Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi

En presentation över ämnet: "Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi"— Presentationens avskrift:

1 Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi
Utredare Sara Lundgren Det här är ingen fråga vi jobbat med särskilt länge utan försöker hitta vilka behov kommuner och landsting har som ryms inom vår myndighets uppdrag

2 Socialstyrelsens roll
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa, och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Att verka för att välfärdsteknologi används utifrån individens behov och att den används på ett juridiskt korrekt och etiskt försvarbart sätt Följer utvecklingen över tid Identifierar rättsliga förutsättningar Tar fram stöd kring etiska frågeställningar Tar fram stöd om trygghetslarm och ledningssystem Vår roll som myndighet generellt Vår roll inom just välfärdsteknologi – tagits fram genom diskussioner kring vårt generella uppdrag och våra uppdrag på just det här området Dicks rapporter Kommer mer om det Generellt hur man kan resonera kring etik på det här området -Också i mars Försöker också se vad SoS på sikt ska göra

3 Några frågeställningar på SoS
Hur påverkar det här möjligheterna för en jämlik vård och omsorg? Hur kvalitetssäkrar kommuner och landsting införandet av nya tekniska lösningar? Vilken kompetens behöver politiker, personal och chefer? Jämlik som geografiskt, mellan kön, socioekonomiskt, förmåga att fatta beslut

4 E-hälsa och välfärdsteknologi

5 Uppföljning av e-hälsa i kommunerna - Trygghetslarmen - E-tjänster

6 Slutsatser av uppföljningen
Staten behöver vara fortsatt aktiv och verka för att utbyggnaden av infrastruktur för kommunika­tion, bredband via fiber och mobila nät påskyndas. Kommunerna behöver utveckla kompetensen när det gäller upphandlingar och avtal. Kommunernas ledningssystem behöver också omfatta trygghetslarmen och de behöver säkra alla delar av trygghetskedjan, från brukarens larmknapp till larmcentralen och vidare till hemtjänsten eller hemsjukvården som utför insatserna hos de enskilde.

7 Trygghetslarm 203 000 trygghetslarm i hela landet
27 % (2014 var den siffran 14 %) av samtliga trygghetslarm är digitala Ökning av digitala larm med 80 procent sedan 2014 Stor ökning, från låga tal

8 Utvecklingen i kommunerna
Förskjutning mot helt digitaliserat 2014 2015

9 Andel digitala trygghetslarm per kommun
Spritt över landet, det är inte de stora städerna

10

11 Andel kommuner som har olika typer av digitala trygghetslarm
via fast bredband, t.ex. fiber 25 10 via mobilnät 68 79 via både fast bredband och mobilnät 9 11 20xx-xx-xx

12 Särskilt viktiga områden av det systematiska kvalitetsarbetet med trygghetslarmen
Kommunen har… 2014 (i %) 2015 (i %) Identifierat, beskrivit och fastställt de processer som rör installation och drift av trygghetslarm 59 69 Tagit fram rutiner för att säkra kvaliteten på arbetet med installa­tion och drift av trygghetslarmen 70 76 Gjort en riskanalys för trygghetslarmen 36 54 Ett system för egenkontroll för att säkra trygghetslarmens kvalitet 58 20xx-xx-xx

13 Vuxna med miss-bruks-probl.
Andel kommuner som inte har någon e-tjänst riktad till invånare eller brukare Ekonomiskt bistånd Familje- rätt Familje-rådgivn Vuxna med miss-bruks-probl. Funkt. ned-sättning Äldre-omsorg Barn och unga Kommunen har inga e-tjänster (i %) 87 84 95 83 69 20xx-xx-xx

14 Juridik Har förstått att juridiken upplevs som omfattande och snårig och att det i vissa fall råder osäkerhet runt om det är tillåtet att använda viss teknik. Och visst finns det oklarheter, men bra att veta är att mycket faktiskt är möjligt och tillåtet. Om en person som samtycker- ger uttryck för en önskan om att få en viss teknik är det sannolikt oftast tillåtet ur ett rättsligt perspektiv. Socialstyrelsens ansvarområde: socialtjänstlagstiftningen samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Finns dock stöd att få på annat håll. T.ex. nya Upphandlingsmyndigheten- har förstått att upphandling är ett område som känns särskilt svårt. Datainspektionen i fråga om informationssäkerhet rörande personuppgifter.

15 Individen som utgångspunkt
Viktigt att ha juridiken i åtanke tidigt i processen Fokus på individens behov, förutsättningar och önskemål. Inga generella beslut Viktigt att ha med ett juridiskt perspektiv tidigt, så att man inte överraskas av krav som är svåra att uppfylla senare i processen. Ska försöka lyfta några viktiga övergripande punkter, men det blir på intet sätt en fullständig checklista . Vad SoS vill ”trycka på ” är att det är viktigt att utgå från individen och dennes behov. Rättsliga krav måste vara uppfyllda. Däremot är det aldrig ok att göra generella bedömning i stil med att ”alla får inbyggda sensorlarm” etc. Även om tillåtet, så kan det förstås också finnas rättsliga frågetecken runt den praktiska tillämpningen- uppfylls krav på informationssäkerhet, hur gör man vid upphandling etc.

16 Regeringsformen 2 kap. 6 § RF, skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp, och intrång i integriteten 2 kap. 8 § RF, skydd mot frihetsberövanden Innan man dyker in i SoL/LSS/HSL så finns det generella krav som gäller I grundlag, i regeringsformen så skyddas alla medborgare från att övervakas. För att övervakas krävs ett samtycke. ”Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.” Nu när alltfler kommuner inför kameratillsyn och larm med GPS mm är 2 kap. 6 § andra stycket RF särskilt aktuell. De här tjänsterna skulle kunna vara övervakning i lagens mening. Kan dock användas med samtycke -Krav på samtycke finns på flera ställen i lagstiftningen, t.ex. som nämnts :RF (grundlagen) som kräver som samtycke för att övervakning ska vara tillåten. OBS att även SOL/LSS/HSL bygger på frivillighet. Lagstiftningen ger i dagsläget inget klart svar på vem som ska anses vara beslutsoförmögen och vilka slags samtycken som kan godtas.

