Allemansrätt © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017.

En presentation över ämnet: "Allemansrätt © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017."— Presentationens avskrift:

1 Allemansrätt © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

2 . . Allemansrätten -två målsättningar med dagens föreläsning
Belysa allemansrätten ur ett större miljörättsligt och vetenskaps-teoretiskt sammanhang Presentera det konfliktscenario som når statliga och kommunala tillsynsmyndigheter samt senare mark- och miljödomstolar . © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

3 Allemansrätten som begrepp
Dyker upp som begrepp i och med Fritidsutredningen, som tillsattes 1937. I betänkandet kan vi t.ex. läsa: ”Som bekant är det för envar lovligt att oberoende av ägarens vilja i viss utsträckning färdas över och uppehålla sig å annans fasta egendom, att begagna sig av vattnet i sjöar och vattendrag för båtfärder, bad, tvätt etc. samt att på annans mark tillgodogöra sig vissa naturalster såsom vilt växande bär, blommor, örter och svampar. Detta kan sägas vara de ur friluftslivets synpunkt viktigaste av de rättigheter, som gå under namnet "alle mans rätt" eller "allmänhetens rätt". (SOU 1940:12) © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

4 Synen på markanvändning i Sverige är juridiskt väl förankrad
.. de särskilda fastigheterna bilda tillsammans det land, där folket skall lefva sitt lif, och det kan icke lämnas i den enskilde jordägarens skön att så förfara med sin jord. att det helas väl äfventyras. … Fastigheten bildar icke ett rättsligt afstängdt område, inom hvilket en främmande icke får träda och hvars naturalster han icke får röra; endast när därigenom ägarens verkliga intressen förnärmas, är det otillåtet ... men eljest är beträdande af annans mark icke någon förment. Och i fråga om naturalster gifver strafflagen skydd endast mot olofligt tillägnande af vissa sådana (24 kap. 3 och 4 §§); bland dessa förekomma icke vildt växande blommor, örter, bär eller svamp. (Lagberedningens förslag till jordabalk, 1909, 1 kap, 5 §) © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

5 Men … kritiken från markägarna växer
Bärplockande i organiserad form har varit den tändande gnistan i den allmänna debatten. Att ”plocka någon annans mark helt ren på bär är inte allemansrätt”, menar t.ex. LRF, inte heller att sätta upp stora tältläger på annans mark. I en i dagsläget ännu ej beslutad motion (2017/18:644) till Riksdagen ställer Lars-Arne Staxäng (M) följande förslag till beslut: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rimlig balans mellan allemansrätten och markägarnas intressen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn vad gäller möjlighet till eventuell ersättning vid uppkomna skador i naturen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för att införa begränsning av kommersiell verksamhet utan avtal med markägaren och tillkännager detta för regeringen. © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

6 Allemansrättens precisering

7 Allemansrätten som grundlagsrättighet
2 kap. 15 § regeringsformen stadgar, att oberoende av det skydd som grundlagen ger den enskildes äganderätt att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan”. Allmänhetens rätt har alltså sedan 1994 stöd i grundlagen. Men inget sägs om vad den rätten närmare är för något. Inte heller annan lagstiftning ger klart besked © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

8 I brist på en specifik ”allemansrättslagstiftning”
Vakthållningen kring allemansrätten är inte rationellt organiserad, men miljöbalken, rätt använd, kan tillhandahålla en del användbara verktyg. Vakthållningen sker med utgångspunkt från 7 kap 1 § miljöbalken. ”Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den..” (7 kap 1 § miljöbalken) © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

9 . . . I brist på allemansrättsjuridik hanterar vi problemen …
2 kap 15 § RF 7 kap 1 § miljöbalken . . Grannelagsrättsligt (skadestånd, vitesförbud) Straffrättsligt Förvaltningsrättsligt, som miljötillsynsfråga . © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

10 Förvaltningsrättsligt enligt miljöbalken …
Områdesskydd 7 kap Stängselgenombrott 26 kap 11 § (särregel för grannar?) Samrådsplikt 12 kap 6 § Löser inte markägarens problem som ”icke-part” i målet © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

11 Skador och olägenheter vid utövande av allemansrätt kan innebära brott
Hemfridsbrott, 4 kap 6 § BrB Skadegörelse, 12 kap 1 § BrB (vitmossa) Tagande av olovlig väg, 12 kap 4 § BrB Obs! Inom strandskydd kan tomtplats beslutas ”liten” © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

12 Vid utövande av allemansrätt kan man även begå brott mot områdesskydd enl. 29 kap 2 § miljöbalken
”En man i 60-årsåldern åtalas för brott mot områdesskydd. Mannen har under tiden juni – augusti 2009 på sin till hälften ägda fastighet uppsåtligen eller av oaktsamhet inom strandskyddsområde, utan dispens, i anslutning till en sjöbod anlagt en större altan” © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

13 All mark presumeras tillgänglig enl. 2 kap 15 § :
MEN … Om inte strandskyddispens eller bygglov krävs kan ägaren fritt göra anläggningar på sin mark. © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

14 Framtida regleringsmöjligheter i BrB?
Förbud mot bärplockning för avsalu på annans mark Vad skulle krävas för lagföring? Om säljaren inte vill eller kan uppge ett område med samtycke för bärmängd? Enligt NJA 2000 sid 652 … (utökad undersökningsplikt) Jfr häleriförseelse enligt 9 kap 7 § BrB Måste vi då alla räkna med att bären åtkommits genom brott? © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

15 Allemansrätten som miljöproblem

16 Markens kulturellt förankrade symbolvärden – två ytterligheter

17 Allemansrätten som miljöproblem
Vad är ett allmänt intresse? Vad är en olägenhet? Miljöbalkens möjligheter (anmälningsplikt, stängselgenombrott, olägenhet ur hälsoskyddssynpunkt) 2 kap allmänna hänsynsregler gäller alltid för företag Talerättens problematik © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

18 . . . Allemansrätten utsläcks genom: Hemfridszon Anläggningar
Vissa områdesskydd (Jfr 7 kap 18 § miljöbalken) . © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

19 Konflikter och konflikthantering
Förbehållet i grundlagen gör ingen skillnad mellan ideella och kommersiella aktörer. Mer utbildning och resursfördelning till tillsynsmyndigheterna för systematisk hantering av konflikter med ursprung i allemansrätten. 12 kap och 26 kap, 6 och 11§§ miljöbalken, bör användas mer konsekvent och frekvent vid den förvaltningsrättsliga hanteringen av konflikter med utgångspunkt i allemansrätten. Högre krav på aktsamhet bör ställas för kommersiella företag som utövar verksamhet med allemansrätten som grund, vilket bör avspeglas i bättre tillämpningsmöjlighet, genom bl.a. anmälningsplikt. Klagomål och andra kontakter med myndigheterna diarieförs och avslutas med formella beslut, för bättre rättssäkerhet. © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

20 Företagsledare får betala 100 000 för avverkning
Brott mot områdesskydd Företagsledare får betala för avverkning Hallandsekot, torsdag 12 januari 2012 Det var i januari 2010 som företagsledaren xx anlitade ett par personer för att röja bort skogsområdet som låg mellan hans nybyggda villa och havet, trots att det är kommunens mark. Därför åtalades han, och de två män som utförde röjningen, för grov skadegörelse. ……… den här domen sänder en signal om att det inte är okej att hugga ner träd på någon annans mark. © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

21 Markägare misshandlade pojkar på picknick
Brott enligt brottsbalken Markägare misshandlade pojkar på picknick Den mysiga utflykten förvandlades till ett trauma för de sex pojkarna. Medan de drack läsk i gläntan dök en främmande man upp – och misshandlade dem en efter en. Mannen knuffade sedan ner en 13-åring i sjön och eldade upp pojkarnas tillhörigheter… Metro

22 Kulturarvsbrott Brott enligt kulturminneslagen KML 2 kap. 6 §:
"förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.” Statistik från Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen visar att omkring hälften av alla kända och registrerade fornlämningar som finns inom en avverkningsyta utsätts för någon form av åverkan. Räknar man in det område som finns i anslutning till fornlämningen, som enligt lagen (KML 2 kap. 2 §) tillhör denna är skadegörelsen omkring 80 %. © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

23 Allemansrätt och strandskydd

24 Allemansrätten är intimt förknippad med strandskyddet
Allemansrättens normativa grundförutsättningar: Allemansrätten vilar på sedvanerättslig grund Grundlagsskyddet i 2 kap 15 §regeringsformen: ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan” Allemansrätten är både en grannelagsrätt och en rätt för det rörliga friluftslivet. Normativt finns inga skillnader. © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

25 Konsten att skilja enskilt från allmänt intresse

26 Strandskyddets syften
att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (lag 2009:532) © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

27 Strandskyddszoner Kring sjöar och vattendrag
Utökat strandskydd 300 m Kring sjöar och vattendrag Generellt strandskydd: 100 meter från strandlinjen, både på land och i vatten. Utökat strandskydd: 300 meter från strandlinjen. Generellt 100 m Generellt 100 m Utökat strandskydd 300 m © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

28 Allemansrätt, markägande och strandskydd
Allemansrätt är en rådighetsinskränkning som måste accepteras av alla markägare och tydliggöras i den offentliga diskursen. Ett önskemål att domstolar, prövnings- och tillsynsmyndigheter mer konsekvent och frekvent borde använda den allemansrättsliga begreppsuppsättningen i strandskyddsärenden. Vid strandskyddsärenden bör fokus läggas vid den sedvanerättsligt definierade normen, för att minska risken att de allmänna intressena kontinuerligt försvagas.

