Skolbiblioteken som pedagogisk resurs

En presentation över ämnet: "Skolbiblioteken som pedagogisk resurs"— Presentationens avskrift:

1 Skolbiblioteken som pedagogisk resurs
Presentation av oss och vårt uppdrag att leda projektet –stort intresse – förväntningarna har känt minst sagt stora

2 Syfte med denna granskning
Syftet är att granska om och hur skolan använder skolbiblioteket som pedagogisk resurs för att främja elevers lärande Tittar alltså inte alls på tillgången – ingår inte i denna granskning. Krav på att bli utvald – finns Skolbibliotek enligt SI:s tre punkter: Skolbiblioteket används i utbildningen och utgör ett stöd i elevens lärande och utveckling. Skolbiblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

3 Huvudfrågor I vilken utsträckning använder skolan skolbiblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten? I vilken utsträckning tar rektor ansvar för en väl fungerande samverkan mellan skolbibliotek och lärare? Matilda Vi har brutit ner frågeställningarna i bedömningspunkter - likvärdighet och rättssäkerhet. Ex förutsättningar som tid och samverkan, läsning, MIK, jämställdhet och värdegrund.

4 Genomförande Inriktat mot mellanstadiet 20 skolor
Kommunala och fristående huvudmän Spridda över landet Besök på varje skola, december - mars Intervjuer med elever, lärare, skolbibliotekarie och rektor Beslut till varje skola efter besök – finns på siris.skolverket.se Övergripande klar i juni Matilda

5 Resultat 1 – likvärdighet?
Mellan skolor: Bestånd av böcker och media Skolbibliotekariens utbildning, anställningsgrad och tid för arbete med skolbiblioteket Inom skolor : mellan lärare – eldsjälar Mellan ämnen – mest svenska Elever med annat modersmål Utgår inte från elevers behov och förutsättningar Brister i likvärdighet mellan de 20 skolorna – svårt att se någon förklaring till olikheterna. Tycks inte vara beroende av skolornas storlek, socioekonomiskt upptagningsområde eller annat. Tycks mer vila i traditioner och t ex tillgång till personal. Om det finns en lärare med några timmar över kan hen få fylla tiden med biblioteket. Har skurits ner på verksamheten på många håll. Inget krav på utbildning men vi ser skillnader i verksamheten beroende av vilken utbildning de har. T ex utbildade bibliotekarier har en mer självklar kompetens kring att jobba med MIK och källkritik. Förkommer att lärare har ansvar för skolbiblioteket men inte har någon tid avsatt alls för att sköta det. Förekommer också att utbildade bibliotekarier har 100 % tjänstgöring på skolbiblioteket. Tillgängligheten varierar –finns skolor där skolbiblioteket är placerat i byggnader dit inte elever på mellanstadiet får gå. De kan alltså inte gå dit ensamma och få till vana att använda bibliotek. Samarbete utgår ofta från enskilda lärares förståelse för, intresse för och tid för att samarbeta och använda skolbiblioteket. Finns lärare som inte tycker de har tid för samarbete. Finns också eldsjälar som lägger mycket tid på att samarbeta med skolbibliotekarien och brinner för det. Används sällan i andra ämnen än svenska eller SVA – möjligtvis föra tt hitta referenslitteratur. Används också inom begränsade delar av svenskämnet – främst det som handlar om läsning. Användandet kan utökas både när det gäller inom ämnet svenska och när det gäller övriga ämnen. Elever med annat modersmål – även om det finns ett mångspråksbilbiotek i kommunen används inte alltid det. Får ibland läsa icke åldersrelevant litteratur på svenska för att ingen lämplig litteratur finns. Anna Wide 2018

6 Resultat 2 Skolbiblioteket ofta inte en aktiv part i värdegrundsarbetet Arbetet motverkar inte alltid könsstereotypa mönster och val Elevers inflytande begränsat MIK och källkritik försummat Arbetar ofta bara främjande – hjälper till att hitta litteratur inför teman o dyl. Arbetar inte förebyggande och åtgärdande trots att elever från elevorganisationerna tar upp just bibliotekarien som en person som inte bedömer dem och som kan vara en mycket viktig kontakt för dem. Deltar sällan i skolornas arbete med likabehandlingsplan. Markant att i skolor med problem med studiero och kränkande behandling är skolbiblioteket inte heller en del av detta arbete. Väljer ofta könsstereotypa böcker för att locka pojkar respektive flickor till läsning. Strategier för att gå vidare från detta saknas. Elevers inflytande – dåligt utvecklat. Ofta begränsat till att komma med önskemål om bokinköp – sällan mer. Elever efterfrågar större inflytande men vet inte vart de ska vända sig med detta. Osäkerhet kring arbetet med MIK - hur lösa uppdraget. Kan vara helt avhängigt enstaka personer .Vad händer när de/ den slutar? Kan också vara enstaka inslag – en lektion inköpt då och då från någon centralt placerad enhet utan koppling till det vardagliga pedagogiska uppdraget. En- till en systemet ställer nya krav på sb. Verktygen inte alltid samlade i sb utan eleverna bär dem med sig. Skolorna har inte alltid löst hur man nu ska jobba med uppdraget. Ibland saknas också verktyg i form av uppkoppling på nätet. Anna Wide 2018

