Bedömning i särskolan Jerry Rosenqvist, professor em.

En presentation över ämnet: "Bedömning i särskolan Jerry Rosenqvist, professor em."— Presentationens avskrift:

1 Bedömning i särskolan Jerry Rosenqvist, professor em

2 7 kap. Skollagen 2010:800 Skolplikt och rätt till utbildning 5 § Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Jfr pedagogisk utredning/bedömning

3 Lite historia (1) Lsä 73 Som utvecklingsstörd betecknas enligt omsorgslagens (1967) 1§ den person ”som på grund av hämmad förstånds- utveckling för sin utbildning eller anpass- ning i samhället eller i övrigt behöver särskilda omsorger genom det allmänna.”

4 ”En av dessa omsorger utgörs av undervisning i särskola.” (Jönsson & Karlerö /1975, s 59/: Specialundervisning – en handbok)

5 Lite historia (2) Lsä 73 - forts Placering av elev i särskola skall föregås av en individuell pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk utredning.

6 Lsä 73 - forts Till grundsärskolan hänvisas elever som inte kan följa undervisningen inom det allmänna skolväsendet men som anses kunna tillgodogöra sig undervisningen i denna skolform.

7 Lsä 73 - forts För placering i grundsärskolan krävs i regel att eleven bedöms kunna lära sig läsa så att han kan tillägna sig övrig undervisning.

8 Kommentar: Alltså redan då (1970-talet) ett prognostiskt tänkande i det pedagogiska utredningsarbetet

9 Lite historia (2) Elevakt För alla elever som blivit föremål för utrednings skulle under 70-talet och framöver föras en elevakt

10 Elevakt (forts) Elevakten bestod av ett antal blanketter: Grundblankett (A) B-blankett: Pedagogisk utredning C-blankett: Psykologisk utredning D-blankett: Socialmedicinsk utredning E-blankett: Social utredning och så (kronan på verket):

11 Elevakt (forts) F-blankett: Pedagogisk journal, specialundervisning/ särskolundervisning

12 F-blankett: Instruktion Blanketten används för ett sammanfattande omdöme om eleven och dennes utveckling under tiden för specialundervisningen. Blanketten inges till rektorsexpeditionen i slutet av varje läsår eller då special- undervisningen/särskolundervisningen avslutats. (Lgr 69, Lsä (73), 50§ omsorgsstadgan)

13 Pedagogisk journal Denna pedagogiska journal, som alltså är en del av elevakten, ska följa (särskol)eleven under hela hens skoltid och med kontinuerliga anteckningar dokumentera elevens status vid inskrivningen förändringar under skoltiden status vid utskrivningen/särskoleslut

14 Pedagogisk journal Vägledande punkter att dokumentera: Kognitiv utveckling Arbetssätt Fysisk och motorisk utveckling ADL-funktioner Sociala relationer Intressen

15 Betygsättning (Lsä 73) Betyg ska ges för elever i grundsärskola vid slutet av vårterminen i årskurserna 3, 6, 7, 9 och 10 för elever i träningsskola vid slutet av varje stadium för elever i yrkessärskola vid slutet av varje årskurs

16 Betygsättning (Lsä 73, forts) Som betyg i ämne används någon av siffrorna 1-5, där 5 är högst och 1 lägst. (S k relativt betygssystem)

17 Betygsättning (Lsä 73, forts) Betyg kan efter rektorsbeslut (i samråd med föräldrarna) bytas mot intyg om att eleven deltagit i undervisningen.

18 1973 års betygsutredning Inom ramen för nuvarande /1970-talet/ betygssystem har SÖ för elever med skolsvårigheter genom särskilda anvisningar sökt mildra den allmänna betygsättningens negativa effekter. Dessa anvisningar rör elever med olika slag av handikapp och skolsvårigheter, elever som varit långvarigt sjuka samt invandrarelever. Betänkande (SOU 1977:9)

19 Asteriskbetyg I fråga om t. ex. intellektuellt utvecklingshämmade har kryssmarkering (asterisk) använts för att upplysa om att betygen avser en särskild referensgrupp. Betänkande (SOU 1977:9)

20 IUP Förkortningen IUP stod ursprungligen för ”individuella undervisningsplaner” gällande särskola. Förkortningen används numera för den generella termen ”individuella utvecklingsplaner” Jfr brittiska skolor: IEP - Individual Education Plan.

21 Skollagen 2010:800 Grundsärskolan (Kapitel 11)

22 Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 15 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.

23 forts Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

24 Åtgärdsprogram ( kapitel 3) 9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

25 Åtgärdsprogram ( kapitel 3, forts) Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.

26 Skollagen Kapitel 11, igen 16 § Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1/ ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2/ sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

27 §16 forts Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen.

28 Betygssättning 19 § Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen 1/ i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9, och 2/ när ett ämne har avslutats. (Lag 2010:2022).

29 Betygsbeteckningar 20 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet. (S k målrelaterat betyg)

30 Vidare: 21 § Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas

31 Betyg innan ett ämne har avslutats 22 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

32 Referens Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1/ i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2/ efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

33 Vad betyder det?

34 Betyg när ett ämne har avslutats 23 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. (Se: Läroplan för grundsärskolan 2011.)

35 Särskilda skäl 23 a §: Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9.

36 Innebörd: Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl. Lag (2011:876).

37 Vad innebär denna innebörd?

38 Utredning 8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn.

39 Utredning, 8 § (forts) Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

40 Utredning, 8 § (forts) Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

41 Allmänna bestämmelser om betyg (kap 3) Skolformer där betyg ges 13 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning.

42 Beslut om betyg 16 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas.

43 Beslut om betyg (forts) Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.

44 Kommentar till 16§: Med hänsyn till antalet legitimerade lärare – inte minst i särskolan – kommer rektorerna att få det svettigt i betygsättningstider under en ganska lång tid framöver!

45 (Lgrsä 11) Läroplan för grundsärskolan

46 Lgrsä 11 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.

47 Lgrsä 11 Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

48 Riktlinjer ( Lgrsä 11) Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn

49 vidare ska läraren med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

50 Fråga: Vad innebär all tillgänglig information en allsidig bedömning ?

51 Ämnesområden i inriktningen träningsskolan (Exemplet) ESTETISK VERKSAMHET

52 Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar) –Eleven kan delta i att framställa bilder och slöjdföremål i olika former och med olika tekniker. Eleven kan också delta dels i att sjunga och spela på instrument, dels i olika former av presentationer och framträdanden.

53 Eleven deltar i att välja och använda material, tekniker, redskap och verktyg i bild-och slöjdarbetet. Eleven deltar också i att välja och använda instrument, ljud och rörelser för att musicera och dramatisera.

54 –Eleven kan delta i att undersöka hur bilder, slöjdföremål och musik från olika tidsepoker, traditioner och kulturer är utformade. Dessutom deltar eleven i att undersöka vilka budskap olika bilder kan förmedla och hur mode, trender och musik kan påverka individen.

55 –Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

56 Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar) –Eleven kan framställa bilder och slöjdföremål i olika former och med olika tekniker. Eleven kan också sjunga och spela på instrument och göra olika former av presentationer och framträdanden. Eleven väljer och använder lämpliga material, tekniker, redskap och verktyg i bild-och slöjdarbetet. Eleven väljer och använder också instrument, ljud och rörelser för att musicera och dramatisera.

57 Eleven kan undersöka och beskriva något om hur bilder, slöjdföremål och musik från olika tidsepoker, traditioner och kulturer är utformade. Dessutom undersöker och beskriver eleven vilka budskap olika bilder kan förmedla och hur mode, trender och musik kan påverka individen. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.