inom energi och miljömålsarbetet …och kopplingarna till konsumtion

En presentation över ämnet: "inom energi och miljömålsarbetet …och kopplingarna till konsumtion"— Presentationens avskrift:

1 inom energi och miljömålsarbetet …och kopplingarna till konsumtion
Aktuellt i Dalarna inom energi och miljömålsarbetet …och kopplingarna till konsumtion

2 Varför jobbar länsstyrelsen med konsumtion?
Generationsmålet i miljömålen: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Vilket bland annat innebär att… ”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.” Konsumtion är dessutom: Ett av sex strategiska områden i den regionala energi- och klimatstrategin Ett identifierat tvärsektoriellt område i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål

3 Konsumtionens klimatpåverkan
Konsumtionens koppling till energi- och klimat? Det övergripande målet är att inte överstiga 2 graders temperaturökning globalt. Det innebär ett vi maximalt får släppa ut 1 ton CO2 per person år 2100, och att vi borde nå ca 2 ton per person senast 2050. Sedan 1990 har utsläppen i Sverige minskat med 19 %. Detta beror delvis på att vi lyckats bra med energiomställningen, men det beror även på att vi importerar varor i allt större utsträckning, och därmed exporterar våra utsläpp. Sett ur ett konsumtionsperspektiv, d.v.s. hur mycket utsläpp konsumtionen i Sverige ger upphov till har utsläppen per person dock ökat med 17 % sedan Idag ligger vi på mellan 4 och 6 ton CO2 per person ur ett produktionsperspektiv och mellan 12 och 14 ton CO2 per person ur ett konsumtionsperspektiv. Dalarnas mål: Påbörjad minskning 2020, Mindre än 2 ton CO2 per person 2050 Ett konsumtionsperspektiv ger en mer rättvis bild av utsläppen, eftersom ett land, län eller en kommun med mycket produktion får väldigt höga utsläpp per person ur ett produktionsperspektiv. Exempel på sådana kommuner i Dalarna är Borlänge, Smedjebacken, Avesta och Rättvik som alla har stora industrier med mycket utsläpp. Länet och kommunerna bör inte ”belastas” med de utsläpp som uppkommer av de varor som produceras i länet och sedan exporteras. Det viktiga bör vara att de varor som exporteras producerats energieffektivt och med låg klimatpåverkan. En exporterad vara kan minska de globala utsläppen om varan producerats med mindre utsläpp än konkurrenternas varor. Det är också viktigt att den del av utsläppsminskningarna som uppkommer i ett produktionsperspektiv på grund av att produktion minskat eller lagts ner i regionen inte ses som en framgång. Utsläppen som uppkommer beror till stor del på energianvändningen. För att uppnå Dalarnas vision och de globala målen om utsläppsminskning behöver både efterfrågan (konsumtionen) och utbudet (produktionen) förändras. En viss ökning av utsläpp ur ett produktionsperspektiv kan vara berättigat, exempelvis inom jordbruket där en ökning av exempelvis inhemskt producerad naturbeseskött skulle minska totala utsläppen men öka den inhemska/lokala utsläppen. Utmaningen att minska konsumtionsens klimatpåverkan handlar i mångt och mycket om att skapa en positiv utveckling genom att se till att länets/kommunens företagare förbättrar sina produkters miljöprestanda över hela livscykeln, genom att stimulera efterfrågan på dessa bättre varor och tjänster, samt hjälpa konsumenterna att göra medvetna val. Men vår konsumtions orsakar ju mer än utsläpp av växthusgaser… Källa: Naturvårdsverkets konsumtionens klimatpåverkan och RUS nationella utsläppsdatabasen

