Ökad säkerhet i vården Fallolyckor – den vanligaste arbetsskadan i vården Vad beror fallolyckorna på? Hur kan de förebyggas/minskas? Hur kan fallolyckor.

En presentation över ämnet: "Ökad säkerhet i vården Fallolyckor – den vanligaste arbetsskadan i vården Vad beror fallolyckorna på? Hur kan de förebyggas/minskas? Hur kan fallolyckor."— Presentationens avskrift:

1 Ökad säkerhet i vården Fallolyckor – den vanligaste arbetsskadan i vården Vad beror fallolyckorna på? Hur kan de förebyggas/minskas? Hur kan fallolyckor integreras i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet? Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet AFAs regionala dag, Helsingborg 3e maj 2018

2 Fallolyckor Vårdens fokus – patienten, patientsäkerhet och förebygga att patienter faller Cirka hälften av alla godkända arbetsskador i vården är fallolyckor som drabbar personalen Dags att uppmärksamma och göra något åt personalens fallolyckor Hur många godkända arbetsskador är det per år inom vården? Om ca hälften är fallolyckor så får man en uppfattning om hur många som faller per år i vården. Enligt ISA var det anmälda arbetsskador inom Vård omsorg och sociala tjänster varav arbetsskador inom SNI 86 Hälso- och sjukvård

3 Säkerhet i vården Fallolyckor en av flera risker
Hot och våld, exempelvis vid akutmottagningar Våldsamma eller aggressiva patienter och anhöriga; droger, psykisk sjukdom mm Stick- och skärskador; risk för allvarliga infektioner … och många andra arbetsmiljöfrågor

4 Mål Minska fallolyckorna i vården genom att
Förstå varför och i vilka situationer som fallolyckor inträffar Visa hur fallolyckorna kan förebyggas Utveckla en för vården fungerande metodik att förebygga fallolyckor Nästa steg – testa och utvärdera en metodik för att minska fallolyckorna på några vårdarbetsplatser Hur gör man detta på ett bra sätt? Integrera med andra frågor? Naturlig del av SAM? Integrera med patientsäkerhet som också handlar om fallolyckor? En helhetssyn på säkerhetsarbetet? För att kunna testa en fungerande och anpassad metodik för vården behöver vi arbetsplatser som villdelta

5 Utmaning Hur gör man för att få igång ett arbete för att minska fallolyckorna, när fallolyckor inte anses vara en prioriterad fråga inom vården? Här vill jag att vi diskuterar detta i grupp Känner inte igen problemet

6 Vad vi har gjort Läst och analyserat arbetsskadeanmälningar, fallolyckor inom vården SNI-kod 86 & 87 (vård) ISA, Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda arbetsskador AFA Försäkring statistik över godkända arbetsskador Intervjuat 41 vårdanställda som anmält fallolycka som arbetsskada Vad hände? Varför hände det? Hur fungerade arbetsmiljöarbetet? Diskuteras fallolyckor som en arbetsmiljöfråga? Studerat arbetsplatser som arbetar med att förebygga fallolyckor inom vården och inom andra verksamheter Workshop för att diskuterat våra resultat med anställda inom vården, utvecklat strategi för att minska fallolyckor

7 Lite statistik: Det är flest kvinnor som faller (de flesta anställda i vården är kvinnor)
Statistiken är till för att visa könsfördelningen men det är ju flest kvinnor som jobbar inom vårdsektorn ISA = fallolyckor som anmälts till Arbetsmiljöverket AFA = fallolyckor som godkänts som arbetsskada av AFA försäkring

8 Källa Fallolyckor i kommun och landstingssektorn afa försäkring
Denna figur finns i en rapport från AFA som speciellt analyserat fallolyckor – finns ingen nyare statistik Budskap: år står för många fallolyckor. Konsekvenserna bli allvarliga med frakturer och t o m medicinsk invaliditet Yrkesgrupper inom vården som USK, vårdbiträden och sjuksköterskor har en mer än fördubblad risk att råka ut för fallolycka Jag är osäker på den här bilden

9 Åldersfördelning ISA USK ANNAN PERSONAL TOTALT 16-25 2 4 6 26-35 5 8
13 36-45 9 15 24 46-55 20 23 43 56-65 42 62 56 92 148 AFA USK ANNAN PERSONAL TOTALT 16-25 5 7 12 26-35 8 15 36-45 10 25 46-55 17 42 56-65 32 24 56 85 65 150 Både ISAs och AFAs statistik visar att risken ökar med åldern

