Framtidsutsikter för sammanhållningspolitiken

En presentation över ämnet: "Framtidsutsikter för sammanhållningspolitiken"— Presentationens avskrift:

1 Framtidsutsikter för sammanhållningspolitiken
- hur går tankarna på Kommissionen? Isabel Poli Desk Officer för Sverige på DG Regio Inledning/state of play kommissionens arbete EU-kommissionen: November 2014-Nov Knappt två år kvar. 80% av lagstiftning lagt, resten kommer framtill maj 2018 för att ge tid åt lagstiftare att bli klara innan EPvalet i juni 2019 Vind i seglen. SOTEU hösten 2017 bästa förutsättningarna för att driva EU-projektet framåt sedan kommissionen tiilträdde (Jämför med Flyktingkrisen, Post-Brexit omröstning och oro inför valen 2017. Ekonomi Högsta sysselsättningen någonsin, lägsta arbetslösheten 7,3 % sedan oktober 2008, fortsatt expansion, tillväxt i EU förväntas ha stigit med 2.4% 2017, snabbaste takten på ett decennium. Tillväxten fortsätter under 2018 och 2019  2.3% and 2.0% I EU, enligt vår senaste prognos Eurobarometer förtroende för EU Förtroendet för EU, nationella regeringar och parlament har ökad sedan hösten 2015 Senaste Eurobarometern förtroendet för EU  är 41% vilket är högre än tilltron till nationella regeringar och parlament och för  EU nästa högsta sedan 2010. (Politiskt läge/val i medlemstaterna (DE – långa förhandlingar, ytterligare en grosse koalition mellan SPD, CDU. Bra för EU. Väntar bara på SPD medlemsomröstning) IT 4 mars – Forza Italia, Lega Nord, Fratelli d'Italia) SV 9 september – vårt jobb är naturligtvis att påminna om EU-politiken under valupptakten)

2 Varför Sammanhållningspolitik?

3 "Inte någonstans i världen kan man finna ett sådant framgångsrikt projekt som den Europeiska Unionen. En union där frihet och fred råder sedan 70 år" "Nu gäller det att övervinna den inre uppdelningen i fattiga och rika (regioner), för att kunna agera gentemot omvärlden som en global aktör i viktiga framtidsfrågor som miljö, migration, innovation och försvar." Tal av Tyskland utrikesminister Sigmar Gabriel på konferensen Shaping Our Future Designing the Next Multiannual Financial Framework 8-9 January 2018 Sammanhållningspolitikens stora EU-mervärde framhölls även av många talare vid sammanhållningsforumet i juni 2017, som betonade att den hjälper mindre utvecklade regioner att komma ikapp och samtliga regioner att investera i EU:s prioriteringar och ta itu med nya utmaningar. Sammanhållningspolitikens inverkan på EU:s ekonomier är betydande och investeringarnas effekter ökar med tiden.

4 Varför sammanhållningspolitik?
Högsta ML Lägsta ML Kvot BNP per person (% genomsnitt EU-28) Luxemburg 266% Bulgarien 47% 5.7 Sysselsättningskvot (%, Ålder 20-64) Sverige 80.5% Grekland 54.9% 1.5 BNP per person: 2014 data Stora skillnader kvarstår! Sysselsättningskvot: 2015 data; den högsta sysselsättningskvoten är nästan 50% högre än den lägsta. Eurostat 2014 (BNP/person) och 2015 (Sysselsättningskvot)

5 Sammanhållningspolitik 2014-2020
3 FONDER EUROPEISKA REGIONALA UTECKLINGS-FONDEN EUROPEISKA SOCIALFONDEN SAMMANHÅLLNINGS-FONDEN SAMMANHÅLLNINGS-POLITIK Förstärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom EU -> EUs viktigaste investeringspolitik Att minska skillnaderna i utvecklingsnivå i de olika regionerna och påskynda utvecklingen i de områden som har störst svårigheter -> Solidaritet Sammanhållningspolitiken ger mervärde på europeisk nivå genom att bidra till följande: Minska skillnader, särskilt när det gäller inkomst och levnadsstandard samt social inkludering och sysselsättningsmöjligheter. Främjande av innovation och utveckling av IT-infrastruktur, kompetens, stödjande av åtgärder mot klimatförändringar, som minskar risker för katastrofer, främjar övergång till hållbar energi och miljö, investeringar i hälso- och sjukvård, sociala investeringar samt smarta transporter. Spridningseffekter till nettobetalare genom ökad handel och gränsöverskridande, transnationella och interregionala program och samarbeten.

