Socialpolitik och socialt arbete – Historia och idéer Leif Holgersson.

En presentation över ämnet: "Socialpolitik och socialt arbete – Historia och idéer Leif Holgersson."— Presentationens avskrift:

1 Socialpolitik och socialt arbete – Historia och idéer Leif Holgersson

2 Socialpolitik ”Måhända kan man säga att socialpolitik är namnet på en rad samhälleliga åtgärder, som präglas av kamratlighet – med allt vad det innebär av hjälpsamhet, solidaritet, rättvisa och humanitet.” Ernst Michanek (s), statssekreterare 1956-64 i socialdepartemnetet ”Socialpolitiken… inträder så snart en samhällsgrupp av någon anledning … har kommit i ett sådant läge att en förändring av detta läge framstår som nödvändig för någon faktor i samhället, som har makt att åstadkomma en sådan förändring” Gösta Bagge (1882-1951) Nationalekonom och högerpolitiker

3 …socialt arbete… Holgerssons utgångspunkt: Det praktiska arbete som har utförts eller utförs för att lösa sociala (socialpolitiska) problem på i första hand individ- och gruppnivå.

4 …socialpolitik… Socialpolitiken är den samling offentliga åtgärder som har följande syften: Skapa trygghet vid inkomstbortfall pga av sjukdom, arbetslöshet, ålderdom, föräldraskap m.m. Skapa trygghet vid inkomstbortfall pga av sjukdom, arbetslöshet, ålderdom, föräldraskap m.m. Att utjämna inkomster och levnadsförhållanden mellan olika grupper i befolkningen Att utjämna inkomster och levnadsförhållanden mellan olika grupper i befolkningen Att tillhandahålla vård i olika former i tillräcklig omfattning och av hög kvalitet Att tillhandahålla vård i olika former i tillräcklig omfattning och av hög kvalitet Att skapa förutsättningar för befolkningen att reproduceras; skapa goda uppväxtmiljöer, god utbildning Att skapa förutsättningar för befolkningen att reproduceras; skapa goda uppväxtmiljöer, god utbildning Att bidra till ekonomisk tillväxt och till stabilitet i samhällsekonomin Att bidra till ekonomisk tillväxt och till stabilitet i samhällsekonomin Att dämpa konflikter mellan arbete och kapital samt fungera som redskap för social kontroll Att dämpa konflikter mellan arbete och kapital samt fungera som redskap för social kontroll

5 Marginell socialpolitik: Begränsade insatser för få individer i nödsituationer till marginella kostnader för samhället Marginell socialpolitik: Begränsade insatser för få individer i nödsituationer till marginella kostnader för samhället Institutionell socialpolitik: Minska den individinriktade fattigvården och istället höja folkflertalets materiella standard genom generella reformer. Institutionell socialpolitik: Minska den individinriktade fattigvården och istället höja folkflertalets materiella standard genom generella reformer.

6 Idéhistoriska inflöden till socialpolitiken Repressionen Repressionen Straffa/avskräcka Straffa/avskräcka Stöta bort avvikande grupper från samhället Stöta bort avvikande grupper från samhället Solidaritetsprincipen Solidaritetsprincipen Gruppsolidarisk tradition Gruppsolidarisk tradition Inbördes stöd och utveckling Inbördes stöd och utveckling Arbetsmoralismen Arbetsmoralismen Endast arbetsoförmögna (t ex sjuka) fattiga skall ha rätt till samhällets stöd. Endast arbetsoförmögna (t ex sjuka) fattiga skall ha rätt till samhällets stöd.

