Våld i nära relationer Dialoga, Social resursförvaltning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om våld i nära relationer
Advertisements

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Hot, våld och förtryck i heders namn
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Eskilstuna Zonta-klubb
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Förebyggande rådet i Enköpings kommun
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Uppsökande och förebyggande arbete
Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt våld i samkönade relationer 56 åtgärder inom sex insatsområden:
Arbetar er kommun utifrån styrdokument eller policydokument, i vilket/vilka sexuell läggning uttryckligen nämns i arbetet med att motverka diskriminering.
Vara stödperson eller vittnesstöd
Mansfrid? - Offer på lika villkor?
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
Regionövergripande riktlinjer – Våld i nära relationer
MED SKOLAN SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARENA
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Samhällets ojämlikhet
Eskilstunas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete – Vad pågår och vad är på gång? Brottsförebyggande arbete Arbete mot gob – Exit, sociala insatsgrupper.
Social resursförvaltning
EU-medborgare i Göteborg ”Vi vet att lösningen inte finns hos oss, utan i de länder de kommer ifrån, men nu är de här och vi kan inte gå förbi en människa.
Barn som växer upp i familjer med våld
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Våld i nära relationer Dialoga, Social resursförvaltning.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
DigIT Workshop 3 De “horisontella principerna”  Jämställdhet  Tillgänglighet  Likabehandling.
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Våld Annie Forsgren En definition av våld ”Varje könsrelaterad handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,
Utvärdering programmet ”Kvinnofrid” Katarina Struwe Orleifson Jörgen Wessman.
Möjlighet till Egen Kraft!
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Samordnare våld i nära relationer
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv
Socialarbetaren och den offentliga debatten
Presentation Socialjouren
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Verksamhetsområdet Social utveckling
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Verksamhetsområdet Social utveckling
Socialarbetaren och den offentliga debatten
Dagens tema Samverkan i arbetet med att förebygga och bekämpa användandet av Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak – och kopplingen till folkhälsa och hållbar.
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Överförmyndar-nämnden
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Att fråga om våldsutsatthet - äldre
Återkoppling- remisshantering av revidering Västbus riktlinjer
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

Våld i nära relationer Dialoga, Social resursförvaltning

Social resursförvaltning Förvaltningsdirektör Michael Ivarson Ekonomi Jonas Lundqvist Tillståndsenheten Annelie Silvander HR Nicoline Blidberg Verksamhetsstöd Ulla-Carin Moberg Boende och socialjour Malin Östling Stöd till familjer och individer Marie Larsson Funktionsstöd Ingela Johansson Integration Veronica Morales Social utveckling Margareta Forsberg

Social utveckling Margareta Forsberg Margareta Forsberg S2020 - Socialt hållbar utveckling Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande samordning Ung & Trygg BBIC - Barns behov i centrum Arbete mot våldsbejakande extremism Sexuell hälsa/ Hivprevention Sven-Johan Dahlstrand Enhetschef Ritva Gonzalez Enhetschef Margareta Forsberg Margareta Forsberg Verksamhetschef Kunskapskällar’n - Kompetenscentrum om alkohol, narkotika, dopning och tobak Kompetenscentrum för brottsutsatthet Dialoga – Kompetenscentrum om våld i nära relationer Lotta Lidén Lundgren Enhetschef Maj Bjurving Enhetschef Stöd till social ekonomi Klippankooperativen

HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Om Dialoga Startade 2008 efter ett beslut i kommunstyrelsen. Kommuner inom Göteborgsregionen kan skriva avtal Orust, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale, Partille, Härryda, Öckerö Uppdrag: Erbjuda kunskapshöjande aktiviteter för att förbättra och kvalitetsutveckla stödet till barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer. Målgrupper: Kommunanställda – socialtjänsten, förskola/skola m.fl. Samverkanspartners t.ex. hälso- och sjukvården, polisen, ideella föreningar HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Våldsdefinitioner ”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill.” Per Isdal, Alternativ til vold ”Mäns våld mot kvinnor är varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.” FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, art 1

Våldsformer Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld Ekonomiskt våld Digitalt våld Funktionshinderspecifikt våld Försummelse HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Hedersrelaterat våld och förtryck utanför relationer utanför rela Mäns Våld Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld och förtryck Våld i nära relationer SOU 2015:55

Ekologisk förklaringsmodell Exempel på faktorer som ökar risken för våldsutövande Samhälle/struktur Grupp/lokal- samhälle Relation Individ Strukturer som styrs av könstillhörighet och makt Över- och underordning Maskulinitet associeras till dominans, heder och aggression Påfrestande sociala förhållanden - utanförskap, arbetslöshet mm. Umgänge med andra vars normer legitimerar våldet Otrygga anknytningsmönster Bristande förmåga att hantera relationer Konflikter i förhållandet Individualpsykologiska faktorer Bevittnat eller varit utsatt för våld under uppväxten Bristande omvårdnad under uppväxten Medicinsk/biologisk problematik Missbruksproblematik Delvis bearbetad efter originalet i Ending Violence Against Woman, Popular Reports, 1999

Intersektionellt perspektiv Över- och underordning utifrån: Kön Klass Etnicitet Hudfärg Funktionalitet Ålder Sexualitet Könsidentitet eller könsuttryck

Brott i nära relationer – en nationell kartläggning (Brå rapport 2014:8) Nytt frågeavsnitt i NTU Slumpmässigt urval 20.000 personer 16-79 år Telefonintervjuer Svarsfrekvens 62,7 % Våldsutsatthet under år 2012 samt livstiden Fysiskt (inkl. sexuellt) och psykiskt våld Upprepad utsatthet

Utsatthet under 2012 Kvinnor Män Totalt Utsatta för någon av brottstyperna nedan 7,0 6,7 6,8 Utsatta för psykiskt våld 6,2 6,5 Kränkningar 5,4 4,7 5,0 Försök att inskränka friheten 2,4 Hot 1,8 0,7 1,3 Trakasserier 1,5 1,0 1,2 Utsatta för fysiskt våld 2,2 2,0 2,1 Misshandel 1,9 Grov misshandel 0,5 Sexualbrott 0,6 0,2 0,4 Grovt sexualbrott 0,3 0,1 Även om den rapporterade utsattheten under 2012 verkar vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män, ser man att det är vanligare att kvinnor blir utsatta för grövre våld och har betydligt större behov av hjälp och stödinsatser, och då framför allt sjukvård. Av de personer som uppgivit att de blev utsatta för grov misshandel under 2012, uppgav 29,1 procent av kvinnorna att de uppsökte, eller hade behövt uppsöka, en läkare, sjuksköterska eller tandläkare. Motsvarande siffra bland de män som uppgav att de blev utsatta för grov misshandel är 2,4 procent. Den grupp som uppger utsatthet i störst utsträckning är personer i åldern 20–24 år (närmare 12 procent) följt av personer i åldern 25–34 år (nästan 10 procent). Denna skillnad kvarstår bland kvinnor när man studerar dem separat, vilket indikerar att kvinnor i åldern 20–24 år är en tydlig riskgrupp. Bland män är utsattheten jämnt fördelad i åldrarna 20–44 år (9,0–9,6 procent). Bland kvinnor som blivit utsatta för något brott under 2012 ser man att ensamstående kvinnor med barn är den grupp som är mest utsatt, följt av ensamstående kvinnor utan barn. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda.

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014-2018

Allmänt Kommunövergripande Alla typer av våld i nära relationer. Belyser särskilt gruppen asylsökande och papperslösa. Arbetats fram i en bred samverkan. SRF varit processägare Tilläggsuppdrag 2014-04-24 Slutgiltigt antagen 2015-09-10 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Övergripande mål Våld i nära relationer har upphört. Stoppbild HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Utvecklingsområden Likabehandling Samordning och samverkan Kompetensutveckling Bemötande Stöd och skydd Information Permanent boende Temporärt boende Kontroll och uppföljning Uppföljning HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Likabehandling Mål Alla personer får lika skydd, hjälp och stöd i staden utifrån sina individuella behov. Aktiviteter Utarbeta lokala planer Ta fram gemensamma riktlinjer Bild som visar på lika? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kompetensutveckling Mål Upptäckt i ett tidigt skede Trygghet och säkerhet i yrkesrollen Aktiviteter Grundläggande utbildningar Fördjupningsutbildningar Kompetenshöjande aktiviteter papperslösa, asylsökande samt personer med t.ut. anknytningsrelation Riktad utbildning om barn och unga Bild hög med böcker HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Organisation Ledningsgrupp Samordningsgrupp HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Nationella dokument HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

KONTAKT: Dialoga Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Katarina Idegård katarina.idegard@socialresurs.goteborg.se www.våldinärarelationer.se www.socialutveckling.goteborg.se