Tidig planeringsdialog för ökad samsyn mellan stat och kommun

En presentation över ämnet: "Tidig planeringsdialog för ökad samsyn mellan stat och kommun"— Presentationens avskrift:

1 Tidig planeringsdialog för ökad samsyn mellan stat och kommun
Tatjana Joksimović, M.Sc, Arkitekt SAR/MSA Planchef, Länsstyrelsen i Stockholms län

2 Bakgrund: 1. Samarbete Länsstyrelserna + SKL 2. Kommun för kommun 2016
3. Pilotprojekt vår 2017 med Haninge, Norrtälje, Järfälla 4. Planstödsmöten med Stockholms stad sedan 2015 5. Utvärdering juni 2017 6. Integration i ordinarie verksamhet höst 2017

3 Vart? Förslag till arbetssätt syftar till att skapa följande effekter för Kommunerna:
1. Ett strukturerat arbetssätt som möjliggör ett kontinuerligt lärande 2. Ökat stöd i tidiga avvägningar och avgränsningar 3. Ökad tydlighet kring utredningsbehov 4. Ökad tillgänglighet till Länsstyrelsens kompetens och rådgivning 5. Stärkt intern samordning och kunskapsöverföring genom krav på intern samordning

4 Hur? Modell för tidig planeringsdialog
Enskilda projekt Planstödsmöten Kommunmöten (1 gg per termin) Kunskapshöjande seminarier

5 När? Översiktlig processbeskrivning

6 Vem? Ansvarsfördelning mellan kommun och Länsstyrelsen
Vi har tydliggjort vår roll i tidig planeringsdialog i följande fem punkter: Kommunen är ansvarig för att planlägga mark och vatten. Kommunen gör bedömningen om användningen är lämplig inklusive förslag på åtgärder. Länsstyrelsen är behjälplig med: - att tillhandahålla planeringsunderlag - dialog om utredningsbehov utifrån prövningsgrunderna - råd om allmänna intressen utifrån vad som anges om detaljplan och översiktsplan i plan- och bygglagen PBL (länk) - information om prövningar och tillstånd som kan vara av betydelse för möjlighet till planens genomförande (tex. fornlämningar, miljötillstånd).

7 Vem? Ansvarsfördelning mellan kommun och Länsstyrelsen
Länsstyrelsen bidrar till dialog med kommunen utifrån det underlag som kommunen tagit fram och kommunens egna bedömning av frågan. Länsstyrelsen är inte en planerande myndighet vilket innebär att Länsstyrelsen inte kan ge egna förslag på lokalisering eller utformning i planer.   Länsstyrelsen kan bidra med goda exempel i länet.

8 Fortsatt arbete: Extern kommunikation till kommunerna och StorStockholm Struktur för intern beredning av kunskapshöjande seminarium Webbutveckling Utvärdering och justering i januari 2018

9 Mall för underlag till fråga för Planstödsmöte

10 Exempel på ifylld mall Ärende: Detaljplan Byleden
Kommun: Järfälla kommun Detaljplan: Byleden Dnr: KST 2014/274 Planbesked Program Samråd Granskning Antagande Kort beskrivning av ärendet: Detaljplanen för Byleden var ute på samråd hösten 2016. Just nu görs kompletterande och fördjupade undersökningar (dagvatten, översvämningar m.m.). En strategi för förbättring av MKN vatten i Bällstaån och minskning av översvämningsrisker runt avrinningsområdet innebär att planområdet påverkas av översvämningsytor. Modellering av beräknad BHF verkar visa på ett översvämningsområde som täcker nästan hela planområdet. Vi räknar med att hydromorfologiska åtgärder ska ske inom översvämningsområdet, i planområdets norra del. Fråga till Länsstyrelsen: Eftersom vi räknar med extrem BHF, behöver vi räkna med att översvämningsområdet definieras som vattenområde? Hur påverkar det planens och hydromorfologins genomförande? Beräknad BHF Plankarta, samrådsförslag

11

12 Diskussion Hur rådgivande och proaktiv kan en tillsynsmyndighet vara? Hur långt kan miljösidan gå i rådgivningen till plan- och exploatering? Hur arbetar ni med rådgivning till plan- och exploatering? Vad skulle kunna utvecklas? Goda exempel + +

13 TACK. tatjana. joksimovic@lansstyrelsen. se 010-223 16 77 plan
TACK!