KLASS SOM STRUKTUR Kap 5. Vilka typ av levnadsmönster finns det i samhället? Hur lever olika människor? Lever vi alla på samma sätt? Klasskillnader –

En presentation över ämnet: "KLASS SOM STRUKTUR Kap 5. Vilka typ av levnadsmönster finns det i samhället? Hur lever olika människor? Lever vi alla på samma sätt? Klasskillnader –"— Presentationens avskrift:

1 KLASS SOM STRUKTUR Kap 5

2 Vilka typ av levnadsmönster finns det i samhället? Hur lever olika människor? Lever vi alla på samma sätt? Klasskillnader – vi tycker, tänker, konsumerar och lever olika utifrån den klass vi tillhör – olika levnadsmönster Social stratifikation – social skiktning, olika befolkningsskikt som skiljer sig på olika sätt från varandra

3 SOCIOEKONOMISK INDELNING Arbetare Tjänstemän Företagare Ej förvärsarbetande (studerande, arbetslös, pensionär)

4 KLASS OCH RÄTTVISA Klass handlar om en ojämlikhet mellan människor En fråga om rättvisa? Vad innebär egentligen rättvisa? Är det rättvist att den med högre utbildning skall ha högre lön? Om ojämlikhet är kopplat till prestation – är det orättvisa om någon som arbetat hårdare tjänar mer? Men får den som jobbar hårdare alltid mer? Har alla samma möjligheter och förutsättningar för att skapa oss de liv vi vill ha och ta sig fram till en önskvärd position?

5 KLASSISKA TEORIER OM KLASS - DURKHEIM kopplade klassbegreppet till jämlikhet och rättvisa. I ett jämlikt och rättvist samhälle har den ene inte mer än den andre, alla har samma förutsättningar och medel – avskaffa arvsrätten. Att någon föds in i en familj med pengar och en annan in i en familj utan pengar, skapas redan från födseln en ojämlikhet mellan människor. nedärvda sociala skillnader skapar också orättvisa. Dels menade durkheim att vi är olika varandra rent genetiskt, vilket är ett arv från våra föräldrar. Dels ärver vi sociala förutsättningar beroende på vilken miljö eller familj vi växer upp i - vi socialiseras olika beroende på familj, vänner, skola. Han såg att ojämlikhet skiktade människor (utan att egentligen använda ordet klass).

6 KLASSISKA TEORIER OM KLASS - KARL MARX Klasser ett faktum fanns en konflikt mellan klasserna och det var det som drev historien och samhället framåt. Konflikten handlade om ägande, om tillgångarna i samhället – produktionsmedlen. Dessa produktionsmedel var saker som användes för att generera pengar, som arbetsredskap, djur, fabriker. Tex smeden behövde sina verktyg, järn och en smedja för att framställa sina produkter, fabriksägaren tjänade pengar genom sin fabrik och djuruppfödaren skapade vinst genom att föda upp och sälja sina djur. Samhället en pyramid - Två klasser. I toppen satt det en mindre grupp människor, de som ägde produktionsmedlen, kapitalisterna. I den nedre delen av pyramiden fanns arbetarklassen, eller proletariatet. Proletariatet ägde inget produktionsmedel, fick istället tjäna pengar genom att sälja sig själva, det vill säga sin arbetskraft till kapitalisterna. Kapitalisterna tjänade på arbetaskraften. Motsättningarna mellan klasserna menade Marx låg i de ekonomiska förhållandena. Klass beror på att människor hade olika mycket pengar. Den rike behövde köpa den fattiges arbetskraft och den fattige behövde den rikes pengar för att överleva – skapade ojämlikhet och att den rike hade makt över den fattige

7 KLASSISKA TEORIER OM KLASS - WEBER utöver ekonomiska förutsättningar finns även position och status. Positionen är kopplad till möjligheterna att påverka sitt liv – vi har olika positioner på arbetsmarknaden. En läkare kan tjäna mer än en plåtslagare. Men de är bägge anställda via ett företag men på olika villkor. Läkaren mer eftertraktad och kan ställa andra krav på lön, förmåner osv. Vilket städare inte kan då dennes arbete anses som okvalificerat och kan utföras av vem som helst. status – handlar om vilka symboler vi bär. Vad symboliserar våra kläder, hur vi pratar, beter oss, bostad, vår livsstil helt enkelt. Detta symboliserar en viss status. Klär man sig i en kostym av boss signalerar man en viss signal. För att fånga klassbegreppet menade weber att det är nödvändigt att väga in ekonomi, position och status. Tillsammans kunde dessa tre beskriva en klassposition.

8 PIERRE BOURDIEU – TEORI OM KLASS Räcker ej att titta på plånboken och därigenom avgöra klasstillhörighet, utan detta avgörs av andra faktorer samhället - ett stort socialt rum där människor lever. i rummet intar vi olika positioner – samlar oss i grupper där vi känner samhörighet (att dela något gemensamt). Vad kan man ha gemensamt? Tex gilla samma fotbollsklubb, idrottsintresse, åsikter, musik eller filmsmak osv. Bourdieu menade att vi människor har olika mycket och olika sorters kapital (INTE kapital som i pengar): ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Olika människor har olika mycket kapital i de olika kategorierna - kapital som gör att man är mer eller mindre välutrustad för livet. Alla människor bär med sig ett visst kapital som är kopplat till deras klasstillhörighet.

