Välkommen till Sundet! Ett avloppsreningsverk i Europas grönaste stad

En presentation över ämnet: "Välkommen till Sundet! Ett avloppsreningsverk i Europas grönaste stad"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till Sundet! Ett avloppsreningsverk i Europas grönaste stad
Sundet byggdes 1994. VA i Växjö inom traditionell teknisk förvaltning. Totalt ca 50 anställda, 35 på sundet, varav 6+5 i drift avlopp (inre och yttre), 6 drift vatten, 5 på lab (bakt och kem). Ni är inte ensamma här; årligen över 1000 personer här på studiebesök. Särskild satsning – hållbara kliv på fjärdeklassare (utbildningspaket med studiebesök här och lab) Nya filmer, broschyrer och skyltar! Föreningar, internationella besök och så experter – ni. Börjar inne (varmt och lugnt) för att sedan gå ut.

2 Utmaningar som utvecklar oss…
Politisk vilja och enighet – fossilfri kommun 2030 Växande stad mot invånare Stad omringad av sjöar Kraftigt övergödd recipient Växjö – Europas grönaste stad är en gammal ”utmärkelse” från BBC (1997) men är idag en vision om en hållbar framtid i kommunen som vill vara en grön plats som präglas av innovativt och brett miljö arbete, stark tillväxt, öppenhet, trivsel och ett gemensamt arbete för framtiden. Mycket händer på Sundet men vi har mycket som driver på oss: Politisk vilja och enighet – fossilfri kommun 2030 Växande stad mot invånare Stad omringad av sjöar – mål om badbara sjöar och nya grannar. Kraftigt övergödd recipient

3 Processutveckling - kväverening
Nytt miljötillstånd 2011 överklagas m.a.p. kväverening (och metanslip) Nitrifikation eller totalkväverening? Prövotid Redovisat Nytt miljötillstånd 2011 95000 pe och biogassatsning. Två villkor överklagas m.a.p. kväverening (och metanslip) Tidigare villkor 50 % nitrifkation. Nytt villkor 15 mg totalkväve/l Huvudfrågan var nitrifikation eller totalkväverening? Uppdraget att utreda Ekonomiska och tekniska möjligheter att uppnå 15 mg totalkväve och utreda hur detta påverkar recipienten. Fram till dess 60 % nitrifikation. Prövotid Redovisat

4 Strategi Testa bärarprocesser för förbättrad kväverening
Förbättrad kväverening i huvudströmmen  Hybas Effektivare rejektvattenbehandling  ANITA Mox Förbättra eftersedimenteringen Recipientutredning Förstudie våtmark Strategin var att: Testa bärarprocesser för förbättrad kväverening Effektivare rejektvattenbehandling  ANITA Mox Förbättrad kväverening i huvudströmmen  Hybas Förbättra eftersedimenteringen (ute) Recipientutredning (våtmarken)

5 Utmaningar med nitrifikation i aktivslam
Slamflykt Länge haft svårigheter att behålla slammet pga slamflykt 2009, 2010 (och 2013) – . Nitrifierarna återväxer långsamt vid kalla temperaturer – först vid midsommar man är tillbaka OK (luftat hela biosteget). Svårt att förutse och styra och när det hänt är det försent…

6 Hybas i försökslinjen RESULTAT
Lägre årsmedelvärden på totalkväve (<15 mg/l) Ungefär likvärdig nitrifikation, men större möjlighet till kontroll/åtgärder vid kalla temperaturer Silväggens utforming måste ändras (energiåtgång och begränsad hydraulisk kapacitet) Försökslinjen byggdes om, med bärare i en zon för förstärkt nitrifikation på mindre volym – dubblerad anoxisk zon för denitrifikation. Ville inte gjuta och göra permanent lösning – silvägg för att hålla kvar bärare. Resultaten OK, vi klarar tot-N>15 i Hybas alla år men ej i referens Nackdel att silväggen innebär begränsad hydraulisk kapacitet och att det går mkt luft för att hålla den fri.

7 Nitrifikation Hybas - Referenslinjen
Medel Hybas Referens 2012 1 2 2013 4 6 2014 VINTER 2011/2012 VINTER 2012/2013 Låga ammonium halter överlag, både från referens och Hybas. Skillnad vinter 2012/13 Särskilt intressant vinter 2012/13 när extra luftning går att få igång nitrifikationen i Hybas även om vattnet var kallt – medan referens först till midsommar när vattnet blir kallt

8 Ombyggnation linje 2 Flödet tvärs över, inloppskanal och utloppssilar Förbättrad hydraulisk kapacitet Förbättrad styrning Minskad energiförbrukning Linje 2 byggdes 2014, permanent installation. Under 2017 ska försökslinjen återställas och bärare flyttas till linje 5 enligt samma modell

9 Årsmedel sum-N (NH4+NO3)
Slutsats: Det går att komma ner under 15 mg/l – utsläppskontrollen (totalen ut) visar att vi klarar det vissa år med aktiv slam, men för Hybas samtliga år. Kostnad: 2 miljoner per bassäng Sannolikt tillsats av kolkälla för att säkerställa totalkväve-årsmedel under 15 mg/l

10 ANITA™ Mox process Autotrof kväverening genom anaerob ammonium oxidation (anammox) En-stegsprocess med bärare – biofilmen fixar två miljöer Mindre syre krävs Ingen dosering kolkälla Mer matavfall ger mer kväve – åtagande i tillståndet att förbättra. Bekostas av biogasprojektet Byggde om befinlig SBR anläggning (använde samma volymer för utjämning och reaktorer). En kontinuerlig och mer resurseffektiv process – kräver mindre syre, ingen kolkälla Har gått (nästan) jättebra. Ser mer på anläggningen.