7 Socialpolitikens framväxt i Sverige Svenska landskapslagar Svenska landskapslagar Barns skyldighet att ta hand om sina föräldrar Barns skyldighet att ta hand om sina föräldrar Katolska kyrkan Katolska kyrkan Organiserad hjälp till fattiga, gamla och sjuka Organiserad hjälp till fattiga, gamla och sjuka ”tionde” av böndernas säd till de fattiga ”tionde” av böndernas säd till de fattiga Verkade för välgörenhet Verkade för välgörenhet Reformationen / Protestantismen Reformationen / Protestantismen Hårdare attityd mot kollektiv hjälp Hårdare attityd mot kollektiv hjälp Försörjning genom arbete viktigt moralbud Försörjning genom arbete viktigt moralbud Socknen skyldiga att försörja fattiga, barn, gamla och sjuka (Från 1763 i lag) Socknen skyldiga att försörja fattiga, barn, gamla och sjuka (Från 1763 i lag)

8 Anstalter för de utsorterade ”irreguljära element” som genom sin blotta existens sågs som ett hot mot det förnuftiga och hederliga arbetet. ”irreguljära element” som genom sin blotta existens sågs som ett hot mot det förnuftiga och hederliga arbetet. Avvikare sorterades ut till egna världar väl kontrollerade av samhället. Avvikare sorterades ut till egna världar väl kontrollerade av samhället.

9 …anstalter… Hospitalet Hospitalet Katolska kyrkan  staten Katolska kyrkan  staten Socknens och stadens skyldighet att ta hand om sina fattiga (1600-tal) Socknens och stadens skyldighet att ta hand om sina fattiga (1600-tal) Uppdelning mellan fattigvård o hospital från sent 1700-tal Uppdelning mellan fattigvård o hospital från sent 1700-tal Sinnessjukhuset (1800-tal) Sinnessjukhuset (1800-tal) Medicinens insteg i sinnessjukhusen. ”Galna” ej besatta av onda andar el straffad av gud. Medicinens insteg i sinnessjukhusen. ”Galna” ej besatta av onda andar el straffad av gud. ”Det totala omhändertagandet” ”Det totala omhändertagandet”

10 Tänkbara orsaker till ökning intagna lavinartat 1850  1950? psykologins och psykiatrins utveckling som vetenskaper psykologins och psykiatrins utveckling som vetenskaper definitioner fick mer innehåll – vidgades definitioner fick mer innehåll – vidgades i industrialiseringens spår fick de sjuka allt svårare att klara sig i samhället (arbete – bostad) i industrialiseringens spår fick de sjuka allt svårare att klara sig i samhället (arbete – bostad) Möjlighet till omhändertagande minskade i närmiljön med urbaniseringen Möjlighet till omhändertagande minskade i närmiljön med urbaniseringen Reaktioner på själva samhällsomvandlingen Reaktioner på själva samhällsomvandlingen Industrialiseringen gav samhället råd att bygga anstalter Industrialiseringen gav samhället råd att bygga anstalter

11 (Kritik mot) Det totala omhändertagandet En människa som definierats som sinnessjuk skulle leva sitt liv på sluten institution - 40-tal: Behandlingsresultat med psykofarmaka  Utskrivningar… - 60-70 tal - Ny syn på psykiska problem / psykiatrin utsattes för kritik o granskning - Totala omhändertagandet o ”omyndigförklarandet” kritiseras - 70-80 tal - biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar vid uppkomst av psykisk störning el. sjukdom. Psykoterapins intåg 25 000 platser i mentalsjukhus 1967, mindre än 10 000 år 1990.

12 Utveckling - Från idiotanstalten – sinnesslöa till ”skolanstalter” - uppfostringsanstalter under 1900-talets början till gruppboende - Från fattighuset till åldersdomshemmet till servicehus och social hemhjälp - Från barnhem till fosterhem och öppen vård - Från alkoholistanstalt till behandlingshem

13 De första ”moderna” socialvårdslagarna strax efter sekelskiftet Fattigvårdslagen 1918 Försörjningsplikt betonades. Omfattande naturahjälp förekom: fanns ännu på sina håll under 1990-talet. Fattigvårdslagen 1918 Försörjningsplikt betonades. Omfattande naturahjälp förekom: fanns ännu på sina håll under 1990-talet. Barnen Folkökningen under 1800-talet och samhällsomvandling ledde till 1902 barnavårdsreformer: Lag om tvångsuppfostran antogs. Barnen Folkökningen under 1800-talet och samhällsomvandling ledde till 1902 barnavårdsreformer: Lag om tvångsuppfostran antogs. Alkoholkonsumtion var vanlig –social misär. Alkoholkonsumtion var vanlig –social misär. Nykterhetsrörelsens betydelse och folkliga förankring slutet av 1800-talet. 1913 års alkoholistlag: Alkoholisten var en social skadegörare som samhället bör skydda sig mot. De utvecklingsstörda och lagen Föremål för mer djupgående och varaktiga fördomar De utvecklingsstörda och lagen Föremål för mer djupgående och varaktiga fördomar Steriliseringslagen 1934

