Spridning av säkrare praxis

En presentation över ämnet: "Spridning av säkrare praxis"— Presentationens avskrift:

1 Spridning av säkrare praxis
Vårdprevention

2 Den hundrade apan, spridningsmyten eller det vi alla hoppas …
Lyall Watson, ("Lifetide", 1979), skrev att forskare har upptäckt att när tillräckligt många apor på en ö börjat tvätta potatisar innan de åt dem, så började samtliga apor i flocken och apor på andra öar att också att göra det. Beteendet hade plötsligt spritt sig. Det innebär, att när ett tänkesätt eller beteende upprepas av tillräckligt många individer, så bryter det igenom spontant i stor skala. Bra idéer och förbättringar sprider inte sig själv Vårdprevention

3 Ett projekt – men sen då? Vad menar vi med spridning? Alla delar av vårdkedjan ska ändra praxis och/eller rutiner. Varför spridning? Risk att förbättringsarbetet inte blir bestående. Inte sprids vidare efter själva projekttiden. För att ett förbättringsarbete ska bli bestående måste det genomsyra hela systemet. Chefer på olika nivåer och ledningar i deltagande organisationer måste vara engagerade. Spridning av lyckade idéer och säkrare arbetssätt är ett ledningsansvar. Vårdprevention

4 Vad ska spridas? Säkra rutiner och arbetssätt för att ex minska förekomst av vuvi till ex högst 3 procent Vårdrelaterade infektioner ska halveras Riskbedömning skall göras på 100% av alla patienter över 65 år inom 24h. Tillämpning av säkrare rutiner och arbetssätt som lett till minskning av vårdskador är det som ska spridas. Det kan exempelvis handla om att det i journalen ska finnas en dokumenterad indikation för en patients alla läkemedel, att alla patienter vid utskrivning ska veta vilka läkemedel han/hon ska ta, varför och hur länge, att bedöma förekomst av förhöjd fallrisk hos alla riskpatienter vid inskrivning eller vid ny kontakt, att minska förekomst av vårdrelaterad urinvägs­infektion till högst 3 procent, att ingen patient ska drabbas av tryck­sår, att all vårdpersonal följer basala hygienrutiner och klädregler. Vårdprevention

5 Till vilka ska förbättringsarbetet spridas?
Andra avdelningar på sjukhusen. Andra enheter i landstinget. Vårdcentraler i området Särskilda boenden i kommunerna Till övriga Sverige Övriga Europa Hela världen? Det är viktigt att tänka igenom vilka patienter på andra avdelningar/ enheter och i andra vårdformer som berörs och till vilka förbättringsarbetet ska spridas. Dessa kan vara: Andra avdelningar på kliniken. Andra kliniker i landstinget. Särskilda boenden i kommunerna. Vårdcentraler i området. Vårdprevention

6 I Vilken takt ska spridningen ske?
Planera spridningen i realistisk takt Formulera målet med spridningen Börja med de som är positiva och lätta att nå Vänta med de som säger det går inte, finns inte tid osv Tänk på att planera spridningen i en realistisk takt. Formulera ett mål där det framkommer i vilken takt spridningen ska ske. Allt kan inte spridas på en gång till alla. Börja där det finns ett påtagligt behov. Finns det grupper som är mer intresserade än andra? Börja med dem som efterfrågar förändring och de som är positiva och vill arbeta med förbättring. Vårdprevention

7 Vilka personer/funktioner måste involveras i spridningsarbetet?
Personal Chefer och ledare Andra team som medverkat i förbättringsarbetet Förtroendevalda politiker? Nyckelpersoner!!!! Tänk efter vilka det är Vårdprevention

8 Vad behöver vi veta om berörda personer/funktioner?
Kunskapsnivå? Erfarenheter? Kunskap om förbättringsarbete? Attityder och värderingar Hur ser de på sin roll? Vilka informationskanaler används? Språk och termer? Det är viktigt att klarlägga målgrupperna för spridningsarbetet och analysera vilka krav de ställer på informationen och prioritera hur viktiga de är Vårdprevention