9 PIERRE BOURDIEU Det ekonomiska kapitalet: materiella resurser, alltså hur mycket pengar man har. Det kulturella kapitalet: handlar om vilken typ av kulturell smak man har tex om man föredrar opera eller titta på tv-såpor, föredrar skaldjur eller snabbmat. även utbildning ingår i det kulturella kapitalet Vi skapar positioner utifrån om vi konsumerar finkultur eller populärkultur - vissa kulturella yttringar har mer status än andra - Opera finare än popkonsert. Konstgalleri finare än serietidning. Det i sin tur skapar olika kulturella kapital Vi söker tillhörighet och samhörighet genom kultur – vi söker oss till människor med liknande kulturellt kapital. Det finns ytterligare en dimension av det kulturella kapitalet (ej bara musik, konst och teater) – handlar även om vårt beteende, att man tex vet hur man för sig på operan, äta fint vid en middag, kläder sig vid olika tillfällen. Detta är också en del av det kulturella kapitalet och binder vissa människor samman och skiljer andra åt.

10 PIERRE BOURDIEU Det sociala kapitalet: handlar om våra relationer och sociala nätverk - människor vi känner och är släkt med. Socialt nätverk och socialt kapital samma sak - med stor släkt och vänner har man också stort socialt kapital. Användbart med ett socialt nätverk med inflytelserika och viktiga personer - tex om man skall hjälpa sina barn bli medlem i en exklusiv klubb. Det sociala kapitalet är relevant på så sätt att det öppnar vissa dörrar, ger tillträde till vissa platser och miljöer (eller fält som bourdieu kallade det), tex skaffa jobb genom de rätta kontakterna. Det symboliska kapitalet: Överordnad de andra tre kapitalen. Eller snarare att de andra tre tar sig uttryck i ett symboliskt kapital. Det handlar om vilka kläder, bilar och prylar vi har. Handlar om vilka symboler vi använder för att visa upp vilken klass vi tillhör. En person från överklassen känner snabbt igen en likasinnad genom märket på kläderna eller sättet att föra sig. På samma sätt känner personer från arbetarklassen lätt igen varandra genom sättet de pratar på, vad man pratar om eller vilka matvaror man lägger i kundkorgen. Bekräfta status med symboler!

11 PIERRE BOURDIEU De ekonomiska och kulturella kapitalen är egentligen de viktigaste och mest betydande. Pengar spelar alltså stor roll när det gäller klass men även utbildning och den kulturella smaken. Dessa i kombination med varandra gör att vi söker tillhörighet hos andra människor med liknande kapital. Om vi tänker oss att människor med liknande ekonomiskt och kulturellt kapital söker sig till varandra bygger detta upp grupper av sociala nätverk där människor med liknande kapital sluter sig samman. Man kan alltså se det sociala kapitalet som en följd av ekonomiskt och kulturellt kapital. Lika barn leka bäst enligt Bourdieu. Tillsammans bildar summan av våra kapital ett habitus. Vi kan säga att vårt habitus är svaret på varför vi uppfattar världen på ett visst sätt och handlar på ett visst sätt. Vi är vårt habitus och det berättar vilka vi är, vad vi gillar och ogillar, vilka värderingar vi har. Slutsatsen vi kan dra utifrån detta är att klass alltså har högsta betydelse för vilka vi är som individer beroende på vilket kapital vi har. Våra kapital kokas samman till vårt habitus.

12 Är det möjligt att göra en klassresa? Social rörlighet – rörlighet mellan klasserna Beroende på hur samhället ser ut finns det olika förutsättningar för detta, tex om det krävs pengar eller inte för att gå i skola

13 KLASS PÅVERKAR STRUKTUREN Studier visar att klasstillhörighet spelar roll även idag. Vi gör olika val beroende på vilken klasstillhörighet vi har. Högre utbildning – mer tjänstemannabakgrund än arbetarklassbakgrund på högskola och universitet – mer än hälften av alla barn vars föräldrar har högre tjänstemannabakgrund har examen från högskola eller universitet, men barn med föräldrar med arbetarbakgrund 16 %. Det visar sig också att de med arbetarbakgrund som läser på högskola ofta väljer kortare utbildningar. Alkohol - vanligare i överklass än i arbetarklass. Vin vanligare i överklass. Konsumtionsvanor - tjänstemannaklassen handlar mer kravmärkt mat.

14 KLASS PÅVERKAR STRUKTUREN Kulturintresse – intresset för skönlitteratur, konstutställningar och teater större hos högre tjänstemän än hos arbetare. P4:as lokalradio är däremot mycket populärare hos arbetarna Nyhetstidning – tjänstemän prenumererar på en morgontidning, medan gratis nyhetstidningar är något vanligare i de lägre klasserna Politik – i de högre klasserna röstar fler på moderaterna medan i de lägre klasserna är socialdemokraterna ett vanligare parti att rösta på

15 UPPGIFT – FREDAG Ni skall göra en observation (information om detta finns på s.94-97). Tänk på att det tar tid att genomföra en observation. Så passa på nu i helgen. Välj valfritt fält att observera, tex ett café, restaurang, pub, Ica (kolla i folks matvagnar), eko-hallen. Finns mycket att se om man sitter på ett tätbefolkat fik. Iaktta människorna som rör sig i detta fält. Vilka kläder har de på sig? Hur för de sig? Vad sysslar de med? (beroende på vilket fält) vad dricker de? Vad äter de? Dokumentera det du ser och dina tankar (annars missas mycket information) Det du ser och iakttar skall du resonera om utifrån Bourdieus klassteori. Examinationen av detta sker muntligt nästa fredag, där vi diskuterar om våra iakttagelser.

16

17