Kan kvalitet i olika utbildningssystem jämföras? utbildningssystem jämföras? NLS SOMMARKURS Färöarna 28 juni – 2 juli 2006 Ulf Fredriksson CRELL Centre.

En presentation över ämnet: "Kan kvalitet i olika utbildningssystem jämföras? utbildningssystem jämföras? NLS SOMMARKURS Färöarna 28 juni – 2 juli 2006 Ulf Fredriksson CRELL Centre."— Presentationens avskrift:

1 Kan kvalitet i olika utbildningssystem jämföras? utbildningssystem jämföras? NLS SOMMARKURS Färöarna 28 juni – 2 juli 2006 Ulf Fredriksson CRELL Centre for Research on Lifelong Learning, EU Joint Research Center, Ispra

2 2 Kan kvalitet i olika utbildningssystem jämföras? I. Vad är kvalitet i utbildning? II. Hur jämför man utbildningssystem? Varför diskuteras kvalitet så mycket? Angår kvalitet lärare och lärarfack? Vad är kvalitet? Utbildningens mål? Kvalitet på olika nivåer Att kontrollera kvalitet Kvalitet och pengar Går kvalitet att mäta? Trender

3 3 Kvalitet Fyra skäl för ett ökat intresse: - naturlig utveckling - försämrad kvalitet - hur bäst använda resurser - restrukturering av den offentliga sektorn

4 4 Angår kvalitetsfrågor lärarna? Professionell värdegrund Två utgångspunkter: Den professionella yrkesrollen (anglo- saxiskt) – modell läkaren Offentlig service (franskt) – modell den gode statstjänstemannen som tjänar folket/staten/landet

5 5 Professionell värdegrund ILOs och UNESCOs rekommendation om lärarnas status “Teaching should be regarded as a profession: it is a form of public service which requires of teachers expert knowledge and specialized skills, acquired and maintained through rigorous and continuing study; it calls also for a sense of personal and corporate responsibility for the education and welfare of the pupils in their charge.” paragraph 4

6 6 Professionell värdegrund ILOs och UNESCOs rekommendation om lärarnas status “….as an educational objective, no State should be satisfied with mere quantity, but should seek also to improve quality;…” paragraph 10, g

7 7 Professionell värdegrund En rimlig del av lärarnas professionella värdegrund bör vara ett ansvar för att ge eleverna en undervisning av hög kvalité samt att arbeta för att förbättra undervisningens kvalité. Arbetsglädje

8 8 Professionell värdegrund En facklig fråga? Status Lön och anställningsvillkor

9 9 Professionell värdegrund EI Declaration on professional ethics use their influence to make it possible for all children worldwide, without discrimination, and particularly child labourers, children from marginalized groups or those having specific difficulties to have access to quality education; Preamble, paragraph 7g

10 10 Professionell värdegrund Allians för kvalité ( förslag i olika EI-dokument ) Arbetsgivaren: högre löner och bättre arbetsvillkor Lärarorganisationerna: skapa kvalitetsmedvetande personalutbildning

11 11 Vad är kvalitet? Hur bra något är i förhållande till vad som är avsikten med föremålet / aktiviteten. Avsikten med en diskborste, en bil, en flygresa, etc. Kärnkvalitet och andra kvalitéer.

12 12 Vad är avsikten med utbildning? Utbildningens mål Vad som anges som mål i läroplanen (intern kvalitet) Läroplanens text, hur läroplanen uppfattas, dold läroplan Vad som rimligen kan anses vara mål baserat på en analys av samhällets och/eller individens behov (extern kvalitet)

13 13 Två typer av kvalitet Technical effectiveness - kortsiktiga mål (kunskaper i skolämnen) Social effectiveness - långsiktiga mål (kunskaper för livet)

14 14 Ett historiskt perspektiv Organiserad utbildning (skola) i masskala – en relativt ny företeelse Varför infördes allmän skolplikt? Upplysningen Industrialismen Nationalstaten

15 15 Ett historiskt perspektiv Upplysningen: individens/medborgarens behov Industrialismen: arbetsmarknadens behov, tillsyn av barn när föräldrarna arbetar Nationalstaten: sammanhållande identitet/ideologi, religion

16 16 Vilka är behoven idag? Utbildning är alltid en förberedelse för framtiden - Utbildning för livet Arbetslivet: För arbetsmarknaden - yrke Samhällslivet: För samhället – medborgare Privatlivet: Olika privata roller/uppgifter – make/maka, partner, förälder osv. Kulturlivet: “kulturkonsument” och “kulturproducent” Utbildning sker nu och möter också omedelbara behov Omsorg

17 17 Vilka är behoven idag? Kunskap – Vilka kunskaper? Färdigheter – Vilka färdigheter? Finns det en skillnad mellan kunskaper och färdigheter? Ex. läsning Värderingar – religion, ideologi, värdegrund – Vilka värderingar Omsorg – Vilken omsorg?

18 18 Kvalitet: två perspektiv Hur man lär (“doing things right”) Vad man lär (“doing the right things”)

19 19 Dagens trender: -baskunskaper (läsning, matematik) -värderingar (demokrati, interkulturalism, mänskliga rättigheter) -omsorg?

20 20 Svåra frågor Differentieringen: vad ska alla lära och vad behöver enbart några lära, kärnläroplan och valbara ämnen, uppdelning på olika linjer och olika skolformer Nationellt eller lokalt: vad måste all skolor göra och vad kan skolor välja att göra Hem eller skola: vad ska skolan göra och vad ska hemmet göra

21 21 Kvalitet ur olika perspektiv lärare elever föräldrar näringsliv (arbetsgivare, framtida arbetskamrater) samhället (medborgare, skattebetalare, politiker) Vad är kvalitet? Går kvalitetet att mäta?

22 22 Kvalitet på olika nivåer: läraren, klassrummet skolan, skolledningen, skolklimat utbildningssystemet

23 23 Kvalitet i olika delar av systemet Förskolan Grundskolan / Folkeskolen Gymnasiet / Vidargaende skole Högskola Universitet Vuxenutbildning Icke-formell utbildning Informell utbildning

24 24 Olika nivåer hänger samman: Klassrum – skola – utbildningssystem Förskola – grundskola – gymnasieskola – högskola – vuxenutbildning etc.

25 25 Kvalitet i olika aktiviteter: undervisningsmetoder förhållningssätt skolledning kontroll

26 26 Vad vi vet fokus på prestationer / inlärning höga förväntningar samarbete / samförstånd bland personalen skolledning regelbunden utvärdering tillfälle att lära skolklimat situation i klassrummet

27 27 Hur kontrollerar man kvalitet Extern kontroll nationella test inspektioner Intern kontroll självutvärdering

28 28 Kvalitet: kontroll och/eller utveckling Kvalitetskontroll: inspektioner, nationella test - myndighetskontroll Kvalitetsutveckling: självutvärdering - egen aktivitetet på skolor Formativ och summativ utvärdering

29 29 “Accountability” Administrative accountability: olika högre myndigheter kontrollerar, straff och belöningar Consumer oriented accountability: information till föräldrar, fritt val av skola Improvement oriented internal school evaluation: skolors självärdering, åtgärder för att förbättra kvaliteten

30 30 Går kvalitet att mäta? Ja och nej, men vad betyder det om vi säger nej. Alla aspekter av utbildningens kvalité kan inte mätas. – Innebär det att vi inte ska försöka mäta några? Är allt lika viktigt? Utbildningens kvalité kan till viss del mätas, men vi måste vara klara över vad vi mäter.

31 31 Elevens lärande Är elevers lärande ett resultat av Kultur i samhället och i olika grupper Individuella faktorer (ålder, kön m.m.) Familjefaktorer (föräldrars utbildning, inkomster, resurser i hemmet m.m.) Skolfaktorer (ramfaktorer, skola, lärarkaraktäristika, undervisningsmetoder)

32 32 Lärarkvalitet Svårt att avgöra vad som är resultatet av undervisning eller av familjefaktorer Svårt att avgöra vad den enskilda läraren bidragit till i elevens lärande Rekonstruera en elevs “skolhistoria” Longitudinella studier

33 33 Kvalitet och pengar: kostar kvalitet? att kontrollera kvalitet och relatera det till kostnader hänger kvalitet ihop med hur mycket pengar som satsas mer pengar till utbildning kan leda till bättre utbildning - men behöver inte göra det hur används pengar

34 34 Begrepp Input = vad som satsas på utbildning Output = vad som kommer ut i form av antal examinerade elever / studenter Outcome = vad som elever / studenter har lärt (kortsiktigt/långsiktigt) Effektivitet = i vilken omfattning som avsedda mål uppnås (output, outcome) Produktivitet = relation mellan input och output/outcome

35 35 Trender Ökad skolautonomi, Mer kontroll (test, inspektioner) Olika tankar bakom detta Lärarprofessionalism Ökad konkurrens

36 36 En defintion av kvalitet i utbildning “..qualitative dimensions means much more than the quality of education as customarily defined and judged by student learning achievements, in terms of traditional curriculum and standards. Quality (.....) also pertains to the relevance of what is taught and learned - to how well its fits the present and future needs of the particular learners in question, given their particular circumstances and prospects. It also refers to significant changes in the educational system itself, in the nature of its inputs (students, teachers, facilities, equipment, and supplies); its objectives, curriculum and educational technologies; and its socioeconomic, cultural and political environment.” (Coombs, 1985, s. 105)

37 37 Slutord I En viktig del av lärarens yrkesroll är att arbeta för att ge eleverna en utbildning av hög kvalitet. Utbildningens kvalitet påverkar lärarens status och därmed också lärarens lön. Kvalitet är att uppnå läroplanens mål och/eller vad som kan antas vara samhällets/individens verkliga behov.

38 38 Slutord II Vilka kunskaper/färdigheter, värderingar och vilken omsorg behövs idag? Olika nivåer och olika delar inom utbildningssystemet hänger samman. Det finns en hel del kunskap om vad som ger kvalitet i klassrummet och i skolan.

39 39 Slutord III Kvalitet kan kontrolleras genom tester, inspektion och självutvärdering. Både kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling behövs. Kvalitet kan till viss del mätas. Om man inte kan uttala sig om kvalitén på undervisningen, hur kan man då motivera att lärare ska ha god utbildning och hög lön?

40 40 Slutord IV För att kunna avgöra hur bra olika metoder och undervisningsformer är krävs longitudinella undersökningar. Kvalitet kostar, men mer pengar ger inte automatiskt bättre kvalitet. Dagens trend i utbildning tycks gå emot mer skolautonomi och mer kontroll.