9 Hur skapas motivation för spridning?
Kommunikation Personligt möte Testa under handledning Beteende Om man vill förändra någons beteende förutsätter detta en dialog vilket i sin tur förutsätter kommunikation. Det gäller att utforma budskapet på ett sådant sätt att motivationen och viljan att arbeta med förbättringar ökar ”Vad betyder förbättringsarbetet för mig?” är en fråga som mottagaren ställer sig. Därför är det viktigt att budskapet formuleras olika beroende på vilken målgrupp man vänder sig till. Det mest framgångsrika sättet för att människor ska ta till sig ett budskap är det personliga mötet. Även möjlighet att själv få pröva på det nya arbetssättet under handledning är ofta framgångsrikt. En kommunikationsplan kan skilja sig mellan olika målgrupper. Det finns olika nivåer för kommunikationsmål. Vårdprevention

10 Spridningsplan Upprepad information och utbildning om vikten av basala hygienrutiner och åtgärder för att förebygga vårdrelaterade UVI:er Information till nyanställda för att skapa goda förutsättningar Informera och engagera enheter utanför vår egen arbetsplats via t ex AP-träffar och workshops Information om VRISS projektet, slutrapporten och PM-rutiner läggs upp på hemsidan Vårdprevention

11 Förändringar/förbättringar
Ökad följsamhet till handhavande av CVK enligt lokal rutin Checklista för handhavande av CVK Spritbehållare utanför fler patientrum Förkläden och handskar inne på alla patientrum Byte av PVK inom 24 timmar Vårdprevention

12 Framgångsfaktorer Team Medicin/Rehab, Kalix Sjukhus
Kontinuerlig information till alla medarbetare Positiva medarbetare och chefer Skapa förutsättningar för att ”göra rätt” Vårdprevention

13 Vilka kanaler ska användas?
Intranät Arbetsplatsträffar/Avdelningsmöten Nya medier You Tube? Facebook? sms? Kedjebrevsprincipen ??? Det är en fördel att använda olika kanaler och olika informationsmetoder vid olika tidpunkter under processens gång. Det kan handla om intranät, arbetsplatsträffar och avdelningsmöten. Renodlad information räcker inte för att påverka människors beteenden. Kommunicera inte allt på en gång till alla. Använd om möjligt redan befintliga arenor för att träffa olika målgrupper. Vårdprevention

14 Finns det hinder på systemnivå som försvårar spridning?
Hur ser förutsättningarna ut? Går det att samarbeta runt olika personal-resurser, som informatör, sekreterare och spridningshandledare? Hur ser IT-systemen ut? När t ex flera huvudmän eller flera förvaltningar berörs i ett gemensamt förbättringsarbete är det viktigt att tydliggöra vem som ansvarar för vad. Allas ansvar blir lätt ingens ansvar. De enskilda teamen har inte mandat att lösa eventuella hinder på systemnivå. De måste lösas på högre nivå. Hur ser förutsättningarna ut? Går det att samarbeta runt olika personalresurser, som informatör, sekreterare och spridningshandledare? Hur ser IT-systemen ut? Vårdprevention

15 Vilka resurser finns för spridningsarbetet?
Frigör tid för teamet Administrativt stöd för mätningar och sammanställningar. Rutiner för uppföljning Tydliggör ansvars- och uppgiftsfördelning mellan chef, verksamhetsutvecklare och team. Vårdprevention

16 Hur kommer förbättringsarbetet att synliggöras i organisationen?
Följ upp förbättringsarbetet på ledningsnivå och tydliggör vem som ska göra vad. Återkoppling till dem som genomför förbättringsarbetet Lyft förbättringsarbetet till en strategiskt viktig fråga för hela organisationen. Vårdprevention

17 Det kan handla om….. Att förbättringsarbetet finns med i planer på alla nivåer. Förbättringsarbetet är prioriterat. Frågorna diskuteras och följs upp i de olika ledningsgrupperna. Förbättringsarbetet omformuleras till mål som följs upp i ex Divisionsplaner, Verksamhetsplaner osv. Rutiner och policies skrivs om för att förhindra tillbakagång till gamla vanor. Att ny personal introduceras. Att personal belönas för arbetet. Att fungerande mått finns. Vårdprevention

18 Sprid förbättringskoncepten för
Riskbedömning av alla patienter som är 65 år och äldre ang: Nutrition Fall Trycksår Vårdprevention

19 Att diskutera: Hur underlättar vi spridning av god praxis?
Vad underlättar? Vad försvårar? Strategier? Metoder/verktyg? Vårdprevention