umeå kommun Näringslivsanalys

En presentation över ämnet: "umeå kommun Näringslivsanalys"— Presentationens avskrift:

1 umeå kommun Näringslivsanalys 2009-2013
Håkan Wolgast September 2015

2 Alla 5002 företag med arbetsställe(n) i Umeå kommun 2013
Alla 5002 företag med arbetsställe(n) i Umeå kommun 2013 Volvo Lastvagnar SCA Obbola GE Healthcare Biotech

3 Simplerdiagrammet + Personalkostnad Förädlingsvärde Kapitalkostnad
0,2 0,6 0,4 1,0 0,8 Personalkostnad Förädlingsvärde Kapitalkostnad Låg effektivitet Hög effektivitet Personal Inköp av varor och tjänster Förädlingsvärde Försäljning Kapital Vad ska Förädlingsvärdet räcka till? Personal- kostnad Kapital- kostnad Ersättning till lån- givare + Ersättning till aktieägare

4 Alla 5002 företag med arbetsställe(n) i Umeå kommun 2013
Alla 5002 företag med arbetsställe(n) i Umeå kommun 2013 Volvo Lastvagnar SCA Obbola GE Healthcare Biotech

5 Tillväxt i förädlingsvärde +37% Tillväxt i antal anställda +11%
God konkurrenskraft alla år utom 2009, som påverkades starkt av Volvo Lastvagnar Tillväxt i förädlingsvärde +37% Tillväxt i antal anställda +11% Tillväxt i antal företag +29% Riket: Tillväxt i förädlingsvärde +18% Tillväxt i antal anställda +7% Tillväxt i antal företag +27% Bollens storlek motsvarar förädlingsvärde. Bollens position = konkurrenskraft. Den ges av GRm-index som ska vara 1,00 eller mindre. På linjen 1,00 räcker förädlingsvärdet precis till löner, räntor och förväntad ersättning till ägare.

6 benchmarks

7 Luleå och Umeå växer mest i antal anställda.
Umeå ökar mest i förädlingsvärde. Sundsvall och Ö-vik minskar i förädlingsvärde och har en svag ökning av antal anställda.

8 Umeå och Luleå växer mest i antal anställda.
Umeå växer något mer än Luleå i antal företag.

9 storleksklasser

10 Trenden går mot ett större antal anställda i företag med 10-50 anställda.

11 Största företagen tappar anställda
Antalet anställda samt förädlingsvärdet ökar för alla storleksklasser förutom den största klassen (>100 anställda) som bara ökar i förädlingsvärde. Starkast tillväxt i anställda för de mellanstora företagen. Även de mindre företagen växer. Största företagen tappar anställda Not: storleksklassen > 500 sammanslagen

12 Företagsålder

13 Nya företag gruppen domineras av resultatet Botniatåg AB, utan detta företag går nya företag bra som grupp. Äldre verksamheter går medelbra eller bra. De äldsta företagen står för hälften av sysselsättningen, vilket är precis som för riket.

14 Sammanfattning: Utveckling och Struktur
Sammanfattning: Utveckling och Struktur Styrkor: God konkurrenskraft alla år utom 2009, som påverkades starkt av Volvo Lastvagnar. Tillväxt i antal anställda är +11%, många andra kommuner har tappat sysselsättning efter finanskrisen. Starkast tillväxt i anställda för de mellanstora företagen. Även de mindre och små företagen växer. Tillväxten i antal företag är mycket god, +29%. Svagheter: Största företagen tappar anställda men ökar sitt förädlingsvärde. Något svag tillväxt i anställda för klassen 5-9. Rekommendationer: Ha en dialog med mellanstora klasserna ( anställda) det verkar finnas tillväxtmöjligheter där och då kan näringslivet breddas när större bolag kan förväntas minska antalet anställda. Satsa på att ytterligare stimulera tillväxten hos de mindre företagen (5-9 anställda). Följ nyföretagandet och att tillräckligt många nya företag får potential att bli arbetsgivare och växa.

15 branscher

16 Företagstjänster, Detaljhandel och Bygg har flest företag.
Flest anställda arbetar inom Företagstjänster följt av Bygg, Detaljhandel, Logistik och Verkstad. Företagstjänster, Detaljhandel och Bygg har flest företag.

