Migration och psykisk hälsa - för specialistpsykiatrin

En presentation över ämnet: "Migration och psykisk hälsa - för specialistpsykiatrin"— Presentationens avskrift:

1 Migration och psykisk hälsa - för specialistpsykiatrin
14 mars 2017

2 Introduktion Vilka är vi som är här?
Erfarenhet av målgruppen asylsökande och nyanlända? Förväntningar på denna utbildningsdag?

3 Program för dagen 09.30 – Introduktion till programmet Hälsa i Sverige Henrik Tunér, Uppdrag Psykisk Hälsa (SKL) – Suicidprevention: Konsten att rädda liv Ullakarin Nyberg, överläkare S:t Göran, vice ordf Svenska Psykiatriska föreningen – Introduktion till transkulturell psykiatri Sofie Bäärnhielm, överläkare, enhetschef Transkulturellt Centrum – Lunch – Kunskapsläget kring psykisk hälsa hos flyktingar Ing-Marie Wieselgren, projektchef Uppdrag Psykisk Hälsa – Kulturformuleringsintervjun i DSM-5 (KFI) – Fika – Att arbeta tillsammans med tolk – Tips på litteratur, kunskapsplatser och fördjupning

4 Uppdrag Psykisk Hälsa Förbättra den psykiska hälsan i Sverige
Ge människor makt och förmåga att klara sitt liv, och må så bra det går Möta de behov som finns i samhället just nu Mål för Uppdrag Psykisk Hälsa är: 1. Förbättra den psykiska hälsan i Sverige Främjande, förebyggande och tidiga insatser, plus vård när det behövs för alla Särskilda insatser för grupper med ökad risk för ohälsa Asylsökande och nyanlända 2. Ge människor makt och förmåga att klara sitt liv, och må så bra det går Öka kunskapen hos alla människor om främjande och egenvård Ge personal kompetens att ge bra stöd Utbildning, verktyg och stödmaterial 3. Möta de behov som finns i samhället just nu Skapa system som snabbt kan sprida kunskap och goda exempel Engagera hela Sverige på alla nivåer Utbilda några, som i sin tur utbildar vidare, för att sprida till de som använder materialet i vardagen

5 Om Uppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för Socialdepartementet finansierar arbetet som har sin organisatoriska placering på SKL Uppdrag Psykisk Hälsa leds av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren

6 Film om programmet Hälsa i Sverige
Klicka på bilden för att spela filmen på webben Filmen finns på och på Du kan ladda ner filmen från Vimeo och visa den från din egen dator

7 Programmet Hälsa i Sverige
Bidrar till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända Kunskapslyft i hela landet: vi utbildar, utvecklar verktyg och inspirerar Personal som möter asylsökande och nyanlända får hjälp att göra ett ännu bättre jobb

8 Kunskapslyft för flera målgrupper
Den asylsökande eller nyanlände själv kan mer om sin hälsa, kan hitta stöd för främjande aktiviteter och vågar söka hjälp vid behov Alla som möter asylsökande och nyanlända vet var det finns information och stöd på olika språk om vårt samhälle och om hälsa All personal i våra välfärdssystem vet att flykt, trauma och osäkerhet är riskfaktorer för ohälsa och att det går att påverka – främja hälsa, behandla ohälsa och veta var information finns Personal på olika nivåer i hälso- och sjukvården har kunskap om de stödmaterial och de verktyg som finns för dem Chefer och beslutsfattare vet att insatser mot psykisk ohälsa är viktigt och hur de ska göra för att prioritera detta

9 Behov på tre olika nivåer
Behov av specialiserade insatser för trauma och psykiatrisk problematik Behov av psykosocialt stöd, lindrigare tillstånd Alla asylsökande och nyanlända

10 Tre faser i programmet Fas 1: Behovsanalys inom landsting och region
Fas 2: Planering av kunskapslyftet Fas 3: Utbildning och spridning

11 Metod för spridning 1. Varje landsting gör en spridningsplan utifrån lokala förutsättningar 2. Spridningsledare deltar i nationella utbildningar 3. Spridningsledare utbildar medarbetare och andra utbildare Metod för spridning ser olika ut nationellt. Varje region och landsting har en samordnare som ansvarar för spridning- jag uppmanar er att kontakta er samordnare och se hur planen ser ut där du är. Spridningsledare är alla ni som sprider till andra. Spridningsledare utbildar andra som behöver kunskapen- kollegor, andra i er närhet, etc. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

12 Allt material du behöver finns på webben

13 Vi jobbar med olika målgrupper- Klicka på fliken Asylsökande och nyanlända
Allt material finns på hemsidan- allt är tillgängligt för er. Ni laddar hem det ni behöver och anpassar det till er kontext- det behov ni har- det ni väljer att sprida. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

14 Klicka på Om våra utbildningar- ny sida, där listas alla våra utbildningar. Kurskod HiS10. nu kommer ni till vår sida. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

15

16 Klicka i här, ange er mailadress
Klicka i här, ange er mailadress. Alla ni som behöver få uppdateringar om uppdaterat material- ni får notifiering igenom att ha anmält er mailadress här. Inbjudan till fler webbinarium, etc. Varje uppdateringsknapp är specifik för den utbildningen- så ni bör klicka i alla knappar om ni har deltagit på fler. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

17 Material för att utbilda
Manualer Talarstöd (Powerpoint) Webbutbildningar: Kunskapsläget kring psykisk hälsa hos flyktingar Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända Filmad föreläsning (4 oktober 2016) Filmer, verktyg och dokument

18 Manual för att utbilda personal

19 Manual för att utbilda utbildare

20 Talarstöd (Powerpoint)
Fritt att ladda hem och ändra, anpassa Ta bort den röda bården om ni vill – hör av er om ni vill veta hur man gör

21 Filmad utbildningsdag 4 oktober 2016
Berätta om hur det funkar, och att vi vet att just denna dag har lite tekniska problem. Den tar tid på sig att starta, och ibland slutar filmen att spela om man har otur. Vi håller på med en lösning eller ”work-around” för detta.

22 Filmad utbildningsdag 4 oktober 2016
Föreläsare är Anna-Clara Hollander (Karolinska Insitutet) och Sofie Bäärnhielm (Transkulturellt Centrum) Kunskapsläget kring psykisk hälsa hos flyktingar En introduktion till transkulturell psykiatri Kulturformuleringsintervjun i DSM-5 (KFI), ett kliniskt stöd till psykiatrisk diagnostik Att förebygga suicid – om den psykiska hälsan, sociala bestämningsfaktorer och tillgång till vård Att arbeta tillsammans med tolk

23 Suicidprevention (4 oktober 2016)
Denna föreläsning från 4 oktober 2016 var en del i utbildningen "Migration och psykisk hälsa för specialistpsykiatrin". Längd: 30 min 48 sek Hela utbildningsdagen finns här: play.quickchannel.com/Qc/create/mainshow.asp?play=13537

24 Webbutbildning: Kunskapsläget kring psykisk hälsa hos flyktingar
En webbutbildning bestående av en föreläsning i tre olika delar. Föreläsare är Anna-Clara Hollander, Med dr., leg psykolog, postdoktor vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Samlad längd: 40 minuter Klicka på de enskilda filmerna för att se en kort beskrivning av innehållet i filmerna.

25 Webbutbildning: Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända
Dessa filmer ger kunskap och verktyg för att ge stöd och vård vid trauma. Denna webbutbildning (17 filmer) har tagits fram av Uppdrag Psykisk Hälsa i samarbete med Svenska Röda Korset. Utbildningen baseras på Röda Korsets kunskap och erfarenhet av vård och behandling av flyktingar som lider av trauma från krig, tortyr och flykt. Mer information om utbildningen: uppdragpsykiskhalsa.se/asylsokande-och-nyanlanda/om-vara-utbildningar/insatser-vid-trauma-hos-asylsokande-och-nyanlanda/

26 Fler verktyg för utbildare
Guide för samarbete med tolk DSM-5 Kulturformuleringsintervjun (KFI) Film om nyanlända och specialistpsykiatri med Ing- Marie Wieselgren, Uppdrag Psykisk Hälsa Verktygsbanken

27 Verktygsbanken

28 Här samlar vi alla bra verktyg och goda exempel från hela landet.
Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

29 Sök på olika ord, personalgrupp
Sök på olika ord, personalgrupp. Välj vilken nivå på insats- förebyggande, medelsvåra insatser, etc. Verktygsbanken uppdateras konstant. Så fort vi får veta något nytt eller något nytt tas fram har vi som ambition att lägga upp det. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

