Spridning av säkrare praxis

En presentation över ämnet: "Spridning av säkrare praxis"— Presentationens avskrift:

1 Spridning av säkrare praxis
VRISS Spridning av säkrare praxis

2 VRISS Spridning av säkrare praxis
Ett projekt – men sen då? Vad menar vi med spridning? Alla i alla delar av organisationen och på alla nivåer ska ändra praxis och/eller rutiner för att åstadkomma en säkrare vård. Varför spridning? Det finns alltid risk för att förbättringar inte blir bestående och inte heller sprids vidare efter själva projekttiden. Därför är det viktigt att ledningen redan vid projektets start utser personer som ska ansvara för spridningen. För att ett förbättringsarbete ska bli bestående måste det genomsyra hela systemet. Chefer på olika nivåer och ledningar i deltagande organisationer måste vara engagerade. Spridning av lyckade idéer och säkrare arbetssätt är ett ledningsansvar. VRISS Spridning av säkrare praxis

3 VRISS Spridning av säkrare praxis
1. Vad ska spridas? Tillämpning av säkrare rutiner och arbetssätt som lett till minskning av vårdskador är det som ska spridas. Ex minska förekomst av vårdrelaterad urinvägsinfektion till högst 3 procent. Tillämpning av säkrare rutiner och arbetssätt som lett till minskning av vårdskador är det som ska spridas. Det kan exempelvis handla om att det i journalen ska finnas en dokumenterad indikation för en patients alla läkemedel, att alla patienter vid utskrivning ska veta vilka läkemedel han/hon ska ta, varför och hur länge, att bedöma förekomst av förhöjd fallrisk hos alla riskpatienter vid inskrivning eller vid ny kontakt, att minska förekomst av vårdrelaterad urinvägs­infektion till högst 3 procent, att ingen patient ska drabbas av tryck­sår, att all vårdpersonal följer basala hygienrutiner och klädregler. VRISS Spridning av säkrare praxis

4 2. Till Vilka delar av organisationen ska förbättringsarbetet spridas?
Andra avdelningar på kliniken. Andra kliniker i landstinget. Särskilda boenden i kommunerna. Vårdcentraler i området. Det är viktigt att tänka igenom vilka patienter på andra avdelningar/ enheter och i andra vårdformer som berörs och till vilka förbättrings­arbetet ska spridas. Dessa kan vara: VRISS Spridning av säkrare praxis

5 3. I Vilken takt ska spridningen ske?
Planera spridningen i realistisk takt Formulera mål i vilken takt det ska ske Börja med de som är positiva och lätta att nå Tänk på att planera spridningen i en realistisk takt. Formulera ett mål där det framkommer i vilken takt spridningen ska ske. Allt kan inte spridas på en gång till alla. Börja där det finns ett påtagligt behov. Finns det grupper som är mer intresserade än andra? Börja med dem som efterfrågar förändring och de som är positiva och vill arbeta med förbättring. VRISS Spridning av säkrare praxis

6 4. Vilka personer/funktioner måste involveras i spridningsarbetet?
Slutanvändarna, dvs. personal som ska börja arbeta på ett bättre och säkrare sätt. Chefer på olika nivåer samt ledningar med ansvar för verksamheten. Verksamhetsutvecklare. Team som medverkat i förbättringsarbetet och kan visa upp lyckade förändringar. Förtroendevalda politiker med ansvar för verksamheten. Nyckelpersoner!!!! Tänk efter vilka det är VRISS Spridning av säkrare praxis

7 5. Vad behöver vi veta om berörda personer/funktioner?
Hur mycket kan/vet de som arbetar i de verksamheter där spridningen ska ske? Vilka erfarenheter har de? Vilka kunskaper behöver de om förbättringsarbete? Vilka attityder och värderingar har de? Vilka attityder har de till budbäraren? Hur ser de på sin roll? Vilka informationskanaler använder de? Vilket slags språk och termer använder de? Det är viktigt att klarlägga målgrupperna för spridningsarbetet och analysera vilka krav de ställer på informationen och prioritera hur viktiga de är VRISS Spridning av säkrare praxis

