Tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015

En presentation över ämnet: "Tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015"— Presentationens avskrift:

1 Tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015

2 Korta presentationer 11.00 Miljömålen i våra verksamheter idag. En presentation av berörda länsstyrelseverksamheter samt Skogsstyrelsen. 11.40 Miljömålsarbetet i sin helhet idag Länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Skåne och Gävleborgs län berättar om hur de arbetar med miljömålen.

3 Skogsstyrelsen

4 Skogsstyrelsens verksamhetssystem
”Vi bidrar till positiva effekter i skogen, framförallt inom”: Förstärkt klimatanpassning Begränsad klimatförändring Bättre ungskogar Minskade skogsskador Förbättrad miljöhänsyn Ökad variation i brukandet Stärkta upplevelsevärden

5 Hållbart samhällsbyggande

6 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne
ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering Integrering av miljömålen i fysisk planering 21 oktober 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne

7 HUR? - Vad säger propositionen till PBL 2010:900?
”exakt vilka mål, planer, program och strategier som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen” Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. (PBL 1 kap § 2)

8 I plan- och bygglagen, (PBL 2010:900), p 4 § 5
hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det finns i dagsläget cirka 100 sådana nationella mål, planer och program, varav cirka 40 är övergripande och kopplade till den fysiska planeringen, (detta oräknat de regionala målen). flera av miljökvalitetsmålen har koppling de allmänna intressen som ska behandlas i översiktsplanen. den viktigaste utgångspunkten för den fysiska planeringen handlar om ett hållbart samhällsbyggande den miljömässiga aspekten av hållbar utveckling hanteras genom generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen

9 En liten jämförelse Miljömålet Miljöbalken 1:1 Plan- och bygglagen 1:1
Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. . Miljömålet God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Plan- och bygglagen 1:1 ….. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsför-hållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

10 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan
Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling

11 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan
Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 1. PBL och miljöbalken har verktygen – dialogen är metoden Verktygen för att arbeta in miljömålen i översiktsplaneringen finns i plan- och bygglagen och miljöbalken; sammanfattande redogörelsen, aktualitetsprövning, miljöbedömning/MKB, samrådsprocessen. Dialogen är den väsentligaste metoden och dialogen för kommunen med länsstyrelsen, kommunens medlemmar, regionen, grannkommunerna, de kommunala förvaltningarna och mellan kommunens tjänstemän och politiker.

12 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan
Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 2. Tydlig nationell prioritering Länsstyrelserna efterlyser tydligare direktiv och prioriteringar från den nationella nivån för att kunna ge en fullgod vägledning till kommunerna i den sammanfattande redogörelsen inför aktualitetsprövningen och i samrådsskedets rådgivning. De regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen innehåller prioriterade åtgärder och är ett bra instrument för att lyfta det som är regionalt angeläget.

13 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan
Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 3. Uppföljningen behöver förändras Miljömålen kan användas som verktyg i fysisk planering genom uppföljningen av målen och översiktsplanen. - uppföljningen av god bebyggd miljö behöver därför tydligare stötta den fysiska planeringen, medan - uppföljningen av översiktsplanen kan ge en lokal bild av tillståndet för god bebyggd miljö..

14

15 Energi/Klimat

16 Vårt energi och klimat-uppdrag
Länsstyrelserna har enligt regleringsbrevet i uppdrag att … ”… med ett långsiktigt perspektiv samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning, minskad klimatpåverkan och klimatinvesteringar…” ”… verka för ökad andel förnybar energi i länet …” LEKS utvecklar och samordnar länsstyrelsernas energi/klimatarbete. Arbetet sker inom ramen för flera politikområden som miljö, energi … vilket innebär både synergier och målkonflikter . Samhället behöver bli bättre på att hantera synergier och målkonflikter! Nationellt Regionalt Lokalt Jfr. Energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Synergier mellan miljö och energipolitiken när det gäller minskade utsläpp och resurshushållning. Målkonflikter när det gäller ökad utvinning av förnybar energi och energisystemens infrastruktur.