17 Partihandel har förlorat många jobb.
Flest nya jobb skapas inom Företagstjänster. Där tillkommer även flest företag netto. Många jobb tillkommer även inom Bygg, Logistik, Verkstad och Besöksnäring. Partihandel har förlorat många jobb.

18 Inom Partihandel och Finans minskar sysselsättningen.
Starkast tillväxt i förädlingsvärde för Papper- & Massindustri och Kemisk industri. Utbildning, Företagstjänster, Besöksnäring och Energi hör till branscher med snabb jobbtillväxt. Inom Partihandel och Finans minskar sysselsättningen.

19 Uppförstoring

20 Stark företagstillväxt för Energi, Utbildning, Livsmedel, Finans, Hälso-och sjukvård, Media och Bemanning. Snabb företagstillväxt inom bl a Företagstjänster, Besöksnäring, IT/Telekom.

21 Jämförelser branschvis
Verkstad; Nationell trend att Verkstad minskar. Umeå går mot trenden och ökar Not: Umeå utan Volvo Lastvagnar. Med Volvo ökar förädlingsvärdet >800% beroende på ett mycket svagt år 2009. Not: Utvecklingen för Verkstadsindustrin i Umeå under 2009 – 2013 jämfört med Riket, Örnsköldsvik respektive Luleå.

22 Jämförelser branschvis
Företagstjänster; Nationell trend att Företagstjänster ökar. Umeå ökar betydligt mer än Riket i tillväxt för anställda och i förädlingsvärde Not: Utvecklingen för Företagstjänster i Umeå under 2009 – 2013 jämfört med Riket, Örnsköldsvik respektive Luleå.

23 Jämförelser branschvis
IT/Telekom; Nationell trend att IT/Telekom växer. Luleå växer i förädlingsvärde men ökar mindre än Riket i. Ö-vik får tillskott genom Comhem-etablering Umeå har stark tillväxt både i antal anställda och i förädlingsvärde, i paritet med riket. Not: Utvecklingen för IT/Telekom i Umeå under 2009 – 2013 jämfört med Riket, Örnsköldsvik respektive Luleå.

24 Branschbalans

25 Branschbalans För att få optimala förutsättningar för att växa är det är viktigt att den Tillverkande sektorn som är basen för näringslivet har tillgång till olika stödtjänster (Företagsstödjande sektor). För att skapa attraktivitet för kommunen och attrahera kompetens är det viktigt att ha utvecklade Ortstjänster. De kommuner som växer starkt har oftast en jämn fördelning mellan de tre sektorerna. Vissa kommuner kan dock ha utvecklat en bra balans i näringslivet men växer ändå inte (se vidare krympande – växande sektorer). En bra branschbalans ger förutsättningar för tillväxt

26 Olika branschbalans, fördelning av Sysselsättning
Umeå har en jämn branschbalans som ger bra förutsättningar för tillväxt.

27 Krympande – Växande Sektorer

28 Finns jobben inom sveriges växande eller krympande branscher?
Vi ser på tillväxten i antal anställda för olika branscher i Sverige De branscher som växer mer än Sverigemedel under perioden (+5%) kategoriseras som ”växande” sektor De som växer ungefär som Sverigemedel ingår ”medelbra”, övriga ingår i ”krympande”

29 Finns jobben i Umeå inom sveriges växande eller krympande branscher?
I Sverige jobbar knappt 50% inom växande branscher Ca 20% jobbar inom branscher som är medelbra i tillväxt och 30% jobbar inom branscher som krymper i antal anställda Umeå har en fördelning där fler jobbar inom växande eller medelbra branscher än för Sverige som helhet.