17 SOL/LSS Självbestämmande, integritet, inflytande/medbestämmande, god kvalitet, delaktighet Äldre: värdigt liv och välbefinnande, leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra Funktionshinder: delta i samhällets gemenskap och leva som andra Om vi nu tagit oss förbi grundlagskrav finns det även krav att leva till enligt SoL och LSS. Olika tekniska produkter och tjänster kan beviljas till individen enligt flera grunder, vilka var och en för sig är ok. Det gäller dock att ha i åtanke vilken den rättsliga grunden är efter som det kan medföra olika krav gällande t.ex. dokumentation, behandling av personuppgifter etc. Socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade- reglerar individers rätt till insatser och stöd. Bygger på frivillighet och amtycke. För att kunna uppnå dessa målsättningar i lagstiftningen i vissa fall kanske faktiskt behöver använda teknik. Hälso- och sjukvårdslagen- blir aktuell om en viss teknisk lösning ges inom ramen för den hemsjukvård som kommunen ansvarar för .

18 HSL God kvalitet, patientens behov av trygghet i vården och behandlingen Lättillgänglig Patientens självbestämmande och integritet Vården/behandlingen genomföras i samråd med patienten Ganska lika krav som SoL/LSS. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den upp-fyller kraven på en god vård (orden i bilden är alltstå sådant som ska vara uppfyllt för att vården ska anses vara god). Detta innebär att den ska särskilt 1) vara av god kvalitet och med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2) vara lätt tillgänglig, 3) bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4) främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen och 5) tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Enligt andra stycket ska vidare vården och behandlingen så långt det är möjligt utföras och genomföras i samråd med patienten God kvalitet innebär bl.a. att sjukvården ska hålla en god materiell standard, vilket avser kvaliteten på såväl teknisk utrustning som de lokaler där vården och behandlingen försiggår.

19 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete- SOSFS 2011:9, fastställer de processer i verksamheten som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet. När välfärdsteknologi införs behöver kommunen bedöma om det behöver skapas nya rutiner för detta inom ramen för kvalitetsarbetet. Inom ramen för det systematiska förbättringsarbetet ska kommunen genomföra: riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser och utveckla/förbättra. - och här bör kommunen bl.a. fundera över vad som händer om tekniken slutar fungera?

20 Sekretess och tystnadsplikt
Sekretess: 25 och 26 kap. OSL Tystnadsplikt: 15 kap. 1 §SoL, 29 § LSS, 6 kap. 12 § PSL Inre sekretess: 11 kap. 5 § SoL, 21 a § LSS,1 kap. 2 §PDL -Offentlig verksamhet: För uppgifter om enskilda som får vård och omsorg råder sekretess enligt 25 och 26 kap. offentlighets och sekretesslagen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Skyddet är alltså starkt ,uppgifterna är överlag känsliga och omfattas sannolikt av sekretess. -OSL är inte tillämplig för privata vårdgivare samt enskilda verksamheter enligt SoL samt LSS. I stället finns regleringen om tystnadsplikt (15:1 SoL, 29 § LSS, 6:12 § patientsäkerhetslagen (PSL). -Det finns även bestämmelser om s.k. inre sekretess som innebär att handlingar/dokumenterade uppgifter ska hanteras/förvaras så att inte obehöriga får tillgång till dem. - Kommunerna behöver fundera över om användning av en viss digital teknik eller tjänst kan leda till att uppgifter röjs (innefattar både att muntligen berätta om uppgiften och att lämna ut uppgiften på något annat sätt) och om det är tillåtet.

21 Behandling av personuppgifter
Om insats enligt SoL/LSS- finns regelverket i SoLPuL och PuL Om HSL: PDL och i vissa fall PuL Om grunden är SOL eller LSS gäller lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoLPuL) med tillhörande förordningn eller personuppgiftslagen med tillhörande förordning i de fall regler saknas i SoLPuL. Om grunden är HSL: gäller patientdatalagenPDL med tillhörande förordning- och ibland PUL Kommunerna bör fundera över: hur behandlas uppgifter, får de behandlas på det sättet och vem har ansvar? - Kommunerna bör rådgöra i första hand med sina personuppgiftsombud om det finns frågor på detta område.

22 Stöd från Socialstyrelsen
Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg av vuxna Meddelandeblad om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna I frågor och svar berörs frågor om larm, sensorer, rörelsedetektorer, mikrofon och videokamera. Dessa håller också på att uppdateras. Bara om frågan kommer upp: Angående frågor och svar ” tveksamt om en enskild kan samtycka till att bli kontinuerligt övervakad”, så har myndigheten gjort den bedömningen, men ska se över om vi kan bli tydligare.

23 Etik och integritet

24 Etiska frågeställningar
Kan du beskriva vad etik och integritet är vid införande av välfärdsteknik för dig? Hur behåller vi respekt, värdighet och tar hänsyn till individens behov? Målkonflikter; Ekonomiska vinster om rationaliseringar, personal - fysisk avlastning? Integritetsfrågor, särskilt mot tredje part? Hur ska vi tänka kring etiken för att tekniken fördelas jämlikt och rättvist?

25 Kontakter Allmänna frågor om välfärdsteknologi
Uppföljning av e-tjänster och trygghetslarm Juridik Etik och integritet

26 Mer information finns på: