Att grunda ett företag och anmälan till registren

En presentation över ämnet: "Att grunda ett företag och anmälan till registren"— Presentationens avskrift:

1 Att grunda ett företag och anmälan till registren
Skatteförvaltningen

2 Innehåll Etableringsanmälan Vad är ett FO-nummer?
Innehåll Etableringsanmälan Vad är ett FO-nummer? Enskild näringsidkare – grundande Att grunda ett öppet bolag eller kommanditbolag Att grunda ett aktiebolag Att grunda ett aktiebolag elektroniskt Att grunda ett andelslag Anmälan till Skatteförvaltningens register Registret över momsskyldiga Förskottsuppbördsregistret Arbetsgivarregistret

3 Etableringsanmälan Ett nygrundat företag ska anmälas till Skatteförvaltningen och handelsregistret med blanketten för etableringsanmälan. Den blankett som ska användas beror på företagsformen: Y1: aktiebolag, andelslag och annat samfund Y2: öppet bolag och kommanditbolag Y3: enskild näringsidkare. Blanketterna finns på adressen ytj.fi/svenska. En handläggningsavgift tas ut för anmälan av ett företag till handelsregistret. En etableringsanmälan ska skickas per post till adressen PRS – Skatteförvaltningen, Företagsdatasystemet, PB 2000, HELSINGFORS. Det handelsregister som förs av Patent- och registerstyrelsen (PRS) är ett officiellt och offentligt register över företag. Den största delen av företagen utgörs av aktiebolag och enskilda näringsidkare. Förutom företag antecknas också vissa andra samfund i handelsregistret, såsom bostadsaktiebolag och bostadsrättsföreningar. Handelsregistret innehåller officiella företagsuppgifter som täcker hela landet. Prislistan för handläggningsavgifter i anknytning till handelsregistret finns på adressen prh.fi/sv/kaupparekisteri/hinnasto.html.

4 Vad är ett FO-nummer? I samband med registreringen av en etableringsanmälan får företaget ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer). FO-numret specificerar företaget. Numret berättar dock inte om företaget förts in i Skatteförvaltningens register eller i handelsregistret. FO-numret används för att identifiera företaget i kontakter med myndigheter samt i företagets brev och blanketter. FO-numret för en enskild näringsidkare är alltid bundet till en person. FO-numret för andra företag och juridiska personer är det samma under hela verksamhetstiden. Företags- och organisationsnumret är ett nummer som myndigheterna gett ett företag eller samfund. Företags- och organisationsnumret innehåller sju siffror, ett bindestreck och ett kontrolltecken: numrets format är alltså Numret fås på ungefär två arbetsdagar efter att anmälan lämnats in. Numret kan kontrolleras i Företags- och organisationsdatasystemets Företagssökning (ytj.fi) eller hos registermyndigheterna. Numret berättar dock inte om företaget förts in i Skatteförvaltningens register eller handelsregistret. Registreringarna kan kontrolleras i Företags- och organisationsdatasystemets Företagssökning eller genom att ringa till registermyndigheten (Skatteförvaltningen eller Patent- och registerstyrelsen). I Företags- och organisationsdatasystemets Företagssökning kan man som sökord ange antingen FO-numret eller namnet på ett företag eller en person. Företags- och organisationsdatasystemet är Patent- och registerstyrelsens och Skatteförvaltningens gemensamma datasystem. Via systemet kan företag anmäla registreringsuppgifter samtidigt till båda myndigheterna. Det är inte längre nödvändigt att lämna in separata anmälningar med samma uppgifter till både handelsregistret (eller stiftelseregistret) och Skatteförvaltningens olika register, utan det räcker nu med en anmälan. I Företags- och organisationsdatasystemet införs alla företag och organisationer som antecknats i handelsregistret, stiftelseregistret, registret över momsskyldiga, förskottsuppbördsregistret, arbetsgivarregistret eller i Skatteförvaltningens kundregister. I systemet syns också företag och samfund som lämnat in en etableringsanmälan men som inte ännu förts in i registren. FO-numret används för att identifiera företaget i kontakt med myndigheter samt i företagets brev och blanketter, t.ex. beställnings-, offert- och faktureringsblanketter. FO-numret för en enskild näringsidkare är alltid bundet till en person. Om en enskild näringsidkare ändrar företagsform ändras också alltid företagets FO-nummer. En juridisk persons FO-nummer består under hela dess verksamhet.

