Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete

En presentation över ämnet: "Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete"— Presentationens avskrift:

1 Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete
Eva Hjörne

2 Sverige Policy En skola för alla
Tillgång till en likvärdig inkluderande skola Officiella historien i vår omvärld Ingen kategorisering av barn och skolsvårigheter Alla barn är inkluderade i den reguljära undervisningen Låg andel barn med skolsvårigheter och i behov av särskilt stöd Alla som behöver stöd för sitt lärande får det också

3 Men, I praktiken 20% av alla barn har skolsvårigheter och är i behov av särskilt stöd (Andreasson et al, 2014) 21 % av pojkarna i åk 9 är i behov av särskilt stöd (Skolverket, 2013) Många barn har fått diagnosen ADHD. Minst ett uttag av ADHD- läkemedel/år, 2016 (Socialstyrelsen): 5,6% av pojkar i åldern (Gotland, 9,1%) 2 % av flickor år (Socialstyrelsen, 2016) 25,9 % av eleverna slutar grundskolan utan fullständiga betyg (Skolverket, 2017)

4 Elever i särskild undervisningsgrupp
Skolverket, 2016/17: Typ av särskilt stöd Totalt antal elever i grundskolan % andel av elever i åk 9 % andel pojkar i åk 9 % andel flickor i åk 9 Särskild undervisnings-grupp 1,2% 2,6 3,3 1,9 De flesta grupperna organiseras för elever med NPF som t ex ADHD (Skolverket, 2014).

5 Att beteckna skolproblem – en historisk överblick
Moralisk/ religiös diskurs (1800-talet) Psykologisk/ Medicinsk diskurs (tidigt 1900-tal) Pedagogisk/ Medicinsk diskurs (1930-talet) Social/ Psykologisk diskursl (1960’s) Biomedicinsk/ Neuropsykiatrisk diskurs (1990-talet) Medicinsk/ Psykologisk diskurs (2015-) vanartig sinnesslö psykopat bråkig Damp ADD/ADHD idiot trög hysteriker ängslig Aspergers AST Fattig dum nervös snattare ADHD PTSD oböjlig undermålig svagbegåvad skolomogen Tourette OCD stygg skolkare CP Dyslexi PDA (pathological demand avoidance) lat halvidiot ordblind MBD Dyscalculi Språkstörning Utomäkten- skapliga barn kvartsidiot vänsterhänt Dagdrömmare Svåra hemförhållanden Conduct Disorder NPF-are Ångest Panikångest Depression Bipolär Nyanländ

6 Pedagogiska särlösningar i en skola för alla
1890 Idiotklass 1930 Psykopatklass Svagklass 1962 Skolmognadsklass Hörselklass, Synklass Hjälpklass, Läsklass Frilufts- och hälsoklass CP-klass OBS-klass 1975 MBD-klass 1998 SUG: Damp-klass 2002 SUG: ADHD-klass, Aspergers-grupp, Oasen, Lilla Klassen Vita Huset, Paradiset, Äppelgården, 2010 SUG: Resursskola: AST+ADHD-blandade grupper Språkklass, lärstudio 2015 SUG: Flexklasser 2018 Resursskola, SUG

7 Elevhälsa: 4 projekt sedan år 2000
Elevhälsoteamsmöten – ca150 st Bandinspelade – ca 300 tim Tolv skolor Transkriberade Fältanteckningar Dokument - protokoll

8 Moa, 8 år Bitr rekt: Sen ida så fick ja ett nytt namn ehh..som ja inte riktigt vet här en Moa ehh, jag vet så här detta e en mycket duktig tjej som var ehh..väldigt duktig när hon började som sexåring ni vet allt de här kunde läsa å allt de här Rekt:Vilken klass går hon i nu? Bitr rekt:Nu går hon i R3. ehh.. så första skolåret så va de så där hon tyckte allting va jätteroligt å va duktig å alltihopa då va å så förra året då så va de så att hon umgicks ganska mycket med ,var mycket tillsammans med dom som va ettor på något sätt å eftersom hon va duktig å även mognadsmässigt kanske platsade där plus..men hon hade också en bästis som va sexåring då å så förra året då vet ja att dom sa att hon tyckte att skolan va så tråkig och hade lite skolvägran å lite såna här svårt å få iväg henne till skolan å mamman kände att hon ville att hon blev lite understimulerad ja ni vet ju hur de va.. situationen mycket vikarier å mycket såna nya lärare å nya grejer då va..