11 Slamflyktsproblematiken
Stora problem 2010 i samband med snösmältning – började dosering av polymer före eftersedimenteringen Optimering allteftersom och pågående försök med ombyggnation nu linje 3 Slamflyktsproblematiken har hängt med sedan 1994… Olika försök har gjorts genom åren. Stora problem 2010. Ser mer ute på anläggningen

12 Vad säger patienten recipienten?
Kraftigt övergödd 65 % kväveretention till havet Slutsats från recipientutredning - Skärpta utsläppskrav (tot-N) kostar mycket men förbättrar inte recipienten! God ekologisk status kräver insatser uppströms samt flytt av utsläppspunkt (med efterpolering i våtmark) Vad säger då huvudpersonen om resultaten. Lite om sjön: Fosfor - internbelastning och uppströms (urgamla synder) Kväve – främst från reningsverket främst internbelastning och uppströms Hög kväveretention – dvs inget krav på totalkväverening. Väl utredd –För att uppnå god ekologiskt status (och/eller badbar sjö) krävs helt andra åtgärder Åtgärdsprogram Växjösjöarna antagit: Kemisk behandling av sediment Framtiden – flytta utsläppspunkt och efterpolera med våtmark Recipientutredning utför med slutsatsen att skärpt utsläppskrav kostar, både i pengar och resurser inte förbättrar recipienten.

13 Biogasprojektet Kommunalt beslut 2008 Matavfallsinsamling 2012
Nya stadsbussar med biogas 2012 VA-avdelningen Rejektbehandling 2011 Gasuppgradering 2012 Gasledning, tankstation bussar 2012 CAMBI 2015 Politiskt beslut 2008 – insamling organiskt matavfall och hela kedjan för att få fram mer biogas till fordon. Avfallsstrategi – hur vi bäst nyttjar resurserna. Total projektkostnad 165 milj. kr Cambi och hygienisering sista delen - ca 50 milj. varav vi fått bidrag på 10 milj. kr från Energimyndigheten.

14 Termisk hydrolys - Cambi
Ett helhetspaket med garantier och uppföljning. Hygieniskt säker rötrest som kan återföras till jordbruket Möjliggör mottagning av nya substrat som vi tidigare inte kunnat ta emot. Varför valde vi Cambi? Vi utgick i upphandlingen från ett Referensalternativ – bara bygga hygienisering (700c 1h) för matavfallet och bygga en ny rötkammare på 5400 m3. Fick in tre anbud, men också Cambi som innebar en helhetslösning med garantier. Cambi bäst utfall i LCA – dyrare investering men ett helhetspaket med garantier och uppföljning. Godkänd anläggning av Jordbruksverket Möjliggör mottagning av nya substrat som vi tidigare inte kunnat ta emot – konkurrensfördel och nya möjligheter ABP-förordningen

15 Termisk hydrolys - Cambi
Maximerar utnyttjandet av det substrat vi stoppar in i rötkammaren och biogas-produktionen. Klarar belastning fram till 2030 med befintlig rötkammarvolym. Minskad slamproduktion. Ökad torrhalt på rötrest i befintliga centrifuger. Varför valde vi Cambi? Vi utgick i upphandlingen från ett Referensalternativ – bara bygga hygienisering (700c 1h) för matavfallet och bygga en ny rötkammare på 5400 m3. Fick in tre anbud, men också Cambi som innebar en helhetslösning med garantier. Bäst utfall i LCA – dyrare investering men. Garanti 20% mer gas än referensalternativet Upp till 5 kg VS/m3,d och 3000 mg NH4-N/l Ca 40% reduktion slamproduktion Garantivärde 32% TS (tidigare 23-25%) vi har hittills nått 27-29%TS

16 Cambi påverkar rejektet
Ändrad karaktär – ökad pH, alkalinitet, kvävehalt och hämmande COD Rötkammarstörningar under uppstart – mer löst organiskt i rejektet Lägre anammoxhastighet, gynnar fel bakterier i systemet Spädning av rejekt krävs, värmer utgående avloppsvatten Negativ effekt av termisk förbehandling har vi sett på rejektvattenbehandlingen. Dels orsakad av rötkammarstörningar (reparation av båda RK och driftsättning av Cambi med en RK i drift)  mer löst organiskt material i rejektet påverkar negativt. Dels fås ämnen (COD?) som är hämmande på anammox – mindre effektiv behandling. Spädning – utmaning att få fram varmt spädvatten (vill hålla över 27 grader), nu fås det genom rötkammarkylare där varmt slam växlar över till utgående avloppsvatten. Späder 1:1

17 Revaq certifierade sedan 2010, Biorec entreprenör
Allt slam på jordbruksmark, hygieniserat och klart (ingen lagring behövs) Förbättrad kvalitet - tack vare låg nederbörd och ökad matavfallsmängd in; Cd/P kvoten runt 20 för 2016.

18 Rundvandring på anläggningen
Dela upp i två grupper. Vi har 1 h. – håll ihop gruppen Återfärd till Konserthuset vid 15:45 respektive 16:15