5 Enskild näringsidkare – grundande 1/2
Enskild näringsidkare – grundande 1/2 En enskild näringsidkare verkar självständigt och för egen räkning. Han eller hon gör åtaganden och ingår avtal i eget namn. Han eller hon ansvarar för sina åtaganden själv med hela sin förmögenhet. En anmälan om att man inleder verksamhet ska göras med blanketten för etableringsanmälan Y3. Benämningarna rörelseidkare, yrkesutövare, privatföretag eller firma används för näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk person. I Finland kan en person som är bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) verka som enskild näringsidkare. Även en person under 18 år kan verka som rörelseidkare eller yrkesutövare. För detta behövs vanligtvis vårdnadshavarens (eller en annan intressebevakares) samtycke. En etableringsblankett Y3 som gäller en person under 18 år ska undertecknas av personen själv och hans eller hennes vårdnadshavare. Om en vårdnadshavare eller intressebevakare bedriver näringsverksamhet på en minderårigs vägnar och för dennes räkning, krävs ett tillstånd av magistraten. En enskild näringsidkare behöver inte ingå ett skriftligt avtal för att inleda verksamheten, såsom en bolagsordning eller ett bolagsavtal. Om makar bedriver verksamhet tillsammans, etableras företaget i den ena makens/makans namn. Det finns skäl att öppna ett bankkonto för den penningtrafik som följer av näringsverksamheten. Därtill ska man bl.a. ordna bokföringen och teckna nödvändiga försäkringar.

6 Enskild näringsidkare – grundande 2/2
Enskild näringsidkare – grundande 2/2 En näringsidkare ska registrera sig i handelsregistret om han eller hon bedriver näringsverksamhet som kväver tillstånd näringsverksamheten har ett fast driftställe, som inte är den egna bostaden andra än maken eller makan eller minderåriga barn (eller barn som av annan orsak står under förmyndarskap) eller barnbarn till företagaren arbetar för företaget näringsidkaren vill skydda sitt firmanamn, med andra ord behålla ensamrätten till namnet. Vanligen behöver EU-medborgare inga separata näringstillstånd. Vissa branscher omfattas dock av behörighetskrav eller andra särskilda villkor, vilket innebär att ett tillstånd krävs för näringsverksamheten. Till näringsverksamheterna som kräver tillstånd hör t.ex. taxitrafik, elentreprenad, tillverkning av läkemedel och alkohol samt bank- och försäkringsverksamhet. Tills vidare kan en enskild näringsidkare inte lämna etableringsanmälan till handelsregistret elektroniskt. En enskild näringsidkare kan göra en e-anmälan om följande ändringar till handelsregistret: adress- och kontaktuppgifter firma parallellfirma bifirma och dess bransch bransch hemort ändringar i Skatteförvaltningens register över momsskyldiga, förskottsuppbördsregister eller arbetsgivarregister huvudbransch som anmäls till Skatteförvaltningen räkenskapsperiod som anmäls till Skatteförvaltningen.

7 Att grunda ett öppet bolag eller kommanditbolag 1/2
Att grunda ett öppet bolag eller kommanditbolag 1/2 Bolagsrättsligt är ett öppet bolag eller ett kommanditbolag en enhet som är separat från bolagsmännen. Grundarna kan vara såväl fysiska personer som företag (juridiska personer). Bolagets uppstår när det antecknas i handelsregistret. Anmälan om att verksamhet inleds görs med blanketten för etableringsanmälan Y2. Bolagsavtalet ska bifogas till anmälan. Ett öppet bolag eller ett kommanditbolag måste ha minst två grundare. Såväl fysiska personer som företag (juridiska personer) kan vara bolagsmän i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag. Minst en av sammanslutningens ansvariga bolagsmän ska ha sin bosättningsort (hemvist för juridiska personer) inom EES-området. En minderårig (eller på annat sätt omyndig) person kan vara bolagsman om personens intressebevakare företräder denne vid anslutningen till bolaget och intressebevakaren har magistratens tillstånd att göra det. Magistratens tillstånd ska fogas till handelsregisteranmälan. Etableringsanmälan till handelsregistret ska göras innan verksamheten inleds. Sammanslutningens bolagsavtal ska upprättas skriftligen eftersom registreringen av avtalet i handelsregistret förutsätter ett skriftligt avtal. Både blanketten för etableringsanmälan för öppna bolag och kommanditbolag Y2 och mallar för andra etableringshandlingar finns på adressen ytj.fi/sv > Etableringsanmälan > Öppna bolag och kommanditbolag. Tills vidare kan ett öppet bolag eller ett kommanditbolag inte lämna en e-anmälan om etablering till handelsregistret.  Ett öppet bolag och ett kommanditbolag kan göra följande ändringar till handelsregistret med en e-anmälan: adress- och kontaktuppgifter bolagsmän firma, parallellfirmor bifirmor och deras branscher hemort verkställande direktörer prokurister bransch som anmäls till handelsregistret ändringar i bolagsavtalet anmälan om egen avgång eller om att uppgiften har avslutats för ansvarspersonen eller andra personer som antecknats i registret räkenskapsperiod till Skatteförvaltningen huvudbransch till Skatteförvaltningen ändringar i Skatteförvaltningens register över momsskyldiga, förskottsuppbördsregister eller arbetsgivarregister.

