Förebyggande arbete och smarta samarbeten

En presentation över ämnet: "Förebyggande arbete och smarta samarbeten"— Presentationens avskrift:

1 Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Dokumentation av workshop 18 okt 2016 Utmaningar 1. Kunskapsbrist om psykisk ohälsa 2. Helhetsperspektiv 3. Okunskap om patientens behov 4. Kontinuitet, tex brist på läkare Lösningar 1. Bättre och snabbare bedömningar 2. Kulturskifte – tidiga insatser, förändrade arbetssätt 3. Evidensbaserade insatser Utmaningar Tidsåtgång vid nya arbetssätt Ekonomisk styrning motverkar 3. Många aktörer kring patienten 4. Nå ut till arbetsgivare Lösningar 1. Ekonomisk styrning som underlättar 2. Nära samarbete med arbetsgivare 3. Snabba kontaktvägar och tillgång till rehabkoordinatörer Integrerade & kompensatoriska Kompetens Organisation Ledarskap Utmaningar 1. Stöd från ledningen i respektive organisation 2. Bristande uppföljning av effekter av arbetssätt 3. Samsyn mellan organisationer Lösningar 1. Tydliga mål 2. Hälsoekonomiska utvärderingar som grund för beslut © Fixsen & Blase, 2008

2 Sammanfattning av kommentarerna från grupparbetena

3 Förebyggande arbete och smarta samarbeten för att förebygga sjukskrivning
Kritiska komponenter Ideal implementering Acceptabel variation Oacceptabel variation Förväntad effekt Varför är dessa komponenter viktiga? Hur jobbar vi på konkret nivå, om den viktigaste metodkomponenten utförs på bästa sätt? Vad skulle vara en acceptabel variation? När är vårt arbete inte acceptabelt Om den specifika komponenten utförs på bästa sätt. Vad kan vi vänta oss för resultat? Tydligt: varför, vad och hur Uttalad önskan om att göra arbetet tillsammans Styrgrupp med mandat Arbetsgrupp med rätt att ta fram hur Individfokus Alla aktörer måste arbeta med sina egna rutiner/ egen utveckling Fokus på arbetsförmåga Sjukskrivning är en del av vård och behandling. Arbetsgivare: deltagande, ansvar Samverkan med individens bästa för ögonen Snabba och lätta kontaktvägar mellan patient/ myndighet/vård/ arbetsgivare samt flöden inom varje organisation. Alla sjukskrivna patienter har en plan. Rehabkoordinator som har mandat och tid Arbetsgivare som gör sitt yttersta för att hjälpa sina anställda både före, under och efter en sjukskrivning. Samma svar som i rutan innan När sjukskrivning eller medicinering blir en kortsiktig lösning som inte är för patientens bästa på lång sikt och som ges utan planering När vi skyller på andra aktörer. När vi inte samverkar När vi inte ställer frågan eller lyssnar på vad som behövs för att få människor på banan igen. Nöjdare patienter Lägre sjukskrivningssiffror Mindre utskrivning av lugnande medel Fokus på varje människas förmåga istället för oförmåga Bättre användning av samhällets resurser. Aktivare sjukskrivning och rätt insats i rätt tid, rätt vårdnivå. Viss avlastning för första linjens chef hos arbetsgivaren. 2011 National Implementation resarch network (NIRN) Karen Blase and Michelle A Duda

4 Kritiska komponenter (forts)
Ideal implementering Acceptabel variation Oacceptabel variation Förväntad effekt Varför är dessa komponenter viktiga? Hur jobbar vi på konkret nivå, om den viktigaste metodkomponenten utförs på bästa sätt? Vad skulle vara en acceptabel variation? När är vårt arbete inte acceptabelt Om den specifika komponenten utförs på bästa sätt. Vad kan vi vänta oss för resultat? HR-funktion avlastar chef i vissa frågor utan att överta rehabansvar. Rehabkoordinator avlastar andra vårdpersonal. Modell som bygger på funktioner hos aktörer utan att det hänger på person. Bryta traditionella mönster. Andra vårdfunktioner kan underlätta läkarens uppgifter. Triageringen kritisk för att fånga viktiga signaler, utesluta vissa. Rehabkoordinatorns kompetens viktig, behöver stöd av annan kompetens. Nära samarbete med läkare.