4 Det övergripande målet är ett hållbart Dalarna – ekologiskt, ekonomiskt och socialt
I och med miljömålsarbetet bör vi titta på konsumtionens totala påverkan på miljö och hälsa, i Dalarna och i Sverige, men även i länder som vi importerar varor och tjänster från. Arbetet med minskad miljöpåverkan, näringslivsutveckling och främjande av hälsa hänger ihop! Här ser vi att även det finns många synergier att arbeta med för att förstärka arbetet med energiomställningen. Ett område är exempelvis det avfallsförebyggande arbetet och arbetet med en cirkulär ekonomi (som vi kommer höra Sanna Prata om i eftermiddag) där fokus ligger på resurseffektivitet - genom ökade möjligheter för återanvändning och återvinning. Ett annat exempel är det hälsofrämjande arbetet, där man ser många fördelar kopplat till både hälsa och miljö genom exempelvis ökad arbetspendling med cykel och till fots, Här är landstingets arbete med de sju landmärkena för hälsa och hållbar utveckling en ledstjärna för arbetet i länet. Många fler möjliga synergier mellan hälsa/välbefinnande och hållbar konsumtion kommer ni få höra strax innan lunch av Fredrik Warberg. Dalastrategin ger ramarna för tillväxtarbetet i länet fram till 2020 och bygger i mångt och mycket på EUs tillväxtstrategi där ”Hållbar tillväxt” är ett av tre fokus områden. Gällande arbetet med miljömålen i Dalarna finns både en strategi och ett åtgärdsprogram för se lägesrapport till konferensen. Energi och klimatstrategin för Dalarna omfattar både hållbar konsumtion och grön tillväxt, d.v.s. utveckling av näringslivet i länet inom de gröna näringarna.

5 Vad pågår i länet gällande konsumtion?
Falu kommuns ”koll på konsumtion” Landstingets arbete med egna inköp Borlänges arbete med egna inköp Naturskyddsföreningens - DalaEkoguide Innefattar alla områden inom konsumtion: Bilen, biffen, bostaden och shopping. - samla aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor - samordna insatser för offentlig och privat hållbar konsumtion - erfarenhetsutbyte, kunskapsspridning, gemensamma insatser. - Dalarna som gott nationell exempel på regional samverkan för hållbar konsumtion? NYTT: Dalarnas nätverk för hållbar konsumtion

6 Transporternas energianvändning och klimatpåverkan
Regeringens klimatfärdplan: “År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen” ”Bilen” Det bästa vore naturligtvis om man kunde minska det dagliga resandet med personbil! Gå, cykla, åka kollektivt. Eller undvika resor genom hemarbete eller videomöten. Nu ser verkligheten i Dalarna inte riktigt ut så...än. Vi är det län som har näst flest bilar per person och vi kör relativt mycket per person. Det finns ett behov av att transportera sig med bil på landsbygden där kolelktivtrafiken inte lever upp till dagens behov av flexibilitet. En möjlighet är då att öka andelen miljöbilar. I Dalarna har vi 10.5 % miljöbilar, jämfört med 15.5 % i Sverige. Vi har ingen biogasmack, men flera aktörer som är drivande gällande elbilar. Källa: TRAFAs miljöportal

7 Vad pågår i länet? BioDrivMitt Green Drive Region Vi möts resfritt
GrönareVägval – nu ”Resekort Företag” Elfordonsoffensiven (avslutades 2014)

8 Jordbrukets klimatpåverkan
”Biffen” Jordbrukets utsläpp ej energirelaterade – och relativt små och minskande i länet. Ur ett konsumtionsperspektiv står dock mat och dryck för en fjärdedel av hushållens utsläpp. Ett område med tydligt ökande import (av kött) och ökande köttkonsumtion (+27% sedan 1995). Ett känsligt område – vanor och hälsa. Livsmedelsverkets nya rekommendationer är dock 500 gr nötkött per vecka! Ekologiskt – inte bara synergier med energi! Kräver ofta mer yta och bearbetning. Men utsläpp av koldioxid är inte enda (och inte heller största) miljöproblemet inom jordbruket. Ekologisk produktion minskar kanske inte utsläppen så mycket i alla fall, men minskar den totala miljöpåverkan. Minskat matsvinn win-win Källa: Jordbruksverket

