibland kan föräldrar behöva rekommenderas söka egen vård för ex.vis sömnsvårigheter. Det är viktigt att stärka föräldrarna i att tro på sig själva. Gör föräldern till en samarbetspartner i patientens tillfrisknande.

8 Säkerhetsplanering Innan första permission skall patienten tillsammans med kontaktperson och förälder/ansvarig vuxen upprätta en säkerhetsplan. Ofta görs detta i samband med ångestskola, känsloskola etc.

9 Säkerhetsplanering Varför gör vi en säkerhetsplanering?
Vad kan jag göra för att minska sårbarhet och öka stabilitet? Utlösande händelser (triggers) Tidiga varningstecken Viktiga personer att kontakta för stöd och hjälp Ansvarig vuxens strategier och samarbetsplan Professionella att kontakta (ansvarig mottagning, BUP-akuten etc) Patienten skriver på att planeringen godtas.

10 Krislista Skall innehålla olika färdigheter för patienten att ta till om det är kris. Färdigheterna skall verka distraherande för patienten. Det är viktigt att förklara vad som är syftet med en färdighet och varför den skall göras. Detta för att patienten skall förstå och bättre kunna använda sig av den. Anpassa färdigheterna efter patientens önskemål. Gå igenom färdigheterna och träna på dem tillsammans med patienten.

11 Kommunikation Suicidal kommunikation är ett starkt språk som skrämmer både personal och vuxna runt patienten. Ibland kommunicerar patienten inte alls, då är det viktigt att använda sig av tiden och observationer på avdelningen. Det är viktigt att inte glömma att verbal kommunikation kring suicidalitet är en del av en sammantagen suicidriskbedömning där även riskfaktorer, skyddande faktorer och utlösande faktorer vägs samman till en strukturerad suicidriskbedömning.

12 Utmaningar Patienter kan vara rädda för utskrivning och att suicidtankarna skall komma tillbaka. En väl genomförd säkerhetsplanering samt information om att man alltid kan söka åter kan trygga. Patienter kan ibland vidhålla sina suicidala avsikter även efter genomförda insatser och tid på avdelningen. Upprepade permissioner till hemmet kan användas som stöd inför utskrivning. Trygga föräldrarna i att ansvara för patienten Ordna snar uppföljning i öppenvården Om patienten har upprepade söktillfällen och flera suicidförsök i anamnesen kan ”Öppen retur” vara ett alternativ för att minska risk för nya suicidförsök.

13 Dokumentation Tydliga omvårdnadsanteckningar där observationer som är gjorda på avdelningen är mycket viktiga. Dokumentera kontinuerliga suicidriskbedömningar under vårdtiden samt dokumentera åtgärder som är gjorda för att förebygga suicidförsök under ex.vis permission. Tag ställning till och dokumentera ordentligt den sammantagna suicidriskbedömningen i samband med utskrivningssamtalet. Dokumentera vad som är gjort och varför suicidrisken bedöms som den gör.

14 Suicidriskbedömningar är en färskvara och att likna vid en bedömningssport. Vi kan inte läsa tankar utan bara göra vårt bästa.