8 Att grunda ett öppet bolag eller kommanditbolag 2/2
Att grunda ett öppet bolag eller kommanditbolag 2/2 Vid den tidpunkt då bolaget grundas ska ett öppet bolag omfatta minst två ansvariga bolagsmän ett kommanditbolag omfatta minst en ansvarig bolagsman och minst en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder och andra åtaganden. En tyst bolagsmans ansvar begränsar sig till hans eller hennes egendomsinsats, vars belopp fastställs i bolagsavtalet. En förutsättning för att föras in i handelsregistret är att åtminstone följande fastställs i bolagsavtalet: firma hemort bransch bolagsmännen. I bolagsavtalet för kommanditbolag måste man specificera de ansvariga och de tysta bolagsmännen. Insatsen för en tyst bolagsman ska också fastställas (i euro). Ett bolagsavtal ska också innehålla överenskommelser om t.ex. följande: sammanslutningens räkenskapsperiod revisorerna vinstutdelningen företrädande överlåtelse av bolagsandel avgående ur sammanslutningen uppsägning av bolagsavtalet upplösning av sammanslutningen anvisningar i händelse av bolagsmans dödsfall. Om bolagsmännen inte särskilt kommit överens om dessa ärenden tillämpas de allmänna principerna i lagen om öppna bolag och kommanditbolag. Bolagsavtalet ska dateras och undertecknas av samtliga bolagsmän (även de tysta).

9 Att grunda ett aktiebolag 1/2
Att grunda ett aktiebolag 1/2 Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Resultatet av verksamheten beskattas som inkomster för bolaget. Ett aktiebolag kan bildas av en eller flera personer eller företag. Aktieägarna ska ingå ett skriftligt avtal om bolagsbildning och underteckna det. Enligt etableringsanmälan Y1 ska avtalet om bolagsbildning, bolagsordningen, bilaga 1 till handelsregistret och ett kvitto över betald handläggningsavgift för handelsregistret fogas till anmälan. Det är också möjligt att grunda ett aktiebolag i Företags- och organisationsdatasystemets webbtjänst (ytj.fi). I så fall ska man betala handläggningsavgiften direkt via tjänsten. Resultatet av ett aktiebolags verksamhet beskattas som inkomst för bolaget, och inkomsten i sig påverkar inte beskattningen av en enskild delägare. Varje delägares aktieandel fastställs i avtalet om bolagsbildning. En aktieägare tecknar aktier genom att underteckna avtalet om bolagsbildning. Alla handlingar som behövs för att starta ett aktiebolag och anmäla det till registret har samlats till Patent- och registerstyrelsens etableringspaket för aktiebolag:

10 Att grunda ett aktiebolag 2/2
Att grunda ett aktiebolag 2/2 Anmälan till handelsregistret ska lämnas in inom tre månader efter att avtalet om bolagsbildning undertecknats. Ett aktiebolag uppkommer då det antecknas i handelsregistret. Vid tidpunkten för bildandet ska aktiebolaget ha ett kapital på minst 2 500 euro. Bolagets delägare är inte personligen ansvariga för bolagets åtaganden. Anmälan till handelsregistret ska lämnas in inom tre månader efter att avtalet om bolagsbildning undertecknats. Om anmälan inte lämnas in inom utsatt tid, förfaller bildandet av bolaget. Kapitalet ska i sin helhet betalas till bolaget innan anmälan till handelsregistret. Delägarna har inget personligt ansvar för bolagets åtaganden. Däremot ansvarar de personligen för åtaganden som de gjort i aktiebolagets namn innan bolaget fördes in i handelsregistret. Om en delägare ställer en personlig säkerhet eller en realsäkerhet för lån som tas för bolaget, ansvarar han eller hon dock för bolagets åtaganden till denna del.

11 Att grunda ett aktiebolag elektroniskt 1/2
Att grunda ett aktiebolag elektroniskt 1/2 Etableringen görs i Företags- och organisationsdatasystemets webbtjänst (ytj.fi). Tjänsten är avsedd för bolag, som uppfyller följande villkor: bolagsordning av standardform räcker aktiekapitalet betalas i euro till bankkontot för det bolag som bildas teckningspriset tas i sin helhet upp i aktiekapitalet alla som tecknar aktier, styrelsemedlemmar, den verkställande direktören och revisorn (som ska vara en fysisk person) har en finländsk personbeteckning och också personliga nätbankskoder eller ID-kort med chip (EID-kort) eventuella prokurister och personer med rätt att företräda bolaget har en finländsk personbeteckning. Det är också möjligt att bilda ett aktiebolag elektroniskt. Ett bolag kan bildas elektroniskt av bolag som nöjer sig med följande villkor: en bolagsordning av standardform aktieavgiften betalas i euro till bankkontot för det bolag som bildas teckningspriset tas i sin helhet upp i aktiekapitalet alla som tecknar aktier, styrelsemedlemmar, den verkställande direktören och revisorn (som ska vara en fysisk person) har en finländsk personbeteckning och också personliga nätbankskoder eller ID-kort med chip (EID-kort) eventuella prokurister och personer med rätt att företräda bolaget har en finländsk personbeteckning.

12 Att grunda ett aktiebolag elektroniskt 2/2
Att grunda ett aktiebolag elektroniskt 2/2 Användaren kan även vara ett ombud fram till den fas då anmälan ska undertecknas. Tjänsten styr bildandet av ett aktiebolag. E-tjänsten skapar utifrån de angivna uppgifterna för bolaget: avtal om bolagsbildning en bolagsordning en etableringsanmälan. Handläggningsavgiften (330 euro) betalas via tjänsten. Ett registreringsnummer och FO-nummer tilldelas så fort anmälan undertecknats och handläggningsavgiften betalats. Den person som loggar in till tjänsten för att bilda ett bolag ska ha en finländsk personbeteckning och nätbankskoder. Användaren behöver inte vara grundare av aktiebolaget, utan även ett ombud (såsom en bokföringsbyrå) kan fylla i anmälan fram till den fas då den ska undertecknas. Det krävs en finländsk personbeteckning och nätbankskoder även för en elektronisk signatur av ett avtal om bolagsbildning. Alla som tecknar aktier och alla styrelsemedlemmar samt den verkställande direktören och revisorn ska alltså ha en finländsk personbeteckning och personliga nätbankskoder. Tjänsten styr bildandet av ett aktiebolag. Utifrån de mottagna uppgifterna skapar e-tjänsten för att bilda bolag ett avtal om bolagsbildning, en bolagsordning och en etableringsanmälan för aktiebolag. Handläggningsavgiften för anmälan (330 euro) ska betalas direkt via tjänsten. Handläggningsavgiften för en anmälan på papper är 380 euro. Ett registreringsnummer och FO-nummer tilldelas så fort e-anmälan undertecknats och handläggningsavgiften betalats. Tjänsten granskar alla obligatoriska uppgifter om personerna och företaget, vilket påskyndar handläggningen av anmälan.

