Samverkansområden Samverkansområde Transporter (SOTP) Presentation vid Mötesplats Transporter Umeå 20-21 feb 2013 Anders Backman. Trafikverket Ordförande.

En presentation över ämnet: "Samverkansområden Samverkansområde Transporter (SOTP) Presentation vid Mötesplats Transporter Umeå 20-21 feb 2013 Anders Backman. Trafikverket Ordförande."— Presentationens avskrift:

1 Samverkansområden Samverkansområde Transporter (SOTP) Presentation vid Mötesplats Transporter Umeå feb Anders Backman. Trafikverket Ordförande SOTP 2013 Sören Berggren; NSD Christer Papmehl, Länsstyrelsen Svensk krishantering bygger på samverkan. Och det gäller samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likaväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor. Eftersom ingen ensam kan avvärja eller hantera en kris. Samverkan måste ske i alla skeden, före, under och efter en kris eller påfrestning på samhället.

2 8 § Samverkansområden För att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap ska planeringen för de myndigheter som anges i bilagan till denna förordning bedrivas inom samverkansområden. Samverkansområdena anges i bilagan.

3 Nuvarande samverkansområden
Ekonomisk säkerhet Farliga ämnen Geografiskt områdes- ansvar Skydd, undsättning och vård Teknisk infrastruktur Transport

4 Forum för samverkan Utpekade myndigheter särskilt ansvar
skyldighet att samverka med övriga aktörer Samverkan är förordningsstyrd, men ansvarsprincipen gäller fortfarande och därav följer också att samverkansområden är inte någon egen myndighet eller självständig organisation I april 2010 presenterade regeringen skrivelsen Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet (2009/10:124). Såväl översynen som regeringens skrivelse bekräftar att samverkan och samarbete mellan aktörerna i krisberedskapssystemet är avgörande för möjligheterna att på bredden stärka och effektivisera det enskilda och det gemensamma ansvaret för krisberedskapsarbetet. För detta behöver bland annat arbetet i samverkansområdena förtydligas och fler aktörer involveras. Regeringens ambition är att samverkansområdena ska ha en tydligare roll i krisberedskapssystemet. Grundläggande är strävan att underlätta för aktörerna att ta gemensamt ansvar för krisberedskapen. Samverkan definieras av regeringen som dialog och samarbete mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. Ett samverkansområde är inte någon egen myndighet eller självständig organisation, utan arbetet bygger på att ansvarsprincipen fortfarande gäller. För att arbetet ska ge önskad effekt, och för att samverkansområdena ska kunna fungera som forum och verktyg för koordinerat beslutsfattande mellan respektive aktörer, fordras att de personer som utses att delta ges de rätta förutsättningarna.

5

6 Årscykeln i samverkansområdena
Analys-, inriktnings- och planeringsarbete Resultat Arbets- metod Uppföljning av årets arbete November – Januari November – Mars Projekt, arbetsgrupper, möten Nationellt och internationellt perspektiv Särskilda uppgifter

7 Samverkansområdet transporter

8 Energimyndigheten, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, Luftfartsverket
MSB (kontakt- och stödresurs) Adjungerande: Försvarsmakten, länsstyrelse, landsting och kommun

9

10 Näringslivets Säkerhetsdelegation, NSD
Nätverket för lönsam riskhantering NSD bildades år 1967 Den centrala delegationen De sex regionala arbetsgrupperna Drygt 700 organisationer anslutna Omfattar >1000 kontaktpersoner

11 Näringslivets Säkerhetsdelegation
Verksamhet Opinionsbildning Erfarenhetsutbyte Kurser/seminarier Projekt Böcker, skrifter, rapporter, faktablad

12 Näringslivets Säkerhetsdelegation
Ny mobilapp ska stoppa bluffarna 9 av 10 drabbas av brott Mjuka rån, motorcykelgäng och Facebook på NSDs årsseminarium Facklig terror mot företag Säkerhet vid anskaffning och utveckling av system

13 Länsstyrelsens arbete (inför och vid en kris)
Christer Papmehl

14 Länsstyrelsens geografiska områdesansvar
• Länsstyrelsen ska verka för att: – regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs – nödvändig samverkan inom länet och mellan närliggande län sker kontinuerligt – under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter – prioritera statliga och internationella resurser – informationen till allmänhet och media under en kris samordnas • Länsstyrelsen ska särskilt ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer • Länsstyrelsen medverkar i samverkansområdet Geografiskt områdesansvar, SOGO

15 Länsstyrelsens arbete före en kris
I det vardagliga arbetet i olika nätverk strävar Länsstyrelsen efter att med förberedelser lindra konsekvenserna vid kris: Samverkansarbete med Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA-nätverk) Beredskapssamordnarnätverk Nätverk för regional kriskommunikation Samordningsgruppen för information m. m. vid höga flöden Älvgrupper Regional samordningsfunktion (RSF) för CBRNe-frågor Säkerhetsnätverk NordSam – samarbetet mellan de 6 nordliga länen Deltagande i nationella nätverk Med flera…

16 Vad kan Länsstyrelsen göra under en händelse?
• Stödja drabbad kommun/aktör – Information, kontakter, samverkansbehov, resurser • Samla in och analysera information – Drabbad kommun, berörda aktörer, myndigheter, experter, media • Anordna regionala samverkansmöten • Svara för rapportering till och samverkan med nationell nivå • Delta i nationella samverkansmöten • Förmedla lägesbild och information till berörda • Informera media och allmänhet – Webb, pressmeddelanden, intervjuer och frågor

17 Länsstyrelsens krisorganisation
• Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. • Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information.