Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet?

En presentation över ämnet: "Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet?"— Presentationens avskrift:

1 Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet?
Regionstämma Sydost 21 mars 2018

2 Vad händer där ute just nu?
Digitaliseringen! Miljö, hållbarhet, klimat, hälsa och till viss del djuromsorg på allas agenda. Hållbarhetshjältarna tongivande. Svårt att överträffa en känsla med fakta. Mat diskuteras flitigt. Ägande- och brukanderätten ifrågasätts allt mer. Bonden och förtroendet för svensk mat- oerhört starkt förtroende LRF har högt förtroende men anses vara bakåtsträvare, kravmaskin och mjölk-/köttlobby.

3 ALLA politiska partier driver hållbarhetsfrågor Miljöfrågorna Valet 2018

4 EU allt högre ambitioner

5 Å hur är det i LRF?

6 Vem har egentligen makten?
Den gamla och den nya ordningen

7 Påverkan av politiken Påverkan myndigheter

8 Påverkan av myndigheter
Påverkan av politiken - Mål och vision samt styrning av myndigheter Påverkan av opinionen - Samhällets värderingar Vi själva - Vårt löfte till konsument och medborgare

9 Hur är det med miljöfrågorna då?

10 Innehåll Vad är problemet? Några exempel Lösningar som kan komma
VAD och HUR ska vi räkna? Innehåll Stor påverkan men kort livslängd - Mindre påverkan men lång livslängd Vilket tidsperspektiv? 100 år eller 1000 år? Vad är problemet? Några exempel Lösningar som kan komma Vilka avgränsningar? Transporter, kylning, hantering mm Osäkerhet i mätmetoder Vallfoder binder mer kol än majs som är vanligare i europa. Kläver och gräs binder ca 3 ggr mer kol i skörderester under mark jämfört med majs. Kolinlagring? Vall, betesmark Klimatpåverkan vs andra miljömål

11 Planetary boundaries. Rockström m fl

12 Det är få områden i världen där produktiviteten kommer att öka
Det är få områden i världen där produktiviteten kommer att öka. Kopplar man bilden till vart det bor mest människor, och vart befolkningen växter mest så blir den ännu mer skrämmande. Sannolikt kommer vi att behöva odla varenda kvadratmeter vi har i Sverige i framtiden!

13 Globalt sett är tex kolgruvorna en stor utsläppare av koldioxid, något som ofta glöms bort i debatten här hemma. Transporterna globalt står procentuellt inte för lika stor del som nationellt, utan ca 13%, dvs lika mycket som jordbruket. (Nationellt står däremot transporter för mer än dubbelt så mycket som jordbruket, nämligen 32 %.)

14 Utsläpp från konsumtion 2015 i Sverige
Utsläpp från konsumtion 2015 i Sverige. Totalt 105 miljoner ton CO2e fördelat i % mellan olika aktiviteter. Per 10 miljoner personer ca 10,5 ton CO2e per person och år. Utsläpp från konsumtionen är ungefär dubbelt så stor som från konsumtionen. För mat är andelen utsläpp från konsumtionen 70 %. Peka på att globalt är utsläpp från konsumtion och produktion lika stora. Målet om max 2 ton är globalt. Finns inget svenskt eller EU mål för utsläpp från konsumtionen. Naturvårdsverket, 2016

15 s Det är stor skillnad globalt mellan köttets utsläpp. LAC (Latinamerika, Sydamerika) har många gånger högre utsläpp än europeiskt.  NENA = Near East and North Africa SSA = sub-Saharan Africa Källa: FAO Tackling climate change through livestock 2013

16 Svenskt kött har lägst utsläpp i Europa
Svenskt kött har lägst utsläpp i Europa. Källa: Lesschen et al Animal Feed Science and technology, 2011

17 Användning av antibiotika i EU

18 Importerad mat står för ca 70% av klimatutsläppen. Svensk mat för 30%
Importerad mat står för ca 70% av klimatutsläppen. Svensk mat för 30%. Vi gör klimatnytta direkt genom att byta ut importerade varor mot svenska. Källa: Naturvårdsverket

19

20 Källa: Svenskt kött. 

21 Pratar vi om den här kossan?
Eller den här?

22 Kom ihåg! All livsmedelsproduktion har påverkan på miljön, negativ och positiv. På naturens egna ekosystem skulle vi kunna försörja ca personer i Sverige. Globala och nationella slutsatser och siffror kan inte blandas! Det är stor skillnad på kött och kött. Använd jämförelser! Vi slänger fortfarande var 5:e matkasse!

