Avgiftsreformen – lärosätena första erfarenheter

En presentation över ämnet: "Avgiftsreformen – lärosätena första erfarenheter"— Presentationens avskrift:

1 Avgiftsreformen – lärosätena första erfarenheter
Redovisning av en enkätuppföljning SUHF-seminarium 19 april 2012

2 Antal studieavgiftsskyldiga studenter
Drygt antagna vid 34 lärosäten 1 350 registrerade Dessutom knappt 100 antagna vid 19 lärosäten som betalat studieavgift men inte påbörjat studier (problem med uppehållstillstånd, sjukdom etc., senarelagd studiestart) De 1350 studieavgiftsskyldiga studenterna utgör cirka 0,4 procent av samtliga 348 000 studenter som registrerats vid universitet och högskolor till och med 15 oktober Ur det perspektivet är de studieavgiftsskyldiga studenterna få, men intressanta eftersom de är de första under modern tid som ska betala avgifter för studier vid statliga universitet och högskolor i Sverige. Knappt 100 antagna som betalat studieavgift påbörjade inte studierna. Elva lärosäten angav att problem med uppehållstillstånd var ett skäl till den uteblivna studiestarten. Näst vanligaste skäl för utebliven studiestart (9 lärosäten) var personliga omständigheter, såsom sjukdom eller familjeskäl. Sex av lärosätena skriver att studenterna angett utbildningsskäl, såsom att de antagits någon annanstans eller senarelagt studiestarten. Lika många lärosäten har angett att anledningen till studentens uteblivna studiestart är okänd. Endast ett lärosäte har angett att studenten ångrat sig.

3 Antal antagna respektive registrerade studieavgiftsskyldiga studenter per lärosäte
Lund 576/ 213 Chalmers 497/134 KTH 412/119 Uppsala 338/115 Gävle 161/80 BTH 196/73 Stockholm 300/72 Jönköping 68/66 Malmö 263/52 Dalarna 206/46 Göteborg 200/42 Umeå 150/41 Linköping 185/39 Osv. Lunds universitet, följt av Chalmers, KTH och Uppsala universitet redovisar flest studieavgiftsskyldiga studenter, men även mindre högskolor har registrerat förhållandevis många avgiftsskyldiga studenter. Högskolan i Gävle finns på femteplats och där är andelen registrerade av antagna studenter betydligt högre än genomsnittet (som är 29 procent), nämligen 50 procent.

4 Enkätens fyra frågeområden
Utbildningsplanering (utbildningsutbudet – på kort respektive lång sikt, antagningsprocessen, interna beslutsprocesser) Information till personal och sökande (VHS) Förändringar i arbetssätt (avseende stöd till studenter, rekryteringsinsatser, utbytesavtal, uppdragsutbildning) Stipendier (antal, belopp, kriterier för fördelning) Få lärosäten har redovisat förändringar utbildningsutbudet. Några uppger att man fått lägga ned eller ställa in vissa kurser, medan ett par uppger att man planerar nya kurser. Inget entydigt mönster kan skönjas. Reformen har inneburit nya arbetsuppgifter efter att antagningsprocessen påbörjats har i och med att avgiftsskyldighet måste kontrolleras, ökat informationsbehov, nya rutiner för stipendie- och avgiftshantering. Andelen lokalt efterantagna studenter har ökat på flera lärosäten i och med att ”platserna” inte fylldes via NyA. Men sammantaget har den lokala efterantagningen minskat i och med att antalet sökande har minskat.