9 Forts Bitr rekt: så vi tänkte väl lite granna så här att ehh..när hon nu då börjar tvåan till hösten här så kommer de så blir de nya klasskamrater igen ehh..lite äldre elever som hon va klasskamrat med tidigare så att kanske de blir lite mer utmanande å så då va och att de skulle gå bättre ehh..nu vet jag bara så här att mamman hade flugit på då stackars Karin (läraren) nu e dom ju nya på fritids bägge två är nya där nere på avd som naturligtvis inte hade nån förhistoria alls å sagt att hon måste hon kan ju inte gå kvar här på fritids å hon trivs inte hon är deprimerad å hon e så här liksom väldigt starka ordalag nu är ju mamman va ska ja säja .. ehh..en människa som lätt hetsar upp sig så då kanske va Rekt: Mmm Bitr rekt: Jag kände så här att ehh.. de kanske vore läge att ehh.. ta dom här signalerna på allvar å liksom fundera vad de är som fattas flickebarnet. Rekt: Mmm ehh.. hon har ju inte varit föremål för nånting (?) Bitr rekt: ingen evk inte nånting Rekt: Men det är kanske inte så dumt att man börjar

10 Resultat av elevhälsoprojekt år 2000-2010
Åtgärdande perspektiv Individinriktat synsätt där barnen ses som problematiska och problemen hamnar inuti barnet. Det är barnet som ska utredas och ”fixas till” medan skolans praktik tas för given och görs osynlig Individualiserande kategorier som används gör skolproblem till elevproblem – alltid varit så Neuropsykiatriska diskursen i den meningen inget nytt Läraren mycket lite involverad i elevhälsoarbetet Hjörne & Säljö, 2013

11 Ny skollag från 2010 = ny elevhälsa
Elevhälsan skall vara förebyggande och hälsofrämjande och på så sätt stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. Inkludering, lärande och hälsa går hand i hand MEN HUR GÖR MAN?

12 Senaste elevhälsoprojektet: Åk 2
Spec ped: är det några situationer i klassen som du tycker är speciellt svåra eller så? Läraren: eh…. Nä det tycker jag inte, alltså jag vet var mina problemelever sitter någonstans som gärna vill prata om allt annat än det vi gör i klassen, men det är upp till mig då att bibehålla engagemanget och få de intresserade av det jag lär ut. Så då får man ta på sig det själv i sådana fall. Nej jag tycker det går fint.

13

14 Framgångsrika strategier för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete
Lärare och pedagoger, även fritidspedagoger, medverkade vid elevhälsoteamsmötena allas röster var viktiga; varje deltagare uttalade sig utifrån sin expertroll och kompetens teamets deltagare hade fokus på det positiva, på möjligheter istället för på det negativa, på hinder det fanns en samsyn och samverkan mellan pedagoger och elevhälsopersonal det åtgärdande arbetet fokuserade på pedagogernas ansvar och strategier istället för på elevens tillkortakommanden, skolan och EHT utnyttjade hela skoldagen i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete; rasterna och fritids organiserades i sista hand diskuterades den enskilde eleven. (Hjörne, 2017)

15 Att höja skolans elevhälsokompetens – ett processarbete för en likvärdig utbildning - SPSM
Utifrån ett pedagogiskt/specialpedagogiskt perspektiv är syftet att bidra till en ökad kunskap om hur skolans arbete konkret kan utvecklas efter en utbildningsinsats på ett sätt som främjar barn och ungas lärande och hälsa och samtidigt förebygga ohälsa och hinder för lärande.

16 Några röster om förväntningar på kursen
”att vi kan arbeta mer hälsofrämjande, att hitta effektiva verktyg för ALLA på skolan. Att inte hamna i informationsutbyte, att inte ha psykologresurser som underutnyttjas/används som utredningsfunktion… få till en metodutveckling, elevnära synsätt där pedagogerna är delaktiga, en främjande arbetsmiljö i skolan med goda relationer barn-barn, lärare- barn” Vår största utmaning är att jobba med det förebyggande arbetet… Det är svårt att få personalen delaktiga på ett bra sätt, så det inte bara blir att flytta problemet. Ibland kan man känna att flera ärenden inte skulle hamna på EHT om vår undervisning rent generellt vore mer inkluderande. Att vi arbetade mer med att ge varje enskild pedagog verktyg för att arbeta med inkluderande arbetssätt och formativ lärmiljö”

17 Elevhälsa – ett tillsammans-arbete

18 Strategier för att höja elevhälsokompetensen
FÖRHÅLLNINGSSÄTT-EHT Salutogent arbetssätt KASAM Värdegrund Samsyn ”fånga behov i sin linda” EHT – 50% förebygga/främja - 50% åtgärdande Öka tillgänglighet för EHT INVOLVERA LÄRARE och ANNAN PEDAGOGISK PERSONAL Hälsa – Lärande Samverkan EHT-lärare Tillgängligt lärande Systemisk teori Vygotsky Lärstartegier Holistiskt synsätt KONKRETA INSATSER Pedagogiska samtal med elever Obs/kartläggning av klassen PBS-Positivt Beteendestöd Relationsskapande åtgärder Lågaffektivt bemötande Handledning Ta reda på forskning Temaveckor KBT-teorier Fritids och rasten