13 Att grunda ett andelslag 1/2
Att grunda ett andelslag 1/2 Syftet med ett andelslag är att vanligtvis bedriva ekonomisk verksamhet som främjar medlemmarnas hushållning eller näringsverksamhet. Ett andelslag kan bildas av endast en person. Grundarna av ett andelslag sammanställer andelslagets stadgar och ett avtal om andelslagsbildning, som de även ska underteckna. Enligt etableringsanmälan Y1 ska ett avtal om andelslagsbildning, andelslagets stadgar, bilaga 2 till handelsregistret och ett kvitto över betald handläggningsavgift för handelsregistret fogas till anmälan. I praktiken producerar och tillhandahåller ett andelslag tjänster som medlemmarna kan utnyttja. Grundarna av ett andelslag är medlemmar i andelslaget. Ett specifikt andelskapital krävs inte av ett andelslag. Alla handlingar som behövs för att starta ett andelslag och anmäla det till registret har samlats till Patent- och registerstyrelsens (PRS) etableringspaket för andelslag: (prh.fi/sv/kaupparekisteri/osakeyhtio/perustaminen.html).

14 Att grunda ett andelslag 2/2
Att grunda ett andelslag 2/2 Anmälan till handelsregistret ska lämnas inom tre månader efter att avtalet om andelslagsbildning har undertecknats. Juridiskt sett uppkommer ett andelslag först då det förts in i handelsregistret. Andelslagets medlemmar är inte personligen ansvariga för andelslagets åtaganden. Om anmälan inte lämnas in inom utsatt tid, förfaller bildandet av andelslaget. De som deltagit i åtgärder som vidtagits innan andelslaget fördes in i handelsregistret eller beslutat om sådana ansvarar solidariskt för dessa åtgärder. Efter att ett andelslag registrerats övergår dock ansvaret för de åtaganden som gjorts efter undertecknandet av avtalet om andelslagsbildning till andelslaget.

15 Anmälan till Skatteförvaltningens register 1/2
Anmälan till Skatteförvaltningens register 1/2 Med etableringsanmälan anmäler man sig till följande av Skatteförvaltningens register: registret över momsskyldiga förskottsuppbördsregistret arbetsgivarregistret. På samma blankett lämnar man också de uppgifter som behövs för att räkna förskottsskatten (öppet bolag, kommanditbolag och enskilda näringsidkare). Aktiebolag och andelslag kan ansöka om förskottsskatt med blanketten Ansökan om samfunds förskottsskatt/ändring (5017r) Förskottsskatt, dvs. förskott, ska betalas på förhand bl.a. på näringsverksamhet, jordbruk och annan förvärvsverksamhet, såsom uthyrning och överlåtelsevinst för egendom. Ett nytt aktiebolags eller andelslags förskott för den första och andra räkenskapsperioden fastställs enligt samfundets uppskattning om den beskattningsbara inkomsten på blanketten Ansökan om samfunds förskottsskatt/ändring (5017r). Om uppskattningen visar sig vara felaktig under räkenskapsperiodens gång, kan aktiebolaget eller andelslaget ansöka om att förskottet höjs, sänks eller avlyfts helt och hållet med samma blankett 5017r. Ansökan kan också skickas elektroniskt om den lämnas som bilaga till skattedeklarationen. Tilläggsinformation finns på skatt.fi/företag > Deklarera och betala > Förskottsskatt . En enskild näringsidkare (en rörelseidkare eller yrkesutövare) ska uppskatta resultatet av affärsverksamheten i blanketten för etableringsanmälan (Y3). När verksamheten inletts kan man ansöka om förskottsskatt eller ändring av denna med blanketten Ansökan om skattekort och förskottsskatt (5010r). Beloppet av en rörelseidkares eller yrkesutövares förskott påverkas av näringsverksamhetens skattepliktiga resultat och därtill av företagarens samtliga andra inkomster och skatteavdrag under skatteåret. Förskott kan också ändras på initiativ av Skatteförvaltningen.

16 Anmälan till Skatteförvaltningens register 2/2
Anmälan till Skatteförvaltningens register 2/2 Om verksamheten inleds senare, är det möjligt att anmäla sig till Skatteförvaltningens register först då man vet när den egentliga verksamheten inleds. I sådana fall ska man fylla i en ändringsanmälan, som ska väljas enligt företagsform: Y4: aktiebolag, andelslag och annat samfund Y5: öppet bolag och kommanditbolag Y6: enskild näringsidkare. Ett företag grundas ofta innan den egentliga verksamheten inleds. I så fall finns det inte något behov av att anmäla sig till Skatteförvaltningens register (registret över momsskyldiga, förskottsuppbördsregistret, arbetsgivarregistret) då företaget bildas. När ett företag förs in i t.ex. registret över momsskyldiga eller arbetsgivarregistret, ska det regelbundet lämna in deklarationer av skatter på eget initiativ, även om det inte ännu bedrivit egentlig verksamhet. Ett företag kan också anmäla sig till registren senare, då man vet när den egentliga verksamheten inleds. I så fall ska man anmäla sig till Skatteförvaltningens register med ändringsblanketten. Med ändringsblanketten kan man också meddela de uppgifter som behövs för att fastställa förskotten för öppna bolag, kommanditbolag och enskilda näringsidkare. . ytj.fi/svenska