14 Vägen till en svensk institutionell socialpolitik Livskraftig arbetsmoralisk tradition - Kan sammanfattas med ordet patriarkal, dvs hårdhänt tuktan av underlydande. Finns parallellt en annan tradition – skråordningen – solidarisk hjälp Liberal socialpolitik – De ekonomiska krafterna fick inte hämmas av socialpolitiska insatser. Frikyrka, nykterhet och välgörenhet Socialismen - Fackföreningsrörelsen - Institutioner för inbördes stöd och utveckling.

15 Den svenska modellen 1930-tal börskraschen i New York. 1930-tal börskraschen i New York. 1932 – SAP och Bondeförbundet bildade regering. 1932 – SAP och Bondeförbundet bildade regering. Keynesianismen – förutsättning för den institutionella socialpolitiken. Keynesianismen – förutsättning för den institutionella socialpolitiken. Den sociala ingenjörskonsten Den sociala ingenjörskonsten Samhällsplanering/planeringstänkande Samhällsplanering/planeringstänkande Solidaritetsvärderingar – samhällsnytta före egennytta Solidaritetsvärderingar – samhällsnytta före egennytta Människorna skulle tryggt kunna lägga sina liv i experternas händer Människorna skulle tryggt kunna lägga sina liv i experternas händer Folkhemsdrömmen Folkhemsdrömmen Politisk pragmatism istället för revolution – man accepterade kapitalismen Politisk pragmatism istället för revolution – man accepterade kapitalismen Ett folkhem för ”det arbetande folket” – de egna medlemmarna Ett folkhem för ”det arbetande folket” – de egna medlemmarna

16 Exempel på institutionell socialpolitik Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadspolitik Reservarbeten istället för nödhjälpsarbete Reservarbeten istället för nödhjälpsarbete Upprustad arbetsförmedling Upprustad arbetsförmedling Arbetslöshetsförsäkringen får statsunderstöd Arbetslöshetsförsäkringen får statsunderstöd Ekonomiskt/politiska åtgärder för att påverka konjunkturutvecklingen Ekonomiskt/politiska åtgärder för att påverka konjunkturutvecklingen Bostadspolitik Bostadspolitik Miljonprogrammet Miljonprogrammet Familjepolitik Familjepolitik Barnomsorg Barnomsorg Föräldraförsäkring Föräldraförsäkring Barnbidrag Barnbidrag Socialförsäkringar Socialförsäkringar 1a syftet – minska behovet av fattigvård. Slippa förnedrande fattigvård. 1a syftet – minska behovet av fattigvård. Slippa förnedrande fattigvård. 2a syftet - göra all delaktiga i reformer, socialförsäkringarna skulle vara generella. 2a syftet - göra all delaktiga i reformer, socialförsäkringarna skulle vara generella. 3e syftet – ses som produktiv faktor i samhällsekonomin 3e syftet – ses som produktiv faktor i samhällsekonomin

17 1982 års reformering av socialvården Kritik av repressionen (60-80-tal) – Socialvårdens lagar föråldrade – Släpade efter socialförsäkringens utveckling Med initiativ från socialarbetarna, socialchefer och klientorganisationerna… Barnavård, nykterhetsvård och socialhjälp  Socialtjänst. Socialvård blev socialtjänst och regleras i socialtjänstlagen (SoL) Målinriktad –anger intentionerna och syftet med verksamheten Målinriktad –anger intentionerna och syftet med verksamheten Ramlag – ger socialtjänsten större möjlighet än socialvården att i samarbete med den enskilde bestämma vilka vägar man nå de angivna målen. En ramlag binder inte verksamheten i detalj. Ramlag – ger socialtjänsten större möjlighet än socialvården att i samarbete med den enskilde bestämma vilka vägar man nå de angivna målen. En ramlag binder inte verksamheten i detalj.