19 Röster efter kursen Kursen har varit jättebra och gjort att vi har tänkt på ett annat sätt, liksom fått fokus på vad är det som är viktigt och var ska vi börja. Särskilt Pyramiden var viktigt för oss. Och då blev det här, det är ju grunden vi måste bygga. Tidigare var det bara brandkårsutryckningar hela tiden. Ingen har heller riktigt tagit ansvar för elevhälsan. Är det bara specialpedagogens uppgift att fokusera på elevhälsa eller är det hela skolans uppdrag? Elevhälsan bryggar ju mellan det specialpedagogiska och det pedagogiska arbetet i klassrummet. Det har vi jobbat jättemycket med. Alla har fått syn på sin del och att de är viktiga, alla är ansvariga för alla elever Fått hjälp att lyfta blicken

20 Rapporterade resultat efter kursen
Det som utvecklats sedan introduktionen är vår medvetenhet kring det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, och hur detta gynnar lärandet. Vi håller nu på att se över vår organisation för att skapa struktur för samarbete med all personal och göra vårt arbete tydligare och mera lättillgängligt. Även eleverna involveras i högre grad än som varit fallet tidigare Konkret Utveckla EHT mötestrukturen – ½ dagsträffar Utveckla rutiner och dokumentation Tydliggöra roller Fortbilda personal i NPF-området, PBS etc Påbörjat samarbete med pedagogerna som bjuds in till EHT

21 Några reflektioner efter kursen
Bra initiativ! Påbörjat en process mot ett hälsofrämjande förebyggande arbete men det tar tid Men vart tog alla kreativa idéer från arbetsuppgiften Pyramiden vägen? Individinriktade synsättet som är dominerande problematiseras inte EHT deltog i kursen medan lärarna inte var med – det glappet minskades kanske något men finns fortfarande kvar Elevhälsoarbetet behöver bli en naturlig del i klassrumsarbetet Elevhälsan - en arena som behöver bli ett nav i skolan runt vilket all verksamhet kretsar och där alla arbetar tillsammans med elevens välbefinnande och måluppfyllelse i sikte

22 Hälsofrämjande skolutveckling för ökad måluppfyllelse - Skolverket
Syftet med bidraget är att främja lärande och hälsa hos alla ”Genom att skapa innovativa och trygga lärmiljöer som tillvaratar elevers olika förmågor, erfarenheter och kreativitet ska insatsen leda till ett ökat lärande och välbefinnande hos eleverna. Eleverna ska ha ett tydligt inflytande över arbetet som ska leda till ett ökat ansvarstagande samt självförtroende hos eleverna”. (Skolverket, 2017)

23 Hälsofrämjande skolutveckling – 98 + 48 skolverksprojekt
Fortbildning av personal: t ex ledarskap, kooperativt lärande, samtalsmetodik, musik, drama, rörelse, studiero, mindfulness, autism, nätmobbning, KASAM, relationsskapande arbete, lågaffektivt förhållningssätt, hjärnhälsa, värdegrundsarbete, stress, bygga självkänsla, HBTQ, frånvaro, utomhuspedagogik Aktiviteter: t ex pulshöjande aktiviteter, rörelse, utelek, organisera rasten, hälsoraster, elevdemokrati, kontakt med djur, ridning, fritids, dans, gym, sömn/kost, rastvärd, inkluderingsambassadörer, kompissamtal, trygghetsteam, hälsoprofil, café, yoga, samtal, skapa prestationsfria miljöer Utveckla undervisningen: t ex intensivläsning, brain-breaks, ändra lektionsstrukturen, lek och rörelse, lunchidrott, stresshantering, motivation, stegräknare, reflektionstid, mikro-pauser, lyssna på eleven )

24 Resultat Bättre trivsel för både lärare och elever
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Resultat Bättre trivsel för både lärare och elever Positiva effekter på lärande Ökad koncentrationsförmåga och uthållighet Minskad skolfrånvaro, ökad delaktighet Mindre mobbning Färre anmälningar om kränkningar Mindre behov av att utreda elever

25 Till sist….. Individinriktade synsättet på skolproblem lever kvar men embryon till ett förändrat tankesätt kan skönjas Ett tänk från att endast elevers tillkortakommanden behöver åtgärdas till att skolproblem ägs av skolan som har till uppgift att lösa det i samverkan mellan EHT och den pedagogiska personalen. Kvittar nästan vad man gör bara ATT man gör någonting verkar främja lärande och hälsa Skolledare och lärare är nyckelfigurer i arbetet Låt elevhälsan bli hela skolans angelägenhet Se möjligheter istället för hinder – en synvända Prova nya djärva grepp organisatoriskt och pedagogiskt Byta perspektiv - Lärare i behov av stöd istället för elev i behov av särskilt stöd?

26 Tack för er uppmärksamhet!! eva.hjorne@ped.gu.se