7 Rektors ansvar Rektor är ofta inte tydlig med sin vision för skolbiblioteket Strukturer för samverkan saknas Kompetens saknas Efterfrågar inte hur och om skolbiblioteket används Skolbiblioteket inte en del av kvalitetsarbetet Saknar ofta stöd från huvudmannen Vet ATT man måste ha skolbibliotek men inte alltid till vad och vad det är bra för. Lärare och skolbibliotekarie har sällan strukturerad avsatt tid för planering och samverkan Saknas både hos rektor och lärare kunskap om hur skolbiblioteket kan användas i samtliga ämnen och vilken betydelse det kan ha. Tar sällan upp frågan med lärarna om ifall och när de använder sig av skolbiblioteket – ser inte till att användandet inte är begränsat till eldsjälarna utan på ett likvärdigt sätt utgår från elevernas förutsättningar och behov. Skolbiblioteket är osynligt i kvalitetsarbetet – saknas ofta utvärderingar och målsättningar, det är en verksamhet vid sidan av” som lever sitt eget liv. Verksamheten sätts sällan i relation till elevers måluppfyllelse och trygghet och studiero. Anna Wide 2018

8 ”Vi är inget utan skolbiblioteket och det är inget utan oss”
När det fungerar bra då? Rektor väl insatt i och ger förutsättningar för att skolbiblioteken ska kunna fylla en funktion i skolans pedagogiska verksamhet. Risk med många duktiga eldsjälar – verksamheten kan dö ut. ”Vi är inget utan skolbiblioteket och det är inget utan oss” 1 av 20 skolor inget utvecklingsområde definierat trots försök med ett positivt urval. Berätta om Malmö:rektor tydlig vision för skolbiblioteket Rekryteringen styrdes av hur man vill använda sb Integrerad del av all verksamhet Eleverna upplever att sb finns överallt inte bar i sb lokaler Assistent anställd för att sköta in och utlåning och övrig administration, sb frikopplad för att kunna arbeta med elever och pedagogisk verksamhet, Bokbeståndet gallras regelbundet Huvudmannen engagerad och ger stöd både till rektor och bibliotekarie, exemplifiera Anna Wide 2018

9 Skolinspektionens slutsatser
Mer kunskap behövs Tydligare styrning behövs Synliggör verksamheten Ytterligare stöd från Skolverket Se till att barn och unga får till vana att använda bibliotek Kunskapen behöver förstärkas på huvudmannanivå, på rektorsnivå, hos lärare om vikten av skolbibliotek och hur det kan vara ett viktigt redskap i skolans vardagliga pedagogiska arbete i alla ämnen och i värdegrundsarbetet När vi hade seminarium i slutet av projektarbetet var alla deltagande kollegor väldigt tveksamma till om revideringen av läroplanen räcker . Skollagen? Verksamhet som lätt blir nedprioriterad och bortglömd Verksamheten och dess betydelse behöver synliggöras i hgre utsträckning Står helt bakom Skolverkets svar på regeringsuppdraget – mer stöd behövs på alla nivåer, stödmaterial, kompetensutvecklingsinsatser, lagändring? Viktig dela v samhällsbygget – verkligen inte bra när elelver inte själva kan uppsöka skolbiblioteket. Anna Wide 2018

10 Individen Samhället VIKTIGT FÖR 2018-12-25 Anna Wide 2018
Viktigt för ökad måluppfyllelse, bildning, redskap för tänkande , upplevelser Viktigt för att hjälpa unga att bli kritiskt tänkande individer som har förmåga att värna om demokratin. Amerikanske historieprofessorn Timothy Snyder. ” Bibliotekets samlingar, historiska arkiv och möjligheter till informationssökning blir en stark motvikt till falska nyheter och alternativa fakta” Alltså viktigt att lära unga att få till vana att använda sig av bibliotek och dess möjligheter Anna Wide 2018

11 Avslutningsvis Matilda: Rusta elever inför en digitaliserad vardag med fake news och sociala medier. De behöver både informationssökning och källkritik. Att det har varit en viktig och spännande granskning Övergripande rapport publiceras i juni Frågor? Tack och hej