Asylsökande och kommunmottagna, utfall och prognos Migrationsverket.

En presentation över ämnet: "Asylsökande och kommunmottagna, utfall och prognos Migrationsverket."— Presentationens avskrift:

1 Asylsökande och kommunmottagna, utfall och prognos Migrationsverket

2 Fördelningsmodell flyktingmottagande  Bosättningslagen trädde ikraft 1 mars  Bygger på prognoser över kommunmottagande, behov av hjälp med bosättning och självbosättning  Arbetsmarknadsvariabler 34%: Yrkesbredd (yrken med >50 personer, Omsättning (nyanlända från arbetslöshet till arbete), Arbetslöshet (Öppet arbetslösa och deltagare i program)  Befolkning 33% (totalbefolkning, proportionellt)  Övrigt mottagande 33% (asyldygn, samt anvisade året innan)  ”Ebo”på kommunnivå utgår från utfall de senaste två åren  50% av förväntat ”ebo” dras ifrån kommuntalet  För ett 30-tal kommuner blir det bara ”ebo” kvar, dvs antalet anvisningsplatser blir 0  Stort mottagande 2015=stort mottagande 2016

3 Bosättningslagen  Kommunplatserna år 2016 är fastställda av regeringen på länsnivå, totalt ca 22 000 personer. Resterande 50 000 beräknas självbosätta sig. Länsstyrelserna fastställer kommuntalen

4 Bosättningslagen forts..  Större andel av de nyanlända kommer nu till områden där arbetsmarknaden är mer gynnsam – men där obalanserna på bostadsmarknaden är stora

5 Antal färdigställda bostäder 1938-2015

6 Situationen på bostadsmarknaden för asylsökande och flyktingar  I maj 2015 bodde 80 % av befolkningen i kommuner med underskott på bostäder  Behovet av ny bostäder 75 000/år perioden 2015-2020 enligt Boverket  Bostadsbyggandet ökar från låga nivåer, prognos 2016 ca 53 000 påbörjade bostäder  Av de asylsökande bor ca 40 % i eget boende (sjunkande andel senaste åren)  86 procent av kommunplacerade 2015 valde självbosättning. 68 procent enligt ny modell 2016.  Långa väntetider för kommunplacering

7 Statliga ersättningar till kommuner och landsting för asyl- och flyktingmottagande Mkr  Migrationsverket

8 Kommunersättningar  Schablonersättning utgår för varje kommunmottagen flykting, 125 000 kronor som engångsbelopp  Ska täcka ”introduktionsinsatser” (som SFI, merkostnader i skolan mm), där också ”praktiskt hjälp vid bosättning” ingår  10 miljarder för ”flyktingsituationen” 2015/2016.  10 ”välfärdsmiljarder” 2017 och framåt med fokus på personal och investeringar.

9 Stöd för ökat bostadsbyggande  Byggbonus 1,8 mdkr 2016 och 2017, 1,3 mdkr därefter. Sökbart bidrag. Aviserades i BP 2016.  60 % av bidraget för behovet av bostäder till nyanlända, 40 % till övriga  Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med 2,2 miljarder år 2016, 2,7 miljarder 2017 och 3,2 miljarder 2018–2019  Stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer, 1 miljard per år för perioden 2016–2019