17 Registret över momsskyldiga 1/2
Registret över momsskyldiga 1/2 Ett företag ska anmäla sig till registret över momsskyldiga om det säljer varor och tjänster inom ramen för affärsverksamhet i Finland och omsättningen överskrider 10 000 euro under räkenskapsperioden (12 mån.) Ett företag ska anmäla sig som momsskyldigt från den dag då den skattepliktiga verksamheten börjar det börjar skaffa varor eller tjänster för skattepliktig verksamhet. Ett företag som registrerats som momsskyldigt ska lämna in momsdeklarationer för varje skatteperiod, även om det inte bedrivit verksamhet. Det lönar sig för ett företag att registrera sig som momsskyldigt först då man vet när den egentliga verksamheten inleds. Skatteförvaltningen skickar ett registreringsmeddelande till företag som förts in i registret över momsskyldiga. Information om införandet i registret finns hos Företags- och organisationsdatasystemet genast efter anteckningen i registret.

18 Registret över momsskyldiga 2/2
Registret över momsskyldiga 2/2 Det är inte nödvändigt att anmäla sig till registret om omsättningen inte överskrider 10 000 euro under räkenskapsperioden (12 mån.). Ett företag med ringa omsättning kan frivilligt ansöka om registrering till registret över momsskyldiga. Ett företag som ansökt om registrering antecknas vanligen som skattskyldigt tidigast från den dag då anmälan togs emot. När man anmäler sig som momsskyldig lönar det sig också att beakta lättnad vid den nedre gränsen för moms. Omsättningen är ringa om den inte överskrider 10 000 euro under räkenskapsperioden (12 mån.). I detta fall är det också möjligt att göra en frivillig ansökan om registrering, om verksamheten bedrivs som affärsverksamhet. Vissa verksamheter som särskilt tas upp i lagstiftningen har lämnats utanför momsbeskattningen, bl. a. försäljning av fastigheter och aktielägenheter, hälso- och sjukvårdstjänster samt socialvårdstjänster. Om ett företag säljer enbart sådana varor eller tjänster, är det inte momsskyldigt. Skattskyldiga med en omsättning exklusive skatt under 30 000 euro är berättigade till lättnad vid den nedre gränsen för moms. Lättnaden gäller för samtliga företagsformer. Kommunerna och utländska skattskyldiga som inte har ett fast driftställe i Finland har inte rätt till lättnaden. Det finns mer djupgående information om detta i den detaljerade skatteanvisningen på sidan skatt.fi: Lättnad vid den nedre gränsen för moms (länk i texten). Det lönar sig att beakta att det finns två former av lättnad: full skattelättnad och partiell skattelättnad.

19 Förskottsuppbördsregistret 1/2
Förskottsuppbördsregistret 1/2 På ansökan för Skatteförvaltningen in en aktör som bedriver näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet som inte hör till ett anställningsförhållande i förskottsuppbördsregistret. Sökanden förs in i förskottsuppbördsregistret från den dag då ansökan tagits emot eller från en senare tidpunkt som meddelas i ansökan. När ett företag (eller en annan aktör) förts in i förskottsuppbördsregistret, behöver inte företagets kunder verkställa förskottsinnehållning på arbets- eller andra ersättningar som de betalat till företaget. Förskottsuppbördsregistret administreras av Skatteförvaltningen. Att ett företag eller samfund förts in i förskottsuppbördsregistret påverkar förskottsuppbörden. Syftet med införandet i registret är att den som betalar arbetsersättning eller en annan prestation inte behöver verkställa förskottsinnehållning, utan den aktör som förts in i registret ska själv se till att förskottsskatter betalas. Skatteförvaltningen skickar ett registreringsmeddelande till företag som förts in i förskottsuppbördsregistret. Information om införandet i förskottsuppbördsregistret finns i Företags- och organisationsdatasystemet genast efter anteckningen i registret. Det kan vara svårt för en ny företagare att få uppdrag innan man förts in i registret.