17 Klimatanpassning

18 Klimatanpassning i Miljömålsarbetet
Direkta kopplingar Indirekta kopplingar Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Bara naturlig försurning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Begränsad klimatpåverkan Ingen direkt kopplingar Frisk luft Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Vi har inte arbetat med att direkt integrera miljömålen i vår verksamhet utan arbetar i stället för att få in klimatanpassningsfrågan som ett perspektiv i miljömålsarbetet. I vårt uppdrag och särskilt vårt arbete här i Stockholms län jobbar vi ser vi direkta kopplingar till miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”God bebyggd miljö” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Vi ser indirekta kopplingar till (beroende på region till ett flertal av de andra miljömålen. Hanna Sundqvist, Nanny Andersson Sahlin

19 Kulturmiljö

20 Kulturmiljövården och Miljömålen
Hur gör vi idag för att integrera MM i verksamheten? Stora brister men variationer finns Nationella kulturmiljömålen, kulturmiljöarbete är miljömålsarbete Miljömålen = möjlighet för bredare genomslag för kulturmiljöfrågor Vilka behov av mer stöd och miljömålsintegrering har vi identifierat? Stora behov av stöd ” Välj och Vraka” stor potential Kulturmiljövåden behöver samverka med andra politikområden Hur gör vi idag för att integrera MM i verksamheten? Stora brister men också stora variation mellan länsstyrelser. Positiva exempel finns t.ex. på hur man jobbat tvärsektoriellt inom olika områden som inneburit ett samspel mellan kulturmiljö och miljömål, (odlingslandskapets värden eller i samband med skydd av natur) Finns en direkt samverkan/integrering mellan miljömålen och de nya nationella kulturmiljömålen, särskilt tydligt är det i målen 1 och 4 men det finns beröringspunkter även i de andra två kulturmiljömålen. Vi anser att kulturmiljöarbete är miljömålsarbete och tvärtom. Mycket stor del av det traditionella kulturmiljöarbete har direkt bäring på miljömålen. Miljömålen är möjliga att använda till kulturmiljövårdens (vår) fördel, det är en möjlighet att få genomslag för kulturmiljöfrågor på ett bredare sätt men vi är inte riktigt där än Vilka behov av mer stöd och miljömålsintegrering har vi identifierat? Behoven stöd och samordning inom kulturmiljövården är stora. Jag tror att det finns ett stort behov av att förstå hur miljömålen ”kuggar in” i vardagsarbetet (kärnverksamheten) Lanseringen/förankringsprocessen av RUS genomförda arbete och rapport ”Välj och vraka” vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö- miljömål ” har stora möjligheter att bli det stöd och uppmuntra till den vitalisering som krävs/behövs inom kulturmiljövåden för att vårt arbetet i MM-systemet Många frågor kan inte kulturmiljövåden lösa själva, utan de behöver samverkas fram med andra politikområden, t.ex. vatten, jordbruk, samhällsplanering, naturvård, vilket är helt i linje med miljömålssystemets uppbyggnad där många olika parter måste samverka för att nå miljömålsuppfyllelse. (jmfr liknelsen av att MM-systemet är ett gigantiskt grupparbete)

21 Chefsjuristnätverket

22 Miljömål i praktiken Inte rättsligt bindande/Kan inte enskilt avgöra ett ärende Underlag/återges i motivering Förstärka det allmänna intresse vid vägning mot ett enskilt intresse Störst utrymme där Länsstyrelsen är första instans Ökad rättslig reglering ger större genomslag

23 Hållbar tillväxt

24 Tillväxt och miljömål EU 2020 En nationell strategi
Samhällsutmaningen klimat, miljö och energi I praktiken störst fokus på energi Smart, hållbar och inkluderande grön tillväxt för alla. En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft Samhällsutmaningarna 1 Demografisk utveckling 2 Globalisering 3 Klimat, miljö och energi 4 Social sammanhållning Prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet 1 Innovation och företagande 2 Attraktiva miljöer och tillgänglighet 3 Kompetensförsörjning 4 Internationellt samarbete Kartläggning av klimat och energirelaterade projekt I ansökningsblanketten: Beskriv allmänt hur miljöarbetet bedrivs i ert företag och hur investeringen påverkar det arbetet (till exempel när det gäller miljöcertifiering, energiförbrukning, transportbehov, användning av fossila bränslen vs förnyelsebar energi, källsortering och utsläppskällor)

25 Lantbruk

26 Lantbruk Exempel miljömål: Ett rikt Ingen Giftfri odlingslandskap övergödning miljö Exempel verksamheter: Landsbygdsprogrammet Rådgivning, Investerings- Miljö- kurser stöd ersättningar Behörighetsutbildningar bekämpningsmedel Lantbruk är ett verksamhetsområde där miljömålen är integrerade i mycket av verksamheten. På bilden anges exempel på tre miljömål med koppling till verksamhetsområden inom lantbruk. En stor del av verksamheten inom lantbruk ingår i landsbygdsprogrammet. I landsbygdsprogrammet finns sex prioriterade områden och två av dessa, miljö i jordbruket och klimat är det starkt kopplade till miljömålen. Inom prioriteringarn finns det åtgärder för genomförandet; rådgivning och kurser, investeringsstöd (t.ex. anläggning av våtmarker) och miljöersättningar (t.ex. för ekologisk produktion). En verksamhet vid sidan av landsbygdsprogrammet som också är kopplad till miljömålen är behörighetsutbildningar för växtskyddsmedel. Ser idag inte något direkt behov av mer stöd och miljömålsintegrering. Det som kan utvecklas är samarbetet med andra kärnverksamheter i syfte att få bättre effekt av gjorda insatser.