23 Svensk produktion – något att vara stolt över
Bioekonomin- genom att ersätta det fossila med förnybart kan vi minska klimatpåverkan. 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter kommer från importerad mat Utsläppen från svenskt nötkött är 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. Svensk odling av vegetabilier är klimatsmart, växthusodlingen har minskat sina utsläpp av växthusgaser med 83 % mellan 2002 och 2014 Mjölkproduktionen i världen orsakar mindre än 3 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser och den svenska mjölkproduktionen har knappt hälften så stora utsläpp som världsgenomsnittet Biologisk mångfald är inte bara betesmarker. Åkermarken och marken närmast den erbjuder en mångfald av miljöer där många arter trivs. Ett levande lantbruk är en absolut nödvändighet för många arter! Närproducerad mat minskar transporterna, öppnar landskapet nära den som ska äta maten och minskar samhällets sårbarhet. Jordbruksmarken kan ta hand om en del biprodukter och avfall från samhället.   Vi har gott om vatten under hela året så det är smart att ha produktion som behöver mycket vatten i Sverige. Enligt WWF är svenskt nötkött det mest hållbara i världen sett ur ett vattenperspektiv eftersom det endast går åt ca 200 liter blått vatten per kg nötkött, av de totalt ca liter som är hela vattenfotavtrycket. Förutom argument om att mätta magar, försörjningstrygghet, landsbygdsutveckling, arbetstillfällen och BNP

24 äganderätten

25 Det goda ägandet Allemansrätt Skogsvårdskrav Skydd av jordbruksmark
LRF Ägande- och brukanderätt TKL Skoter Fyrhjuling Mineralprospektering och -brytning Skogsvårdskrav Områdesskydd Naturreservat, strandskydd, biotopskydd, fornlämningar mm Allemansrätt Skydd av jordbruksmark Vattenskydd Vattendirektiv miljöbalkskrav Egendomsskyddet i RF 2 kap 15 § Samordning Intrång från ledning/väg/järnväg Fastighetsbildning, lantmäteri och servitut Principmål Expropriation Jordförvärv Ersättnings-frågor Rennäring Arrende Jaktjuridik Det goda ägandet Talerätt Policyfrågor Artskydd Det här är de frågor vi jobbar med. Juridik kopplat till ägande- och brukande. Påverkansarbete – Opinionsbildning, bevaka, analysera och påverka olika beslut, sitter med i olika utredningar, driva frågor för förändrad lagstiftning, tillämpning, svarar på remisser m.m. Identifiera principmål – LRF har en del pengar avsatt för att kunna driva principmål, identifiera principer inom äganderätten som kan vara viktiga att få prövade i domstol Informera och utbilda medlemmar förtroendevalda och tjänstemän Vägleda medlemmar - agera bollplank, reda ut sakfrågan, fått ett beslut man inte förstår, var man kan överklaga, andra stöd och råd i äganderättsfrågor samt hänvisa enskilda ärenden till ett juridiskt ombud på Konsult m.m.. Dels jobbar jag regionalt med många av de här frågorna, medlemmar som hör av sig. Men jag har några frågor som jag fördjupar mig mer i rennäringsfrågor, allemansrätt, skoter- och terrängkörning och sedan jul hjälper jag även vår jakt- och viltexpert med juridiken kring jakt- och viltfrågor.

26

27 Det goda ägandet är vårt sätt att tydliggöra de samhällsnyttor som kommer ifrån ett ansvarsfullt, aktivt och variationsrikt ägande. Om detta ägande gynnas så kan det gröna näringslivet utvecklas och växa och då åstadkoms mer samhällsnytta. Om utvecklingen inom det gröna näringslivet istället dämpas och hålls tillbaka så minskar samhällnyttorna

28 Så här ser lavskrikeskogen ut

29 Några av våra andra aktuella frågor
Vatten, vatten, vatten – och nu senast vattenverksamheten! Växtskydd!!! Energi och bioekonomi

30 Några slutsatser Vårt påverkansarbete har förändrats
Vi håller på att lära oss hur vi ska agera i den ”nya” världen Lantbruksbarometern, höst 2017: ”Stark framtidstro hos Sveriges lantbrukare.” ”Det är första gången på tio år som indexet är positivt.” Produktionsvärdet ökat 2017 jmf Nationell livsmedelsstrategi och många myndigheter har främjande-uppdrag Förtroendet för bonden, för maten, för vad jorden och skogen betyder är starkt- och fortsätter öka! Vi har en unik näring och vi har en unik organisation!

31