8 6. Hur skapas motivation för spridning?
Uppmärksamhetsmål. Målgruppen ska känna till vad förbättringsarbetet går ut på. Kunskapsmål. Målgruppen ska veta hur man gör för att åstadkomma bättre och säkrare resultat. Attitydmål. Målgruppen är positivt inställd och har en vilja att delta i förbättringsarbete. Beteendemål. Målgruppen har börjat arbeta på ett bättre och säkrare sätt. Om man vill förändra någons beteende förutsätter detta en dialog vilket i sin tur förutsätter kommunikation. Det gäller att utforma budskapet på ett sådant sätt att motivationen och viljan att arbeta med förbättringar ökar ”Vad betyder förbättringsarbetet för mig?” är en fråga som mottagaren ställer sig. Därför är det viktigt att budskapet formuleras olika beroende på vilken målgrupp man vänder sig till. Det mest framgångsrika sättet för att människor ska ta till sig ett budskap är det personliga mötet. Även möjlighet att själv få pröva på det nya arbetssättet under handledning är ofta framgångsrikt. En kommunikationsplan kan skilja sig mellan olika målgrupper. Det finns olika nivåer för kommunikationsmål. VRISS Spridning av säkrare praxis

9 7. Vilka kanaler ska användas?
Intranät Arbetsplatsträffar Avdelningsmöten Renodlad information räcker inte för att påverka människors beteenden. Kommunicera inte allt på en gång till alla. Använd om möjligt redan befintliga arenor för att träffa olika målgrupper. Det är en fördel att använda olika kanaler och olika informationsmetoder vid olika tidpunkter under processens gång. Det kan handla om intranät, arbetsplatsträffar och avdelningsmöten. Renodlad information räcker inte för att påverka människors beteenden. Kommunicera inte allt på en gång till alla. Använd om möjligt redan befintliga arenor för att träffa olika målgrupper. VRISS Spridning av säkrare praxis

10 8. Finns det hinder på systemnivå som försvårar spridning?
Hur ser förutsättningarna ut? Går det att samarbeta runt olika personal-resurser, som informatör, sekreterare och spridningshandledare? Hur ser IT-systemen ut? När t ex flera huvudmän eller flera förvaltningar berörs i ett gemensamt förbättringsarbete är det viktigt att tydliggöra vem som ansvarar för vad. Allas ansvar blir lätt ingens ansvar. De enskilda teamen har inte mandat att lösa eventuella hinder på systemnivå. De måste lösas på högre nivå. Hur ser förutsättningarna ut? Går det att samarbeta runt olika personalresurser, som informatör, sekreterare och spridningshandledare? Hur ser IT-systemen ut? VRISS Spridning av säkrare praxis

11 9.Vilka resurser finns för spridningsarbetet?
Frigör tid för teamet genom att lösgöra dem från ordinarie arbetsuppgifter. Tillhandahåll administrativt stöd för mätningar och sammanställningar. Använd rutiner för uppföljning som kan tillämpas eller skapa nya. Tydliggör ansvars- och uppgiftsfördelning mellan chef, verksamhets­utvecklare och team. VRISS Spridning av säkrare praxis

12 10. Hur kommer förbättringsarbetet att synliggöras i organisationen?
Följ upp förbättringsarbetet på ledningsnivå och tydliggör vem som ska göra vad. Se till att återkoppling sker till dem som genomför förbättringsarbetet. Lyft förbättringsarbetet till en strategiskt viktig fråga för hela organisationen. VRISS Spridning av säkrare praxis

13 VRISS Spridning av säkrare praxis
Det kan handla om….. Att förbättringsarbetet finns med i planer på alla nivåer. Att förbättringsarbetet är prioriterat. Att frågorna diskuteras och följs upp i de olika ledningsgrupperna. Att förbättringsarbetet omformuleras till mål som följs upp i ordinarie verksamhetsuppföljning. Att rutiner och policies skrivs om för att förhindra tillbakagång till gamla vanor. Att ny personal introduceras. Att personal belönas för arbetet. Att fungerande mått introduceras. VRISS Spridning av säkrare praxis

14 Exempel på budskap 2018-09-21 VRISS Spridning av säkrare praxis
1.1 socialstyrelsens vårdskadestudie, 2008 VRISS Spridning av säkrare praxis

15 VRISS Spridning av säkrare praxis
VRISS Spridning av säkrare praxis