6 Allokering per medlemsland(2014-2020)
SE: € 3,6 mrd. 935 M EUR ERUF – kommer att uppgå till över 2 mrd med nationell medfinansiering + de finansiella instrumentens hävstångseffekt Allokering per medlemsstat: Polen €77,6 Mrd., Italien €34,5 Mrd., Spanien €30,7 Mrd., Rumänien €23 Mrd., Tjeckiska Republiken och Ungern €21,9 Mrd., Portugal €21,5 Mrd. SE 2,1

7 Effekter av sammanhållnings-politiken
Utgör 41 % av de offentliga investeringarna i EU-13; över 2/3 i några länder För EU-13 länderna ökar sammanhållningspolitiken BNP med 3 % till år 2030 Utgör 41 % av de offentliga investeringarna i EU-13; över 2/3 i några länder För EU-13 länderna ökar sammanhållningspolitiken BNP med 3 % till år 2030

8 Effekter av sammanhållnings-politiken – Sveriges norra regioner
Programområde FoI utgifter (2013) H2020 ESIF FoI ESIF/FoI utgifter ESIF/ ESIF+H2020 Mellersta Norrland 117.3 10.98 62.23 53% 85% Norra Mellansverige 414.7 18.19 94.11 23% 84% Östra Mellansverige 2460 156.2 51.12 2% 25% Övre Norrland 551 67.07 121.7 22% 64% Småland och Öarna 466.5 13.71 50.56 11% 79% Stockholm 5244 332.8 40.6 1% Skåne Blekinge 2112 146 45.47 24% Västsverige 3008 179.2 76.49 3% 30% MEUR % I Sverige finns det starka kopplingar mellan sammanhållningspolitiken och forsknings- och innovationspolitiken på regional nivå. Andelen forsknings- och innovationsmedel i regionerna som utgörs av strukturfonder varierar kraftigt, men som vi kan utläsa ur tabellen som bygger på siffror från JRC – Joint Research Center - får tre av åtta regioner mer än 20% av sina totala allokerade medel för forskning och utveckling ifrån EUs strukturfonder. En region (av dessa tre) får mer än 50 % av sina medel för forskning och utveckling från EUs strukturfonder. (Mellersta Norrland) •Fyra av åtta regionala program i Sverige, får mellan procent av sina forsknings- och innovationsmedel från EU från strukturfonderna. •Denna översikt visar hur viktiga dessa medel är för många av Sveriges regioner. Fonderna lägger en betydande grund för Sveriges breda innovationskraft. Detta är dock inte fallet i Västsverige där strukturfonderna utgör endast 3% av forsknings- och innovationsmedel som investeras i regionens FoI och där ESIF utgöt endast 30% av EU medeln.

9 Framtidsutsikter för sammanhållningspolitiken

10

11 Post-2020: Tidsplan April 2018 Interna 23/02/2018 konsultationer
Leaders' Meeting Maj 2018 Kommissionens förslag till långtids- budget 10/01/2018 Offentliga samråd Tidtabell: lagförslag 2 maj från kommissionen, 23 februari informellt toppmöte om politiska prioriteringar, förra veckans meddelande från Kommissionen. Progress report december 2018, juni 2019 för överenskommelse i slutet av 2019. 22/02/2018 EP-Rapport om nästa långtidsbudget Sommar 2018 Förslag till ny lagstiftning

12 Post-2020: Fokus Ekonomiska och sociala reformer i regionerna
Strukturreformer Flexibilitet och anpassningsbarhet → Reserv för oförutsedda händelser Förändringar i fördelningssystemet RADIKAL förenkling Diversifiering Enhetlig lagstiftning - starkare synergier Den ekonomiska krisen för ett antal år sedan har visat att ingen region är skyddad mot ekonomisk lågkonjunktur. Ingen region i Europa är heller skyddad mot förändringar i vår globaliserade ekonomi. Sammanhållningspolitiken behöver vara mer bunden till det europeiska "European Semester" för att kunna skynda på genomförandet av strukturreformer. Sammanhållningspolitiken behöver vara flexibel och anpassningsbar för att kunna möta oförutsedda händelser. Vi behöver fortsättninsvis arbeta med utmaningar på lång sikt i regioner som slätar efter I utvecklingen, men vi måste också hitta ett sätt att svara flexibelt och snabbt på nya förändringar (tex migration). En möjlighet skulle kunna vara en finansiell reserv som inte fördelas vid början av programperioden. Förändra fördelningssystemet, tex undersöka möjligheten att inkludera andra, nya fördelningskriterier som reflekterar utmaningarna på ett bättre sätt. (Demografi, migration, klimatförändring, innovation) Innovativa möjligheter bör undersökas, som tex betalning mot resultat istället för mot kvitto. En mjuk övergång mellan perioderna bör säkerställas. Implementerings-systemet bör ta hänsyn till olika administrativa kapaciteter och strukturer i olika medlemsländer. Det bör också diksuteras om regelverket kan göras enklare eller om det kan räcka med ett regelverk för alla fonder.

13

14 Tack så mycket för uppmärksamheten!