30 Sammanfattning: Branscher
Sammanfattning: Branscher Styrkor: God konkurrenskraft för de flesta branscher såsom Kemisk industri, Areella näringar, Verkstadsindustri, Detaljhandel, Energi, IT/Telekom och Besöksnäring. Det skapas många jobb inom Företagstjänster, Bygg, Logistik, Verkstad och Besöksnäring. Stark företagstillväxt för Energi, Utbildning, Livsmedel, Finans, Hälso-och sjukvård, Media, Bemanning.och IT/Telekom Bra branschbalans som möjliggör fortsatt tillväxt. Positiv fördelning med en högre andel som jobbar inom växande sektor. Svagheter: Branscherna Logistik & transport, Bygg, Livsmedel, Media och Partihandel har svag till något svag konkurrenskraft. Logistik, transport påverkas av Botniatåg. Partihandel förlorar många anställda och uppvisar ingen tillväxt i förädlingsvärde. Rekommendationer: Värna om den största branschen Verkstadsindustrin och kopplade näringar som Partihandel, Bemanning. Fortsatt satsning på tjänster och IT/Telekom, här skapas många av de nya jobben och företagen. Fortsätt satsa på Besöksnäringen som växer och är en väg att öka kommunens attraktivitet.

31 umeå kommun Arbetsmarknadsanalys

32 Vi försöker att fånga in arbetsmarknaderna i de kommuner som
angränsar till (eller är relevanta för pendling till och från) Umeå; Robertsfors Vindeln Vännäs Bjurholm Nordmaling Örnsköldsvik

33 Umeå har en arbetslöshet på 6,5% som är lägre än för Riket
Procentuell andel av den registerbaserade arbetskraften, år, som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Baseras på registerdata från Arbetsförmedlingarna och skiljer sig därmed från arbetslöshetssiffrorna från SCB:s AKU. Anledningen till att AKU-siffrorna inte redovisas beror på att dessa inte är tillgängliga på kommunnivå. Umeå har en arbetslöshet på 6,5% som är lägre än för Riket och bara Robertsfors har lägre arbetslöshet i regionen.

34 Umeå har en sjunkande arbetslöshet, från 8% år 2009 till 6,5% år 2014
Rikets arbetslöshet ligger nästan oförändrad sedan 2009 på ca 8% Om Umeå hade haft samma arbetslöshet som riket hade ca 900 personer varit utan jobb

35 Stora skillnader mellan Umeå och övriga kommuner.
I Umeå är antalet ungdomar fler än de äldre. Mycket få ungdomar i övriga kommuner 18-64 år 0-17 år >65 år Not: ovan gäller år 2014

36 Bara Umeå och Vännäs har befolkningstillväxt.
Vännäs ökning i antal personer är dock mycket liten (200 st). Umeå växer med 4300 st.

37 Övriga kommuner har mycket liten tillväxt i antal anställda
Umeå har i särklass den största tillväxten i antal anställda och mycket bra tillväxt i förädlingsvärde (+37% mot riket +18% under samma period) Övriga kommuner har mycket liten tillväxt i antal anställda

38 Övriga kommuner har låg andel som har högre utbildning
Umeå har den i särklass högsta utbildningsnivån av de angränsande kommunerna Övriga kommuner har låg andel som har högre utbildning

39 Umeå har lika många med högre utbildning som de antal jobb som kräver det
Största gapen mellan utbildningsnivå och yrken finns i Örnsköldsvik och Bjurholm med -8%

40 Profilanalys

41 Umeå Globala Lokala Umeå har ovanligt hög andel av globala (till skillnad från lokala) förändringsbenägna människor ifrån ungdom till de som arbetar i näringslivet Speciellt markant är att Ungdom har en profil som aktivt kan bidra till att utveckla näringslivet (se vidare Ö-vik)

42 In- och utpendling i Umeå kommun
Umeå har ovanligt låga pendlingsströmmar De flesta bor och arbetar i kommunen (91%) Not: ovan gäller år 2012

43 RekommendATIONER Umeå kommer i mycket liten utsträckning kunna hitta väsentligt tillskott av kompetens och arbetskraft i närområdet (grannkommunerna). Viktigt att utbildningsinriktningarna på universitetet motsvarar näringslivets krav. Viktigt att befolkningstillväxten fortsätter att öka så att inte näringslivets bromsas på grund av brist på arbetskraft. Nu har näringslivet en högre tillväxttakt av antalet anställda än befolkningstillväxt. Umeå måste fortsätta skapa kvalificerade jobb för att behålla/attrahera högutbildade personer

44