5 Förändringar i arbetssätt
22 lärosäten har ökat stödet till studenterna -- vanligast bostadsstöd, introduktion/mottagande … 20 lärosäten har förändrat sina rekryteringsinsatser och 16 redovisar förändrade geografiska prioriteringar, både inom och utanför EU/EES 15 lärosäten har förändrat sitt arbete med utbytesavtal, bl.a. ses reciprociteten över Flera lärosäten planerar att öka uppdragsutbildningen till länder utanför EU/EES Av de 34 lärosäten som uppgav att de har studieavgiftsskyldiga studenter registrerade var det 22 som svarade att de har förändrat sitt arbetssätt när det gäller stöd till studenter i minst ett avseende. Alternativen var utveckling av mottagande/introduktion, bostad, studievägledning och/eller karriärvägledning, studenthälsovård, språkstöd samt mentor-/fadder-/buddysystem, samt ”annat”. Rekryteringsinsats Antal lärosäten Användning av agenter 8 Ökad satsning på webben 7 Sociala medier 3 Deltagande i mässor 6 Rekrytering via alumner 5 Anställning av personal för rekrytering och/eller marknadsföring 6 Förändring av organisationen 5 Utveckling av strategier för rekrytering 5 Till uppdragsgivare utanför EES är svenska lärosäten mer fria att sälja uppdragsutbildning, exempelvis till lärosäten. För offentliga uppdragsgivare inom EU/EES krävs att uppdraget skall avse personalutbildning eller utbidlning som behövs av arbetsmarkandspolitiska eller biståndspolitiska skäl.

6 Stipendier (exklusive SI)
4600 antagna 823 erbjöds stipendium (inkl. SI), dvs 18 % 250 tackade nej till stipendium, dvs 30 % Vanligast skäl till ”nej tack”: kostnadsskäl eller fått bättre erbjudanden annanstans 1350 registrerade 570 med stipendium 780 ”fullbetalande” 42 % stipendium 58 % ”fullbetalande” Varför tackar studenter nej till stipendier? Enligt lärosätena var det vanligaste kostnadsskäl, det vill säga att stipendiet för studieavgiften inte var tillräckligt och/eller att kostnaden för uppehället i Sverige var för hög. Av de 30 lärosäten som hade studenter som tackat nej till stipendium var det hälften som angav kostnadsskäl som orsak till det. Näst vanligast var att studenten fått ett annat utbildnings-och/eller stipendieerbjudande som var bättre, 13 av lärosätena har uppgett det. Sju av lärosätena har uppgett att skälen var personliga förhållanden, exempelvis familjeskäl eller sjukdom. Noterbart med tanke på de problem med uppehållstillstånd som uppmärksammats i medierna är att endast tre av lärosätena har angett detta som skäl för att studenter tackat nej till stipendier. Nio av lärosätena har uppgett att de inte känt till varför en del studenter tackat nej till stipendier. Utöver de statliga stipendierna hade lärosätena stipendier av egna medel (3,5 miljoner kronor) och av företag och organisationer (4 miljoner kronor).

7 Sammanfattning Reformen har inneburit ett omfattande arbete för lärosätena, det snabba genomförandet var problematiskt. Dimensioneringssvårigheter Avgiftsmodellen är komplicerad, dessutom svåra gränsdragningar Samarbeten mellan lärosäten kompliceras Reformen har också lett till ökat medvetande om behovet av internationaliseringsarbete. Några efterlyser en samlad strategi för Sverige Kravet på full kostnadstäckning gör att studieavgifterna blir förhållandevis höga. För konstnärliga högskolor hamnar avgifterna i nivå med de mest meriterade högskolorna i exempelvis USA, med skillnaden att dessa har utbyggda stipendieprogram.

8 Studieavgifterna 81 miljoner kronor i avgiftsintäkter, dvs. 80 procent av de indragna anslagen om 111 miljoner Studieavgiften per läsår för internationella masterprogram som söks via VHS börjar på 75 000 kronor och var i genomsnitt 130 000 kronor 2011. Lärosätenas bruttointäkter av anmälnings- och studieavgifter var 81 miljoner kronor Delar av avgifterna har finansierats av olika stipendier. För 2011 minskades lärosätenas anslag med 111 miljoner kronor med anledning av reformen. Allteftersom reformen slår igenom minskas anslagen successivt och den permanenta minskningen blir 540 miljoner kronor fr.o.m