Från malm till metall Sid 318-322.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vi börjar från början... Alla ämnen, som t.ex. vatten, guld,
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Liv på jorden Naturkunskap A.
Kemi.
Elektrokemi What???.
KE ELEKTROKEMI MI Elektrokemi handlar om elektroner som hela
Med rätt teknik kan vi rädda miljön
Metaller Järnkul .
El i samhället Ett bildspel om hur el produceras, transporteras, om elens miljöpåverkan och framtidens möjligheter.
MILJÖ.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Kemirepetition år 7.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Svar: Luften i NO-salen väger ca kg.
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Jonföreningar och molekyler
MILJÖ.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Principer för en hållbar utveckling
MALM och GRUVDRIFT Bearbetning av material från SATIS (Science and Technology in Society) Maria Sandström januari 2003.
Materia "allt som har både massa och volym"
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Varför ett helt kapitel om kol?
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Materia och densitet.
METALLER.
Miljögifter.
1800 t var grunden för Organisk kemi
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2
Syror och baser.
Materia Niklas Dahrén.
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Metalloxider Sid
Metaller Kap 12 Sid
Metaller 3 Sid
Redoxreaktioner Sid I häftet.
Laboration del 2 Att redovisa resultat och tolka dem.
Luft och vätgas Sidorna Luften är en blandning av gaser Luft består mest av kväve, N 2 (78%) I luft finns även syre, O 2 (21%) ”Resten är” ädelgaser,
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Gasolbrännare.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Elektrolys Elektrokemi 2 Höstens sista kemiföreläsning.
Kemi- ett arbetsområde i år 6 Ämnen runt omkring oss.
Miljö kemi.
Natrresurser; Berggrunden
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
”Vilket ämne är ädlast?”
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
- Luften är en blandning av gaser
Materialkunskap Åk 9 Karlsängskolan.
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
El i samhället Ett bildspel om hur el produceras, transporteras, om elens miljöpåverkan och framtidens möjligheter.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
Presentationens avskrift:

Från malm till metall Sid 318-322

Metaller oftast jonföreningar De ädla metallerna guld, silver och platina kan man, om man har tur, hitta som rena metaller i naturen. De kallas ädla metaller för att de sällan ingår i kemiska föreningar. Det är betydligt vanligare att metaller ingår i någon kemisk förening. De kallas då istället för mineraler. Blandningar av berg och mineraler kallas för bergart. När en bergart innehåller tillräckligt mycket metalljoner för att det ska vara värt att bryta den kallas den för malm.

Från malm till metall Malmen bryts i gruvor. Malmen grovkrossas. Malmen anrikas. Anrikning innebär att man höjer andelen intressant materia genom att ta bort det ointressanta. Malmen koncentreras. Kemisk process där metalljoner omvandlas till metall Separation av olika metaller för att framställa rena metaller Tillverkning av produkter Förbrukade produkter av metall hamnar på soptippen eller återvinns

Från järnmalm till stål I ett järnverk bearbetas järnmalm bestående av olika järnoxider. Malmen består av järnjoner och oxidjoner. I en masugn hettas malmen tillsammans med kol upp till ca 2200grader. Kolets funktion är dubbel. Kol och oxidjoner bildar CO och CO2. Denna gas leds bort från masugnen. Järnjonerna bildar järn, sk råjärn. Råjärnet ombildas till stål i en process där man förbränner kol med hjälp av ren syrgas. Sk. Färskning. Man minskar kolhalten från ca 4% till 2% Man vill ha ca 2% kol i stål för att det ska gå att bearbeta.

Vad har hänt Fe3O4 +4 CO 3Fe +4CO2 Järnoxid och kolmonoxid  järnatomer och koldioxid Järnjonerna har reducerats och syrejonerna har oxiderats. Reduktion när järnjonen tar upp elektroner och bildar grundämnet järn Oxidation när syrejonerna lämnar ifrån sig elektroner och bildar syreatomer Järnjonerna i Järnoxid består av två sorters joner Fe2+ och Fe3+ Fe2+ + (Fe3+)2 + 8 e-  3Fe (reduktion) (O2-)4 - 8e-  4O (oxidation) Reduktion och oxidation förekommer alltid tillsammans och kallas då för en redox reaktion Mer om oxidation och reduktion senare i kursen

Miljöpåverkan När man bryter och bearbetar malm skapas restprodukter sk slagg. Man samlar överblivet materiel i stora slagghögar. Regnvatten för med sig giftiga metalljoner och andra föroreningar till naturen där det så småningom hamnar i grundvattnet. Numera försöker man ta hand om slaggen och använder den som råvara till glas, cement och vägmateriel. Man renar även rökgaserna, framförallt från svavel. Förr släppte man ut svaveldioxid som bildade surt regn

Tunga och lätta metaller Det finns ca 50 tungmetaller. Järn och guld räknas som tungmetaller men är inte särskilt miljöfarliga. Det finns framförallt tre tungmetaller som är skadliga för allt levande: Pb, Cd och Hg Bly, kadmium och kvicksilver Bland lättmetallerna är aluminium skadligt för naturen

Återvinning av metaller Metaller är inte en oändlig resurs. Vissa metaller är särskilt ovanliga och svåråtkomliga T.ex. de ovanliga metallerna Tantal och indium Tantal används i kretskort i datorer och mobiltelefoner Indium används vid tillverkning av plasmaskärmar och solceller Genom att återvinna dessa metaller spar vi resurser och skyddar miljön. Återvinning är oftast billigare än att utvinna metall ur malm