30 Dela goda exempel: viktigt med sökord
Dela goda exempel: viktigt med sökord. Konkreta insatser- måste inte vara något väldigt avancerat. En kort text om rutiner kan t.ex. ha stort värde även om det är enkelt. Det ser mycket olika ut hur alla jobbar- kan lära av varandra, dela med sig av olika arbetssätt. Känns betryggande också att det är någon annan som har testat. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

31 Din personliga spridningsplan
1. Varje landsting gör en övergripande spridningsplan utifrån lokala förutsättningar 2. Varje spridningsledare tar fram en personlig spridningsplan 3. Spridningsledare genomför den personliga spridningsplanen

32 Din personliga spridningsplan

33 Ett stöd för dig Den personliga spridningsplanen hjälper dig att:
Tydliggöra vad ditt mål är Planera hur du når målet Rapportera status till samordnaren i ditt landsting/region och SKL Samma dokument hjälper samordnaren att: Få information kring hur spridningen går i ditt landsting/region Sammanställa status för ditt landsting/region

34 Samordnare i landsting/region (1/2)
Namn Mejladress Telefonnummer  124 0495/155 80 Blekinge Ingla Blåder Dalarna Carl Widman Gotland Kajsa Lingström Gävleborg Kristina Nilsson Halland Camilla Falk Jämtland Anna Frisk Jönköping Margareta Strindhall Kalmar Ann Arvidsson Kronoberg Bodil Edvardsson Norrbotten Kirsti Jussila Skåne Maria Sandor

35 Samordnare i landsting/region (2/2)
Namn Mejladress Telefonnummer 072  Stockholm Mehrnaz Aram Sörmland Anthony Ericson Uppsala Monica Jonsson VGR Lina Gustin Värmland Gunilla Klar Västerbotten Helen Björklund Västernorrland Anna-Karin Öberg Västmanland Pia Carlsson Örebro Gunnel Arvidsson Östergötland Andreas Westöö

36 Tillfällen att utbilda personal
Olika typer av tillfällen Temadagar om asylsökande och nyanlända Som del av andra utbildningar Arbetsplatsmöten Korta infotillfällen Ibland svårt att hitta hela dagar att utbilda personal- leta efter tillfällen som redan är inplanerade- möten där det kan passa in. Tänk brett och stort kring var ni kan få in det- tänk efter vilket behov som finns. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

37 Röd och blå bård Material riktat till personal
Material för personalens möte med målgruppen

38 Suicidprevention: Konsten att rädda liv
Ullakarin Nyberg, överläkare S:t Göran, Norra Stockholms Psykiatri, vice ordf Svenska Psykiatriska föreningen

39 Introduktion till transkulturell psykiatri
Sofie Bäärnhielm, överläkare, enhetschef Transkulturellt Centrum

40 Kunskapsläget kring psykisk hälsa hos flyktingar

41 Webbutbildning om kunskapsläget
En webbutbildning bestående av en föreläsning i tre olika delar Föreläsare är Anna-Clara Hollander, Med dr., leg psykolog, postdoktor vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Inspelad december 2016

42 Webbutbildning om kunskapsläget
Del 1: Om de olika begreppen flykting, asylsökande, nyanländ, invandrare, migrant och utrikesfödd; om hälsans sociala bestämningsfaktorer, om den sociala gradienten. Vad påverkar psykisk ohälsa hos utrikesfödda?

43 Webbutbildning om kunskapsläget
Del 2: Om epidemiologi och "the healthy migrant effect". Hur mår utrikesfödda i Sverige och deras barn psykiskt? Om att migration är en riskfaktor för icke-affektiva-psykoser. Om suicid bland asylsökande och flyktingar.

44 Webbutbildning om kunskapsläget
Del 3: Vem får vård? Om de asylsökandes hälsa, om hälsoundersökningar och om självmedicinering. Om sambandet mellan hälsa och etablering. På slutet av denna film kommer också en sammanfattning av webbutbildningens tre olika delar.

45 Webbutbildning om kunskapsläget
Hur mycket nytt har du lärt dig av denna webbutbildning? Vad tycker du är intressant med denna föreläsning, och varför? Vad tycker du om metoden ”flippat klassrum” dvs att deltagarna går igenom materialet på egen hand och diskuterar tillsammans i klassrummet? Kan du tänka dig att själv använda metoden för att utbilda dina kollegor?

46 Kulturformuleringsintervjun i DSM-5 (KFI), ett kliniskt stöd till psykiatrisk diagnostik

47 Kulturformuleringsintervjun (KFI)
Praktiskt intervjustöd som är tänkt att underlätta möjligheterna till förståelse av intervjupersonens kulturellt baserade värde- och referenssystem Bidrar till ökad tillit i mötet med vården och därmed också till en konstruktiv samarbetsallians Verktyget är gratis att ladda ner

48 Film: Kulturformuleringsintervjun (KFI)
Visar hur KFI rent praktiskt kan användas i vården Patienten i filmen är en skådespelerska Längd: 13 min 27 sek

49 Kultur i DSM-5 i: Definitionen av psykisk sjukdom Del I inledningen
Del II om diagnoskriterier Del III om utredningsmetoder - kulturformuleringsintervjun Bäärnhielm, S. (2013). Läkartidningen;110:CEZA Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

50 DSM-5 inledning (APA 2013) Kultur påverkar:
syn på normalitet, sjukt och vad som är avvikande beteenden bemästringsstrategier acceptans av behandling uttryck förståelse Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

51 DSM-5 del II texter om kulturell variation i anslutning till kriterier
Exempel: egentlig depression Stora kulturellt färgade skillnader i uttryck Inga enkla samband mellan kultur och symtom Presenteras ofta med somatiska symtom Trötthet och energiförlust vanliga beskrivningar Missas ofta i primärvård Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

52 Hjälpmedel vid diagnostik Kulturformuleringen i DSM-5
Syftar till att utforska betydelsen av kultur och kontext på ett individuellt sätt med stöd av en intervju, en s.k. kulturformuleringsintervju. Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

53 Kulturformuleringsintervjun (KFI)
16 frågor om kulturella faktorers betydelse för 4 områden: Hur personen ser på sina besvär Orsak, kontext, stöd- belastningsfaktorer, möjligt stöd, kulturella identitetens betydelse Sjukdomshantering, tidigare hjälpsökande, hinder till vård, Aktuellt hjälpsökande, önskad hjälp, relationen till klinikern Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

54 En etnografiskt baserad intervju
”Jag vill förstå världen från ditt perspektiv. Jag vill veta det du vet på det sätt du vet.” Spradley (1997:34) Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

55 Kulturformuleringsintervjun (KFI)
på svenska finns att ladda ned gratis från Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

56 Kulturformuleringsintervjun (KFI)
Första frågan: Vad har fört dig hit idag? Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

57 Kulturformuleringsintervjun (KFI)
Andra frågan ... om hur man skulle beskriva sina problem för familjen och andra i sina kretsar Tredje frågan Vad bekymrar dig mest med problemet? Fjärde frågan Vad tror du är orsaken till att det blivit så här för dig? Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

58 Kompletterande intervjuer - vid behov
Förklaringsmodeller till sjukdom Funktionsnivå Socialt nätverk Psykosociala belastningsfaktorer Betydelsen av andliga, religiösa och moraliska traditioner Kulturell identitet Sjukdomshantering och hjälpsökande Relation mellan patient behandlaren Skolbarn och tonåringar Äldre Invandrare och flyktingar Närstående som tar hand om en patient (omvårdnadsperson) Källa: Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

59 Kulturformuleringsintervjun (KFI)
Föreläsning av Sofie Bäärnhielm 45 min lång föreläsning med talarstöd (Powerpoint) från oktober 2016 Länk till film och talarstöd på Länk till webbsidan: Föreläsningen finns på

60 Övning: KFI Arbeta tillsammans, två och två
Ha KFI tillhands under övningen En av er är intervjuare (blå text) och en är klient (rödbrun text) Byt roller, utgå gärna från en annan fallbeskrivning

61 Att arbeta tillsammans med tolk

62 Film från Röda Korset Att arbeta med tolk Längd: 4 min 7 sek
Film från svenska Röda Korset Att arbeta med tolk-

63 När ska jag använda tolk och varför?
När någon av parterna inte behärskar den andres språk fullt ut Varför För att säkerställa bra vård Fyll ut