10 Vilka yrken har råkat ut för fallolyckor?
ISA Antal AFA Undersköterskor (sjukvård 26, äldrevård 30) 56 (5) Undersköterskor; hemtjänst, vård, mottagning, habilitering 85 (2) Övrig personal 23 (4) Vårdare, boendestödjare 20 (4) Övrig vårdpersonal 20 (3) Övriga vård och omsorgspersonal 13 (2) Sjuksköterskor 20 (5) Personlig assistent 11 (3) Hemvårdsbiträden 15 8 (1) Vårdbiträden, äldrevård 9 Arbetsterapeut 6 (1) Vårdare 5 (1) Skötare 5 Psykolog 1 Sjukgymnast Slutsats – många fallolyckor drabbar USKor, men fallolyckor finns bland alla yrken. Det går därför inte att avgränsa det förebyggande arbetet till vissa yrken Kan man jämföra dessa två ISA 198 och AFA 150 – anmälda och godkända arbetsskador utdrag ur statistik från 2015 Siffror inom (män), bygger på arbetsskador anmälda 2015

11 85 USK:OR Ålder Hemtjänst vård Mottagning Vård och specialist
Habilitering Totalt 16-25 4 1 5 26-35 6 8 36-45 11 3 15 46-55 17 25 56-65 20 7 2 32 Vård i hemmet – många fallolyckor inträffar där eller på väg till eller från

12 Orsaker till fallolyckor enligt ISA och AFA
Grov indelning av fallolyckorna på olika typer och orsaker

13 Exempel på ”Annan bidragande orsak” ur ISAs och AFAs statistik
Snubblar, tappar balansen, svimmar Kollegor/skor: Dörr som slår igen, fastnar med broddar, hjälper krampande medarbetare, stötte ihop med arbetskollega Stol – stege: Ramlar av stol vid fönsterputs, klättrade upp på pall med material i båda händerna, stol rullade bakåt, klättrade på stege

14 Exempel på ”Annan bidragande orsak”, forts.
Fastnar med foten: i dragtamp, i ögla, syrgasslang, rullator, droppställning, krokben, sänglift, sängklocka, lyftmattetamp, sladd, träpall, snubblar på stolshjul, klänning fastnade i stolen, snubblar på sladd, fastnar med ben i stol, halkar på entrématta i affär, fastnar i persiennsnören, snavar på matta… Patient/brukar-relaterat: Patient på stol faller, ramlar när hen hjälper en brukare som tappar balansen/ep-anfall, brukare ramlar över hen, boende sätter sig på golvet, angripen av boende,

15 Varför kunde fallolyckan inträffa? Arbetsmiljöarbete? Riskbedömningar?
24 uppger att arbetsmiljöarbete finns, t ex att arbetsmiljön tas upp på APT, att det finns speciella grupper som jobbar med det, att det är skyddsombudens ansvar, att det tas upp på planeringsdagar, att man tar upp om det händer något, att man nog försöker, 11 anger att det görs riskbedömning i någon form i någon fas 9 tycker inte att det finns något arbetsmiljöarbete 6 svarar att de inte vet 2 personliga assistenter Pratar man om fallrisker? En uppger att fallrisker för personalen uppmärksammats Från intervjuerna 24 som säger att det finns arbetsmiljöarbete men bara en säger att de pratar om fallrisker – vad beror detta på – ser det ut så här? Är det en normalisering?

16 Sammanfattning av våra resultat
Risken att ramla stiger med åldern - förhöjd risk kvinnor år. Undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter Ramla inne Halkar i något vått på golvet Fastnar med foten i något, snubblar Ramla ute Halkar ute – snö och ojämnheter Arbetsmiljöarbete…. Dålig uppföljning av inträffade olyckor Bristande åtgärdsarbete

17 Hur har andra gjort? Några inspirerande goda exempel: (Svårt hitta exempel från vården)
BP, HEIDELBERG, FORTUM, SANDVIK, AKZO NOBEL, SCANIA, (SÖS och ASIH Långbro Park (NKS))

18 En modell baserad på de goda exemplen
Information och utbildning till anställda t.ex. Introduktion nyanställda, säkerhetsutbildning, löpande information/påminnelser, e-learning Alla ska följa reglerna Uppföljning och feedback t.ex. Safety walks, safety index, gemensam uppgift för alla anställda Code of conduct t.ex. egen CoC för arbetsmiljö? CoC arbetsmiljö integrerad i annat? Arbetsmiljökunskap Organisation t.ex. tydlighet om vem som gör vad Avsatt tid för arbetsmiljö och CoC i olika forum, t ex APT Arbetsmiljöexperternas roll Hur få till levande styrning Personlig berättelse om varför det är viktigt med säkert arbete