9 Vad pågår i länet? Nätverksgrupp gällande Matsvinnsgrupp för kostansvariga i kommuner och landsting Vegetarisk mat på allt fler event Vegetarisk mat en gång i veckan, eller som stående alterantiv rätt i skolor och förskolor i flera av länets kommuner Mail från Per (Dala Avfall) om Matsvinnsgrupp… ” kostansvariga i kommuner och landsting med anledning av avfallsplanens mål om minskat matsvinn. Mycket stort intresse och de vill skapa ett nätverk och driva utvecklingen tillsammans. På möte efter sommaren ska handlingsplan tas fram. ”

10 Energianvändning i bostäder och lokaler
”Bostaden” Miljöpåverkan vid boendet beror till stor del på hur bostaden eller lokalen är byggd, och vilken typ av renoveringar man låtit göra. I Sverige och Dalarna har vi mycket effektivt minskat utsläppen i sektorn genom att fasat ut stora delar av den oljeeldning som var vanlig på 1970-talet. Detta tack vare omställning av fjärrvärmeproduktionen och ett ökande antal värmepumpar och pelletspannor. Under 2014 har möjligheterna till att fasa ut olja blivit ännu bättre, i och med invigningen av accumulatortanken Thermosen i Smedjebacken och den nya fjärrvärmeledningen mellan Falun och Borlänge. En viktig åtgärd i länet är energieffektivisering av befintliga bostäder. I Dalarna, liksom i resten av Sverige har antalet lånenergibyggander ökat kraftigt senaste åren. Ungefär hälften av lågenergibyggnaderna är ombyggda bostäder. Alla ombyggda lågenergibyggander är bostäder. 1/3 av nyproduktinen är bostäder och 2/3 av nybyggnationen av lågenergibyggnader är lokaler. I Dalarna finns 18 lånenergibyggander av energiklass A (14) och B (4). Energiklass A är en byggnad vars energiprestanda är mindre än eller lika med 50 % av boverkets gällande byggregler (BFS 2011:6). Energiklass B motsvarar mellan 50 % och 75 % av boverkets byggregler.

11 Vad pågår i länet gällande bostäder?
ByggDialog Dalarna Mount EE Goda initiativ inom fysisk planering Fastighetsskötarutbildning I Dalarna har vi en bred och aktiv samverkan inom Byggbranschen kring energianvändning i byggnader tack vare ByggDialog Dalarna. ByggDialogen – Lågenergistrategi 2013 Sedan 2012 har även EU-projektet MountEE bidragit till utveckling inom området. Ett exempel är projektet servicepaket Dalarna som syftat till att bygga upp och utveckla beställarkompetens i små och medelstora kommuner gällande lågenergibyggnader. Inom Mount EE har man även tittat på materialvalvid nybyggnation för att i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till materialets påverkan på hälsa och materialets miljöpåverkan vid tillverkning. Avesta kommuns förslag till fördjupad översiktsplan för Krylbo tätort – ombyggnad av 70-tals lägenheter!!! Kolla mer!!! Fastighetsskötarutbildningen som syftar till att minska energianvändningen i befintliga fastigheter. Energirenovering Tunabyggen!!!

12 Shopping Att tänka på gällande shopping: Reducera Reparera Återanvänd
Återvinn Köputrymmet har ökat, och behovet av att dela och reparera har minskat. Billiga varor har lett till slit och släng! Nya trender, man har blivit trött på ”alla grejer”. Ökat delande, ökad återanväning via blocket, tradera m.fl. Bilpooler, toolpool Malmö, klädotek, AirBnB. Förändrad konsumtion kan innebära ökad kvalitet och nya typer av avtal – ska löna sig att reparera, återanvända och återvinna!

13 Vad pågår i länet? Kampanjen Miljönär-vänlig Europeiska avfallsveckan
Klädåtervinning H&M Reparationsservice Clas Ohlsson Klädbytardagar, Loppisar… Blocket och tradera! Europeiska avfallsveckan nov (v. 48) – Avmaterialisera - gör mer med mindre+ Kommunseminarium i september (Regionala avfallsförebyggande gruppen)

14 Tack för att ni är här! Kontaktuppgifter:
Maria Saxe (Energi, EID) Magnus Eriksson (miljömål), Veronica Moraeus (funktionssamordnare energi och miljömål)