18 Vart går socialpolitiken och socialt arbete? Allt större andel äldre Allt större andel äldre Färre föds Färre föds Lever längre Lever längre Invandrarnas situation har försämrats Invandrarnas situation har försämrats Hög arbetslöshet Hög arbetslöshet Bostadsproblem Bostadsproblem Klientisering Klientisering

19 Vart går… Ökade utbildnings- och inkomstklyftor Ökade utbildnings- och inkomstklyftor Ökad efterfrågan på högt utbildad arbetskraft och minskad efterfrågan på lågutbildade Ökad efterfrågan på högt utbildad arbetskraft och minskad efterfrågan på lågutbildade Ideologiska skiftningar Ideologiska skiftningar Ökad marginalisering bland vissa grupper Ökad marginalisering bland vissa grupper Informell omsorg får ökat stöd Informell omsorg får ökat stöd Nedskärningar inom offentlig vård och omsorg Nedskärningar inom offentlig vård och omsorg Anhöriga allt viktigare roll Anhöriga allt viktigare roll Ideellaoarganisationer/Frivilligorganisationer allt viktigare roll Ideellaoarganisationer/Frivilligorganisationer allt viktigare roll Social barn- och ungdomsvård Social barn- och ungdomsvård Ökningar i antalet utredningar o anmälningar Ökningar i antalet utredningar o anmälningar Psykisk ohälsa ökar Psykisk ohälsa ökar Alkoholvanor och narkotikamissbruk Alkoholvanor och narkotikamissbruk Våld i hemmet Våld i hemmet Social utestängning av barn o ungdomar med funktionshinder Social utestängning av barn o ungdomar med funktionshinder

20 Vart går… Behandling av missbrukare Behandling av missbrukare Ökat alkoholmissbruk bland ungdomar Ökat alkoholmissbruk bland ungdomar Både det tillfälliga/experimentella och det tunga narkotikamissbruket har ökat Både det tillfälliga/experimentella och det tunga narkotikamissbruket har ökat Reglering av tillgänglighet Reglering av tillgänglighet Stöd och service till funktionshindrade Stöd och service till funktionshindrade Brist på samverkan mellan olika aktörer Brist på samverkan mellan olika aktörer

21 Vart går… Nationalstaternas betydelse minskar Nationalstaternas betydelse minskar Internationalisering/Globalisering – minskad betydelse för nationell socialpolitik? Internationalisering/Globalisering – minskad betydelse för nationell socialpolitik? ”Den globala ekonomiska integrationen är naturligtvis inte ett naturfenomen. Den är resultat av en målinriktad politik som redan hotar den socialdemokratiska socialpolitiken” ”Den globala ekonomiska integrationen är naturligtvis inte ett naturfenomen. Den är resultat av en målinriktad politik som redan hotar den socialdemokratiska socialpolitiken” ”Det finns realistiska alternativ. Politiken måste åter ges företräde framför marknaden”. ”Det finns realistiska alternativ. Politiken måste åter ges företräde framför marknaden”. Folkligt stöd för välfärdssamhället Folkligt stöd för välfärdssamhället Ökad tonvikt vid individuell frihet och självbestämmande. Ökad tonvikt vid individuell frihet och självbestämmande. Högre utbildningsnivå  Vi är bättre informerade om möjligheter och rättigheter  Högre krav Högre utbildningsnivå  Vi är bättre informerade om möjligheter och rättigheter  Högre krav …ändå starkt folkligt stöd för den svenska välfärdspolitiken …ändå starkt folkligt stöd för den svenska välfärdspolitiken

22 Från institutionell till marginell socialpolitik? ”Kan vi under kommande årtionden förvänta oss en fortsättning av den generella välfärdsuppgång som i allt väsentligt kännetecknar utvecklingen i Sverige under ett halvsekel eller kommer ekonomiska och politiska förhållanden tvinga oss att acceptera en annan utveckling” (Kommittén Välfärdsbokslut)