19 Exempel på ”Code of conduct” Gå i trappa
Håll till höger Gå – spring inte Ta ett steg i taget Håll i ledstången Använd hiss om du bär föremål med båda händerna Använd inte mobiltelefonen när du går i trappan Stanna inte för att prata i trappan Berätta din story varför du vill komma hem hel och frisk

20 Fallolyckor som en del i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

21 Nästa steg: Förslag på ett arbetssätt för att minska fallolyckorna
Bygger på workshop-diskussioner med anställda inom vården och vid AFAs regionala dagar Synliggöra fallolyckor, fokus på patienter och personal Integrera arbetet med fallolyckor i befintliga rutiner, exempelvis APT Gröna korset (som har fokus på patientsäkerhet) Annat patientsäkerhetsarbete Ta fram konkreta tips och råd om hur man kan minska fallolyckor T.ex. checklista Tips och råd om konkreta åtgärder Tydlig arbetsfördelning, ledning, underhåll, dagliga verksamheten

22 Vilket sammanhang är naturligt för att diskutera insatser för att förebygga fallolyckor?
Kan man samordna arbetet med fallolyckor med andra arbetsmiljö- eller säkerhetsfrågor? Vilka?

23 Nästa steg: Motivation för att förebygga fallolyckor
Tydligt prioriterat från högsta ledningen Synliggöra fallolyckorna i styrdokument, policys etc. Att det går att göra på ett enkelt och naturligt sätt, utan att ta för mycket tid (blir det krångligt, så motverkar det motivationen) Integrera med arbete med patienternas fallolyckor Del i dagliga avstämningar t ex Gröna korset Del t.ex. i vårdplanering inför hemgång från sjukhus Visa vad fallolyckorna kostar Skapa en bra säkerhetskultur Prata om risker och hur de minskas som en del i det dagliga arbetet Personalen, inte bara patienterna är viktiga Personal som faller och skadar sig blir en patient Fokus säkerhet istället för patientsäkerhet? Diskutera! Hur motiverar man vården att arbeta för att förebygga fallolyckor? Hur får man motivation till att driva och arbeta för att förebygga fall Finns det andra säkerhetsfrågor som bör inkluderas i ”fokus säkerhet”?

24 Nästa steg: Tydlighet i vad olika funktioner/ nivåer i vården behöver bidra med
Högsta ledningen, politiknivån Synliggöra och prioritera fallolyckor i styrdokument och policys Beslut om arbetsskor Stab, HR, områdeschef Stöd till chefer så att de klarar sina arbetsuppgifter, utbildning, arbetsfördelning Lyfta fallolyckor i skyddskommitté/arbetsmiljökommitté och i SAM Förmedla hur organisationen arbetar för att förebygga fallolyckor och vilka rutiner och instruktioner som ska följas Förmedla vad som åligger olika funktioner i organisationen Följa upp linjechefernas arbete med fallolyckor Finns det en naturlig arbetsfördelning mellan stab/HR respektive områdeschef? Diskutera

25 Nästa steg: Tydlighet i vad olika funktioner/ nivåer i vården behöver bidra med
Första linjens chefer Patientens och vårdpersonalens säkerhet går hand i hand Prata mer om arbetsmiljö, synliggöra risker, tydlighet i hur de förebyggs, följa upp tillbud och olyckor Skyddsombud Diskutera fallolyckor i skyddskommittén och bevaka frågan Anställda Känna till och följa arbetsplatsens rutiner för att förebygga fallolyckor, exempelvis omgående torka upp vått på golvet Ordning och reda, hålla rent från sådant man kan snubbla på Rapportera tillbud och olyckor

26 Exempel på beteenderegler

27 Nästa steg: Tydlighet i vad olika funktioner/ nivåer i vården behöver bidra med
Underhållsavdelningen (eller motsvarande) Speciellt vintertid, bra rutiner för att skotta snö och sanda Underhåll av golv etc. Städning Fungerande rutin för att kunna anmäla behov av åtgärd, t ex app

28 Information eller utbildning
För chefer, skyddsombud och anställda Tydlighet i vad som ska göras för att förebygga fallolyckor Uppgifter för olika roller, vem gör vad Arbetsplatsens rutiner, t.ex. Ordning och reda, ta bort snubbelrisker Torka upp vått från golvet omgående Säkra beteenden, t.ex. gå i trappa …. Kan sammanställas till en enkel checklista som stöd för att komma ihåg vad man ska kontrollera och göra Kan ingå i introduktion av nyanställda

29 Kan den här modellen fungera?
Vad är styrkorna? Vad kan bli svårt?

30 Intresserad av att medverka i nästa steg?
Hör av dig till Sanny Shamoun, tel: