Matts Dahlkwist, 2012 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det sociala livet i skolan.

En presentation över ämnet: "Matts Dahlkwist, 2012 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det sociala livet i skolan."— Presentationens avskrift:

1 Matts Dahlkwist, 2012 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det sociala livet i skolan

2 Ur Styrdokumenetn (Lgy 11) Normer och värden Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete

3 Värden och attityder explicita/implicita värden (läroplanen?) explicita/implicita värden (läroplanen?) attityder, 3 komponenter attityder, 3 komponenter -Kunskap: föreställningar om en viss sak -Känsla: de känslor vi har inför en viss sak -Benägenhet att handla i en viss situation Exempel: attityder till motvåld Lärarfråga: Olika värdegrund hem/skola – hur agera?

4 Case (O)ordning och reda 1.Hur ska Valentina agera? a) på kort sikt b) på lång sikt 2. Koppla även gruppens förslag till till dessa begrepp: - Självbild - Attributionsteori - Feedback - Social perception - Normskapande - Rosenthaleffekten

5 Normer och regler Normer är baserade på värden Normer är baserade på värden Normers funktioner: Normers funktioner: - att hålla samman gruppen - att definiera roller och relationer - att befästa gruppens identitet - att ge struktur och att fostra Formella och informella normer Lärarfråga: Hur påverka normutvecklingen i klassen/skolan?

6 Regelskapande i skolan Reglers legitimitet och delaktighet Reglers legitimitet och delaktighet Motiverade regler Motiverade regler Regler i samklang med normer Regler i samklang med normer Lärarfråga: Hur hantera regelskapande? Se case.

7 Sociala roller – förväntningar på agerande 1. Olika roller i en grupp – konstruktiva och destruktiva 2. Roller i mobbning - Offren - Mobbarna - Medhjälparna - Underbyggarna - Outsiders - Försvararna

8 Kohesion- gruppsamarbete och grupputveckling Stöd och vägledning vid gruppstarten, ”teambuilding” – att skapa trygghet och arbetsro. Gruppsocialisation. Stöd och vägledning vid gruppstarten, ”teambuilding” – att skapa trygghet och arbetsro. Gruppsocialisation. Synliggöra och tillvarata gruppens resurser Synliggöra och tillvarata gruppens resurser Gemensamt regel- och normskapande Gemensamt regel- och normskapande Konflikthanteringsstrategier Konflikthanteringsstrategier Personlig utveckling i gruppen Personlig utveckling i gruppen

9 Social misfit hypothesis Att inte ”passa in”. Exkludering. Att inte ”passa in”. Exkludering. Attityd och beteende är inte kompatibelt med gruppens allmänna sociala klimat. Attityd och beteende är inte kompatibelt med gruppens allmänna sociala klimat. Skuldbördan läggs på den mobbade. Skuldbördan läggs på den mobbade. Lärarfråga: Hur stämmer detta t ex med Olweus forskningsresultat?

10 Ringelmanneffekten/Social loafing Risken för social loafing är störst vid: Risken för social loafing är störst vid: - stora grupper - svag motivation - inget eller svagt resultatansvar - enklare uppgifter En variant: ”free-rider effect” t ex i grupparbeten Lärarfråga: Hur hantera detta som lärare?

11 Gruppens utveckling (Tuckman) Formning: Gruppen formas Formning: Gruppen formas Stormning: Konfliktfas Stormning: Konfliktfas Normning: Vi-känsla och gruppsammanhållning Normning: Vi-känsla och gruppsammanhållning Performning: Tydliga normer och roller Performning: Tydliga normer och roller Separation (adjourning) Separation (adjourning) Lärarfråga: Vilka konsekvenser har detta för lärarens ledarskap?

12 Grupptypologi m a p prestations- contra social inriktning 14 23

13 Det situationsanpassade ledarskapet Kännetecken: Kännetecken: - Anpassning utifrån de två av de tre klassiska; auktoritärt contra demokratiskt ledarskap - Flexibel gruppanpassning med inriktning på mål och syfte. Varje grupp och situation kräver sitt ledarskap - Simultanförmåga - Att snabbt hantera nya situationer, att kunna fånga tillfället i ögonblicket - Prestigelöshet och lyssnande

14 Läraren som auktoritet och maktfaktor Auktoritet: Inflytande och legitim maktutövning Auktoritet: Inflytande och legitim maktutövning Makt: Makt: - expertmakt - personlig makt - informationsmakt - legitim makt - belönande makt - tvångsmakt

15 Värdepedagogik Explicit värdepedagogik: metoder för att skapa lärtillfällen när det gäller värdefrågor Explicit värdepedagogik: metoder för att skapa lärtillfällen när det gäller värdefrågor Implicit värdepedagogik: lärare som föredömen och rollmodeller Implicit värdepedagogik: lärare som föredömen och rollmodeller Exempel: den dolda läroplanen, skendemokrati, sätt att hantera konflikter, stoff- och läromedelsurval, sätt att fostra. Prosocial utveckling hos barn och unga Värdegrundsarbete

16 Prosocialt beteende Att handla med andras bästa för sina ögon - lärande genom modellering - skolans socialisations- och fostransuppdrag och värdegrundsarbete - motivationsfaktorer: empati, sociala normer, egoistiska motiv

17 Att fostra och att leda barn och ungas utveckling Fostransstilar 1. Auktoritär: Lyda utan att ifrågasätta. Inget utrymme för förhandling och kompromisser. 2. Eftergiven: Minimal kontroll, acceptans, (värme) 3. Oinvolverad: Oengagemang, känslomässig distans 4. Auktoritativ: Styrande men lyssnande, resonerande (värme)

18 Grupptryck och konformitet bland unga Social påverkan – se t ex Milgrams experiment Social påverkan – se t ex Milgrams experiment Social smitta: Social smitta: Konformitet och grupptänkande Konformitet och grupptänkande Faktorer som påverkar styrkan i grupptrycket i ungdomsgrupper. Faktorer som påverkar styrkan i grupptrycket i ungdomsgrupper. - status i gruppen - viljan att tillhöra gruppen - ålder - inställning till vuxna - självbild Lärarfråga: Ge tydliga exempel på situationer med grupptryck i skolan

19 Grupptryck och konformitet i personalgruppen Kollegial lojalitet (”kåranda”) Kollegial lojalitet (”kåranda”) Den kollegiala paradoxen (Colnerud m fl) Den kollegiala paradoxen (Colnerud m fl) - vad är tillåtet att kritisera bland kollegor? - vanliga normer i personalgruppen/skolkulturen Whistle blowing Whistle blowing Lärarfråga: Hur agera då elever klagar på en kollega?

20 Gruppbeslut Gruppolarisering: beslutsmekanismer i grupp contra enskilt – kan bl a leda till konflikter mellan grupper Gruppolarisering: beslutsmekanismer i grupp contra enskilt – kan bl a leda till konflikter mellan grupper Grupptänkande: irrationella beslut i slutna grupper. Vanligt i grupper med: Grupptänkande: irrationella beslut i slutna grupper. Vanligt i grupper med: - stark ”vi-känsla”/grupptryck - ”ja-sägare”, opposition saknas - illusion om egen förträfflighet - under hög stress och tidsbrist

21 Social identitetsteori Sociala jämförelser Sociala jämförelser Identifikation. in- och utgrupper Identifikation. in- och utgrupper Stereotyper och fördomar Stereotyper och fördomar Subgrupper och kotterier Subgrupper och kotterier Egen uppgradering: sociala strategier. - man ”peppar” varandra - uppvärdering av det egna (black is beautiful, ”rinkebysvenska”) - jämförelse med lägre värderade grupper

22 Empati/social kompetens Social kompetens (sociala färdigheter, empatisk förmåga, EQ, etc) i skolan - Empati - Emotionell intelligens - Social intelligens/relationsbegåvning

23 Bystander effect Minskad känsla av personligt ansvar Minskad känsla av personligt ansvar Bystander effect i mobbningssituationer Bystander effect i mobbningssituationer Förklaringar: Förklaringar: Pluralistisk ignorans: ”ingen annan ingriper ju”.. Ansvarsdiffussion: ”vem bär ansvaret att ingripa”? Publikhämning: ”vill inte göra bort mig” Lärarfråga: Konsekvenser i värdegrundsfostran?

24 Konflikttyper Sakkonflikter Sakkonflikter Värderingskonflikter Värderingskonflikter Intressekonflikter Intressekonflikter Relationskonflikter Relationskonflikter Pseudokonflikter Pseudokonflikter Lärarens fråga: Ge exempel från skolan!

25 Konstruktiv konflikthantering Överenskommelse som alla är nöjda med Överenskommelse som alla är nöjda med Stärker relation och tillit Stärker relation och tillit Ökar förmågan att hantera framtida konflikter Ökar förmågan att hantera framtida konflikter Agera aldrig i affekt Agera aldrig i affekt Se upp för gränsen person/sak. Var saklig, unvik svepande personomdömen Se upp för gränsen person/sak. Var saklig, unvik svepande personomdömen Sträva mot ödmjukhet och prestigelöshet Sträva mot ödmjukhet och prestigelöshet Träning i social kompetens Träning i social kompetens

26 Attributionsteorin ”De processer vi använder då vi kopplar ihop ett beteende med bakomliggande orsaker, för att få en rimlig förklaring på ett beteende” (Heider) Situationsfaktorer contra dispositionsfaktorer Det grundläggande attributionsfelet: Att tillskriva andras beteende dispositionsfaktorer och det egna beteendet situationsfaktorer Genusskillnad?

27 För- och nackdelar med grupparbete - liten brainstorm

28 Gruppindelning Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap) Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap) Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning! Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning! Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen Var beredd att motivera gruppindelningen Var beredd att motivera gruppindelningen Varierande grupper = social träning Varierande grupper = social träning

29