64 Agenda Vad du kan och inte kan förvänta dig av tolken
Att bli en bra tolkanvändare Tips på verktyg

65 Vad du kan och inte kan förvänta dig av tolken

66 Rätt tolk för uppdraget
Tolk utan validering från Kammarkollegiet: utbildning och erfarenhet varierar Utbildad tolk: har genomgått grundutbildning och validerats av Kammarkollegiet Exempel på delkurser: Social- och försäkringstolkning, Sjukvårdstolkning och Asyltolkning. Finns olika nivåer på utbildning från 30HP Auktoriserad tolk: har gjort muntligt och skriftligt prov hos Kammarkollegiet Provet omfattar socialvård, allmänna försäkringar, sjukvård, arbetsmarknad och vardagsjuridik Sjukvårdstolk: en auktoriserad tolk som har godkänts på ytterligare ett tolkningsprov inom sjukvården hos Kammarkollegiet Rättstolk med ytterligare utbildning inom rättsväsendet Utbildad tolk – finns ett antal utbildningar som omfattas av Kammarkollegiets tolkregister (valideras direkt hos Kammarkollegiet, dock blir man inte auktoriserad tolk) Terminologi:

67 Typer av tolkning Kontakttolkning Tolken är med i rummet Fördelar
I vilka sammanhang? Distanstolkning Tolken tolkar på telefon eller via webb Vid distanstolkning: kontrollera med förmedlingen hur sekretessen sköts, sitter tolken själv eller i sällskap med andra? Kontakttolk (tolken är med på plats) Fördelar: tolken kan tolka minspel och gester samt att det inte är ngn risk för teknikkrångel Rekommenderas i samtal med små barn, hörselskadade samt vid vissa psykiska funktionsnedsättningar. Distanstolkning (tolkning på telefon eller via webb) Fördelar: kostnadseffektivt, klimatsmart, större tolkutbud, kan ge tydligare känsla av att parterna talar med varandra, risk för jäv minskar, snabb tillgänglighet. Rekommenderas vid kort varsel, särskild tolkkompetens efterfrågas och mindre vanligt språk.

68 Tolkens uppgift, vad kan jag kräva?
Tolken ska bland annat: Följa god tolksed Inte tillföra information, bara tolka det som sägs Vara opartisk och neutral Hålla sin tystnadsplikt Tolkens uppgift, vad du kan kräva: Tolken ska följa god tolksed (se Kammarkollegiets förskrifter), de flesta förmedlingar har detta inskrivet i avtalen med tolkarna. Tolken ska förmedla allt som sägs i rummet, inte utelämna, ändra eller tillföra något Vara opartisk och neutral Hålla sin tystnadsplikt Tolken ska möjliggöra samtalet- inte vara en del av samtalet (alltid tolka i jagform) Bedöma sin egen lämplighet och direkt lyfta risk för jäv Tolka utan störningar (exv. stänga av sin mobil, ansvara för att hens eventuella telefonteknik fungerar) Att tolken är professionell och för anteckningar (som inte lämnar rummet efter) och har med sig lexikon

69 Tolkens uppgift, vad kan jag INTE kräva
Att tolken ska utföra något annat än att tolka, till exempel att översätta skrift Att tolken ska vara ett levande lexikon, tolken kan behöva slå upp ett ord ibland för att kunna tolka så korrekt som möjligt

70 Lagar och regler som styr tolkens arbete
Sekretess- och offentlighetslagen (SOL) Tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare (1975:689, ändrad 180:229 och 1986:49) God tolksed Avtal med tolkförmedling

71 Att bli en bra tolkanvändare

72 Tips för att bli en bra tolkanvändare
Sammanställt av Uppdrag Psykisk Hälsa Generella tips om hur du blir en bra tolkanvändare

73 Guide för samarbete med tolk
Kortfattad guide (två sidor) från Transkulturellt Centrum

74 Förslag på att inleda ett samtal med tolk
Förslaget kan användas för att inleda samtal med tolk. Syftar till att skapa en situation där: alla deltagare känner sig bekväma alla deltagare får klart för sig vad som gäller, vad förväntningarna är och vad tolkens roll är

75 Socialstyrelsens folder
”Att samtala genom tolk” Finns översatt till 17 språk Albanska, Amarinja, Arabiska, Dari, Engelska, Finska, Franska, Kurdiska, Pashto, Ryska, Serbiska, Somaliska, Spanska, Tamil, Tigrinja, Turkiska, Urdu I foldern står det om tolkens ansvar under tolkning, sekretess, och att det är viktigt att planera vad man vill ha sagt på ett strukturerat sätt så att tolken får bästa förutsättningarna för att förmedla budskapet. Länk: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL 2017