29 Tomt, hemfridszon och fastighet
STRANDLINJE ALLEMANSRÄTTSLIGT TILLGÄNGLIGT HEMFRIDSZON + FASTIGHET TOMT DEFINIERAS I STRANDSKYDDSDISPENS ENLIGT 7:18 f MB

30 Undantag från exploateringsförbud
Agrara näringar. Kräver att denna utgör den huvudsakliga försörjningen, att exploateringen kopplas till denna näring och att inga alternativa lokaliseringar finns. Hävd. Dokumenterad och långvarigt obruten hävd av ett markområde samt en ålder på byggnader eller anläggningar som teoretiskt innebär att dessa uppförts före generella strandskyddets införande, Vid praktisk rättstillämpning kan dock tillsynsmyndigheter och domstolar acceptera en senare tidpunkt för bedömning av hävd. I takt med att åren går, kommer tidpunkten för införandet av det generella strandskyddet i praktiken att bli bestämmande för hur långt tillbaka i tiden det kan vara rimligt att kräva dokumentation. © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

31 Begreppet ”allemansrättsligt tillgänglig” i strandskyddssammanhang
Begreppet ”allemansrättsligt tillgängligt” bör preciseras till sitt innehåll eftersom allemansrätt inte innebär samma på och inom smala passager som inom stora fastigheter med bättre utrymme. Förslag på formuleringar som bättre stämmer överens med allemansrättsjuridiken: ”Tomtplatsen är det område som får användas som privat och därmed utgör sökandens hemfridszon. Strandskyddad mark utanför tomtplatsen skall hållas allemansrättsligt tillgänglig”. Eller… ”Tomtplatsen är det område som får användas som privat och därmed utgör sökandens hemfridszon. Strandskyddad mark utanför tomtplatsen skall hållas tillgänglig för fri passage” Ett villkor är straffsanktionerat och innebär i detta fall ett krav på sökanden att tomtplatsen ska märkas ut i fält, på lämpligt sätt. © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

32 Vad gäller inom hemfridszonen?
Strandskyddsförbuden i 7 kap 15 § miljöbalken gäller utanför hemfridszonen d v s utanför den etablerade tomtplatsen. Projekt inom tomtplatsen blir i princip dispensfria, utom i de fall projektet kan befaras utöka den etablerade tomtplastens storlek, eller störa växt- och djurlivet på ett väsentligt sätt utanför den etablerade tomtplatsen, vilket kan innebära svåra gränsdragningar vid prövning och tillsyn. Komplexa situationer kan uppstå vid prövning och tillsyn då hemfridszonen påverkas av dispens från strandskyddsförbuden. T.ex. återuppförande/renovering av brygga som angör land inom sökandens hemfridszon, men i övrigt kan anses laglig. Merparten av alla hemfridszoner inom strandskyddade områden är inte beslutade i samband med strandskyddsdispens, utan utgör områden av etablerad hävd i omedelbar närhet till fastighetsägarens bostad. Storleken på en sådan hemfridszon varierar starkt, vilket ofta kan ge problem i dialogen mellan fastighetsägare och tillsynsmyndigheter. Anläggningar har ingen hemfridszon © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

33 Upprätthållande av fri passage
Det finns anledning att ge information till markägare och allmänhet om innebörden av den fria passagen och att denna verkligen ska hållas fri. Vid fri passage finns i allmänhet endast en smal remsa för allmänheten att röra sig inom, vilket ytterligare ökar risken för att även området för fri passage kommer att utnyttjas som sökandens privata trädgård. När det gäller strandstråk, med privata hemfridszoner alldeles invid vattenbrynet, kan passagen behöva märkas ut, vilket även detta kan åläggas sökanden som ett villkor för dispens. Upprätthållande av fri passage utgör en av tillsynens uppgifter © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

34 Exempel på tillsynskampanj
Kampanjens tema: Upprätthålla fri passage längst strandpromenaden vid södra västkustvägen i Lomma kommun Anledning 1: Kommunen hade i översiktsplanen dragit fram en strandpromenad, men hävdade inte denna i relation till husägare Anledning 2: Klagomål från allmänhet om rätten till fri passage. Aggressiva husägare, som ex.vis lade ut taggtråd, satte upp förbudsskyltar och hotade med hundar. Juridiskt intressant fråga: Finns det någon rätt att påräkna för hemfridszon med så pass strandnära läge som i detta fall. Vid högvatten kommer allmänhet nära tomt Förbudskampanjen var framgångsrik © Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017