20 Förskottsuppbördsregistret 2/2
Förskottsuppbördsregistret 2/2 En ansökan om förskottsuppbördsregistrering leder inte alltid till ett införande i registret. En aktör som omfattas av sådana avsevärda beskattningsförsummelser som kan förmodas fortsätta förs inte in i registret. Försummelse av följande ärenden kan ses som avsevärda ur beskattningssynvinkel: skattebetalning skattedeklaration (eller annan deklarationsskyldighet som gäller beskattningen) bokförings- och anteckningsskyldigheten andra skyldigheter som hänför sig till beskattningen. Det är möjligt att man inte för in ett bolag i registret om bolaget eller bolagets ledningspersoner försummat avsevärda skyldigheter som gäller beskattningen eller bokföringen. Försummelserna kan även gälla andra företag som bolagets ledningspersoner leder eller tidigare lett. Om sökanden är en enskild näringsidkare, är det möjligt att han eller hon inte förs in i registret om ett bolag som han eller hon leder eller tidigare lett har en historia av avsevärda skyldigheter som gäller beskattningen eller bokföringen. I förskottsuppbördsregistret behöver med andra ord registreras t.ex. ett företag där en person i ledande ställning (t.ex. verkställande direktör) eller en delägare i bestämmande ställning omfattas av försummelser i beskattningen. När registreringsförutsättningarna prövas, beaktas endast försummelser som gäller näringsverksamheten. Till exempel arvsskatt eller fastighetsskatt som påförts personligen för en enskild näringsidkare beaktas inte. Påverkan av försummelserna på registreringen prövas alltid som en helhet. Man låter bli att göra en registrering endast om försummelserna är avsevärda. En liten försummelse är inte ännu avsevärd. Den aktör som anmäler sig till registret ges tillfälle att ge en utredning i ärendet, innan beslutet om att inte registrera sökanden fattas. Om man utifrån kundens svar konstaterar att det inte finns grunder för att inte genomföra registreringen, förs kunden in i registret. Om registreringen inte genomförs, får kunden ett skriftligt beslut om registreringen. Anvisningar för att söka ändring finns som bilaga till beslutet. Förutom avgörandet redogör beslutet för den myndighet som fattat beslutet och dess kontaktuppgifter, specifikationsuppgifter om kunden samt motiveringen till beslutet. Om beslutet är negativt, dvs. att registreringen inte verkställs, kan ändring sökas med en skriftlig begäran om omprövning hos skatterättelsenämnden.

21 Arbetsgivarregistret
Arbetsgivarregistret Man ska anmäla sig till arbetsgivarregistret då man regelbundet börjar betala ut lön. Löneutbetalningen är regelbunden om företaget har minst två fast anställda under kalenderåret om minst sex löntagare är i arbete under året, även om anställningsförhållandena inte varar hela kalenderåret. En arbetsgivare som tillfälligt betalar ut lön förs i allmänhet inte in i arbetsgivarregistret. En tillfällig arbetsgivare kan dock göra en frivillig anmälan till arbetsgivarregistret. I beskattningen betraktas en arbetsgivare antingen som tillfällig eller regelbunden arbetsgivare. Om arbetsgivaren regelbundet betalar ut löner, ska arbetsgivaren anmäla sig som arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister. En arbetsgivare som regelbundet betalar ut löner ska lämna in en deklaration av arbetsgivarprestationer för varje skatteperiod. Alla arbetsgivare behöver inte registrera sig som regelbundna arbetsgivare. En arbetsgivare som oregelbundet betalar ut löner ska lämna in deklarationer av arbetsgivarprestationer och betala skatt för de månader då man betalat ut löner. Ett företag är en arbetsgivare som tillfälligt betalar ut löner om det har en fast anställd eller 1–5 anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. Det lönar sig att anmäla sig till arbetsgivarregistret då man regelbundet börjar betala ut lön. Ett företag som förts in i arbetsgivarregistret ska i tid lämna in deklarationen av arbetsgivarprestationer för varje period, även om löner under en tillfällig period inte betalats ut. Skatteförvaltningen skickar ett meddelande om registreringen till företag som förts in i arbetsgivarregisregistret. Information om införandet i registret finns i Företags- och organisationsdatasystemet genast efter införandet i registret.