76 Tolkanvändare – Kom ihåg!
Att det är du som tolkanvändare som ansvarar för samtalet. Lämna aldrig över ansvaret till tolken (t ex låta hen följa patienten till provtagning el. dyl.) Att tolken inte ansvarar för att upplysningar som du och din samtalspartner ger varandra är riktiga Att tolken inte kan hålla reda på vad ni har sagt till varandra

77 Tips på verktyg

78 Film från Tolkservicerådet
Film om att samtala genom tolk 11 min 29 sek Tolkservicerådet Film om att samtala genom tolk-

79 Föreläsning om att arbeta med tolk
Föreläsning av Sofie Bäärnhielm 30 min lång föreläsning med talarstöd (Powerpoint) från oktober 2016 Länk på Länk till webbsidan: Föreläsningen finns på

80 Guide för samarbete med tolk Transkulturellt Centrum
Pdf-format Presentation online med-tolk/

81 Tips på litteratur, kunskapsplatser och fördjupning

82

83 Rapport från MILSA Delrapport från MILSA, forskningsbaserad stödplattform för migration och hälsa samhalle/integration/partnerskap- skane/MILSA/MILSA%201%20Kartl%C3%A4ggning%20av%20nyanl%C3%A4ndas%20h%C3%A 4lsa.pdf

84 Rapport från Röda Korset
Forskningsstudie om psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor Visar tydligt att den psykiska ohälsan är mycket utbredd bland nyanlända och asylsökande flyktingar-och-asylsokande-i-sverige/

85 Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända
Webbutbildning som tagits fram i samarbete med Svenska Röda Korset Utbildningen baseras på Röda Korsets kunskap och erfarenhet av vård och behandling av flyktingar som lider av trauma från krig, tortyr och flykt 17 olika filmer (handledning under produktion) Webbutbildningen finns på

86 Röda Korsets behandlingscenter
Behandlingscenter i Malmö, Göteborg, Skövde, Uppsala, Skellefteå och Stockholm Utbildning och forskning

87 Internationella riktlinjer
“Mental Health and Psychosocial Support for Refugees, Asylum Seekers and Migrants on the Move in Europe” (multi- agency guidance note) Sju sidor med generella riktlinjer, länkar och referenser

88 Transkulturellt Centrum, SLL

89 Migration, psykisk ohälsa och trauma
Ett studiehäfte för dig som möter asylsökande och flyktingar i ditt arbete Revideras för närvarande, kommer snart i en ny version

90 Region Skåne Kunskapscentrum migration och hälsa

91 Västra Götalandsregionen
Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården

92 Vårdanalys Rapport: Psykisk hälsa – ett gemensamt ansvar
Uppföljning av insatser och kunskapsöversikt För att möta de stora utmaningarna måste hela samhället bidra

93 DSM-5 Handbook on the Cultural Formulation Interview

94 Podcast: Människor och migration
En podcast som tar sig an migration ur ett statsvetenskapligt och juridiskt perspektiv. I podcasten pratar Arena Idés utredningschef Lisa Pelling och advokaten och asylrättsjuristen Ignacio Vita om migration och de människor som rör sig över gränser.

95 Konsten att rädda liv Bok om suicidprevention av Ullakarin Nyberg
Utgiven 2013

96 Vem stoppade mitt självmord?
Dokumentären ”Vem stoppade mitt självmord?” handlar om Jonny Benjamins jakt på ”Mike” som räddade honom när han var på väg att ta sitt liv Tillgänglig på SVT Play till och med 18 aug 2017 Originaltiteln är ”The stranger on the bridge”, filmen är också känd som ”Finding Mike”

97 Nytt från SVT om självmord
Dokumentärserie om självmord med Anne Lundberg och Sofia Helin Start april 2017

98 Podcast om suicidprevention
”Allt du velat veta” - populärvetenskaplig podcast, ett avsnitt med Ullakarin Nyberg som berättar om hur vi ser på självmord, hur man kan tänka i mötet med patienter vad man kan göra som närstående Från oktober 2015

99 Film om PTSD Salah Haghgo delar med sig av sina erfarenheter av PTSD, och sina tankar om vilken hjälp och stöd man behöver för att komma vidare i livet Längd: 13 min 21 sek

100 Om vi alla hjälps åt…