27 Miljöskydd

28 Miljömålsarbete inom miljöskyddet
Stöd för strategier, åtgärdsprogram och handlingsplaner  svarar på behovet av handling  Stöd för tematisk tillsyn  svarar på frågan vad vill vi uppnå med tillsynen  Stöd för motivering av beslut  svarar på frågan varför ställer vi krav  Stöd för miljökommunikation  svarar på frågan om vad som behöver göras 

29 Behov av utveckling Bättre samverkan mellan miljöövervakning – miljömål – miljötillsyn Ökat samarbete mellan miljömålsstrateger och miljöhandläggare inom tillsyn Ökat samarbete mellan miljömålsstrateger och miljöhandläggare inom prövning Nationell nedbrytning av preciseringar och etappmål för olika aktörer

30 Naturvård

31 Naturvård Miljömål i naturvården Uppdrag, program och strategier, t ex
Exempel från Västmanland Naturvård Miljömål i naturvården Uppdrag, program och strategier, t ex Värna, vårda och visa Skogsstrategi Åtgärdsprogram för hotade arter Grund för sakanslag Internationella överens-kommelser/mål om biologisk mångfald Regleringsbrevsuppdrag Lagstiftningens inledande bestämmelser Miljöbalken Jaktlagen

32 Vatten

33 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

34 Verksamhetsstyrning

35 Miljömålen i våra verksamheter- Verksamhetsstyrning
Integrering av Miljömål-Miljöledning-VP-processen Framgångsfaktorer: Integrera åtgärdsplaner i verksamhetsplanering och uppföljning Knyta ihop miljömålsarbetet (inklusive energi och klimat) med miljöledning för att få ut större effekt och dra nytta av varandras idéer Betrakta miljömålsarbetet som betydande indirekt positiv miljöaspekt inom miljöledning och använd miljöledningen som ett sätt att integrera med VP-processen Kartlagda problem hos några länsstyrelser: Miljöledning- Miljömålsarbete – Separata spår Många olika handlingsplaner som blir svåra att hålla koll på och följa upp Separat planering uppföljning av miljömålsarbetet, skiljt från VP och tertialuppföljning Behov av stöd: Goda exempel på hur man kan organisera och strukturera ”VP-miljöledning-miljömålsarbete-uppföljning” så att det blir en röd tråd? Stödverktyg för att undvika många olika handlingsplaner utspridda i organisationen – Viktigast är dock tänket! Rörig tanke=rörigt stödverktyg!! september 2018

36 Miljöledning

37 Miljöledning Miljömålen
Stora skillnader Miljömålen ger en viktig grund för miljöledningen – inte minst kring den indirekta, positiva påverkan. Miljöledningen bra verktyg för att skapa samverkan och samordning både inom länsstyrelserna och mellan dem. PDCA = Plan, Do, Check, Act Ökad samverkan inom nätverket viktigt led för fortsatt utveckling. Samverkan kring miljöutredningen och indirekta miljöaspekter prioriterat.

38 Information

39 Miljömål, Beredskap, IT

40 Social hållbarhet

41

42 Regional miljömålsdialog
Länsstyrelsen Stockholm

43 Den regionala miljömålsdialogen Stockholm

44 Genomförande och uppföljning

45 Miljömål i verksamhetsstyrning
Länsstyrelsen i Jönköpings län

46 Verksamhetsintegrering - hur gör man?

47 Miljömål Miljöledning Verksamhetsstyrning Målkort Giftas: Målkort

48 Intern samordning StyrMEK – Styrgruppen för miljö-, energi och klimatarbetet MEK-grupp på utvecklingsavdelningen bereder dagordning Miljömålssekretariatet Miljöombud Ny bild processer + organisation/styrning

49 Miljömålen Åtgärdsprogram Strategier Begränsad klimatpåverkan
Minskad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö Giftfri miljö Klimat- och energistrategi 2010 Remiss Hälsans miljömål Luftens och hälsans miljömål Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Bara naturlig försurning Ingen övergödning Miljömålen för vattnets bästa Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Landskapsstrategi 2013 Levande skogar Djurens och växternas miljömål Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv

50 Åtgärdsuppföljning

51 Vision Ett attraktivt län för nuvarande och kommande generationer Strategiska mål Goda relationer med uppdrags-givare, samverkans-parter och medborgare Rättssäker myndighets-utövning och ett respektfullt bemötande En ekonomi i balans Ett öppet arbetsklimat med engagerad och kompetens personal Pådrivande i arbetet med hållbar utveckling Fokus-områden Brukare/Kund Process/ produktion Ekonomi Medarbetare Hållbar utveckling Framgångs-faktorer och mål Andel inköp med ställda energi- och miljökrav Mål: 50% Minskade koldioxid-utsläpp vid tjänsteresor Mål: Max 100 gr/km Regionala miljömål Mål: Minst 80% av de åtgärder länsstyrelsen ansvarar för ska vara påbörjade Målkort Miljömålsåtgärder och miljöledningen som en del av målstyrningen Processbild av målkort

52 Tertialuppföljning Det vi har som åtgärdsprogram, skulle kunna vara lista med åtgärder för myndighet som inte har över hundra åtgärder

53 Regionala åtgärdsprogram
Länsstyrelsen Skåne län

54 Åtgärdsprogram med 5 utmaningar och 76 åtgärder
Miljöutmaningar Hållbara transporter i Skåne (12) Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag (17) Hushållning med Skånes mark - och vattenresurser (13) Skydd av Skånes natur- och kulturvärden (22) Hållbar konsumtion i Skåne (12) Huvudaktörer Länsstyrelsen (42) Kommuner/KFSK (40) Region Skåne (10) Skogsstyrelsen (8) Trafikverket (8) Markägare (3) Verksamhetsutövare (10) SGU (2) Intresseorganisationer, Energibolag m fl Kriterier för prioriterade åtgärder: Utvecklingsinsatser inom pågående eller eftersatta områden som är viktiga ur ett regionalt perspektiv Regional rådighet Samverkan en viktig förutsättning för genomförandet Möjlig att påbörja och helst genomföra till 2016 Målområden blev viktiga utmaningar för miljöarbetet i Skåne Antal åtgärdsförslag framgår inom parantes Huvudaktörer har ansvar för att initiera och genomföra åtgärden, medaktörer bidrar till genomförandet på olika sätt Man har ansvariga enheter för alla åtgärder i åtgärdsprogrammet, dessa följs upp i tertialuppföljningarna De åtgärder där länsstyrelsen står som huvudaktör är också de indirekta miljömålseffekterna inom miljöledningsarbetet

55 Process för revidering av åtgärdsprogram
Remiss av förslag till åtgärdsprogram för beslut våren 2016 Interna synpunkter från Länsstyrelsen Kv 4 Kv 1 Framtagande av remissförslag till reviderat åtgärdsprogram Parallella samverkansprocesser Klimatsamverkan Skåne Åtgärdsprogram för vattenförvaltningen och havsmiljödirektivet Handlingsplan för nytt landsbygdsprogram Handlingsplan för naturvårdsstrategin Miljömålskonferens 20 mars Hantering av inkomna synpunkter på åtgärder Aktörssamverkan i parallella processer Möte för kommunernas miljöstrateger Extern workshop för diskussion och prioritering av åtgärder Möte för kommunpolitiker Kv 3 Kv 2 Sammanställning av förslag till åtgärder från parallella processer Synpunkter från Region Skåne, Skogsstyrelsen, Trafikverket

56 Regionala och lokala överenskommelser
Länsstyrelsen Gävleborg

57 Länsstyrelsen Gävleborg
Åtgärdsprogram för miljömålen beslutat 2014, brett förankrat framtagande både inom Länsstyrelsen och med aktörer i länet (huvudansvariga aktörer utsedda till varje åtgärd) Handlingsplan för klimatanpassning, beslutad 2014 Vi arbetar med miljömål och klimatanpassning i ett samlat ett ”paket”. Kommuner, Region Gävleborg m fl har under 2015 skrivit överenskommelser om genomförande av ett urval åtgärder ur åtgärdsprogram o handlingsplan Vi arbetar aktivt med att integrera åtgärder för miljömål och klimatanpassning i enheternas vp på Länsstyrelsen. Under 2014 diskuterades åtgärder i olika chefsgrupperingar. Under 2015 har vi haft samma förankring av åtgärderna i enskilda chefssamtal. Vi vill utveckla arbetet med att stimulera åtgärder i näringslivet (planer på näringslivsdag miljö/klimatanpassning 2016) Vi vill också arbeta vidare med att få in miljömålsaspekter i samhällsplaneringen (planer på att under 2016 göra seminarier för kommuntjänstemän inom samhällsplanering och miljötillsyn, tema grön infrastruktur/MKN vatten/dagvatten/klimatanpassning) Gunilla Jonsson, Länsstyrelsen Gävleborg