Jordytan förändras.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

ISTIDEN Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren) Under denna tid = Glacialer och Interglacialer Svårt.
Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Naturens krafter Landskapet har förändrats av naturens egna krafter. Det fortsätter att förändras hela tiden. - Hur bildas en rullstensås? Vad är en rullstensås?
Fritt fall – ett fall i vakuum
Inre kraft: Jordbävning
Oceanerna Mera vatten än land.
Viktiga begrepp inom exogena processer
Jordens processer som formar jordytan
Tunneldalar i Stockholm-Uppsala regionen
LANDHÖJNINGEN Det stora trycket från inlandsisen gjorde att jord- skorpan pressades ner … ända upp till 700 m. När isen dragit sig tillbaka låg därför.
Water is life! Av Alex H och Alex C.
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Sand, sol, vind & vatten Uteklassrum sÅNNARNA
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Jorden.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten är liv.
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vattnets kretslopp.
Isens verkningar Varför blir det istid?.
KLIMAT.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Mitt arbete om förändringar av Pontus och Matilda
Yttre krafter Exogena krafter
Nordens geografi Istiden.
Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp drivs av solens värmeenergi. Vatten avdunstar från öppna vattenytor, men också från mark och växter. När det avdunstade.
Försurning.
Vind, vatten och jord
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
AV: Izabelle Molin Madenskolan 2014
Marken och skogen.
Istiden.
Planeten Jorden.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Mitt arbete om förändringar av Ida och Alicia
Naturlandskap och kulturlandskap.
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Naturlandskap blir kulturlandskap
Jordens, djurens och människans utveckling
Viktiga ord och begrepp
Ett bildspel producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag.. SE MER AV VÄRLDEN MED GEOLOGI.
Kvartärgeologi John Östh. Kvartärtiden En benämning på de senaste 2 miljoner åren –Delas in i pleistocen och holocen (världen efter sista istiden) Under.
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Vid sjön. Sötvatten Inte salt vatten Sjövatten kallas sötvatten.
Beskrivande och förklarande text. Två texttyper som används när man skriver faktatexter Används ofta tillsammans Vanligt förekommande i skolan.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Astronomi.
Natrresurser; Berggrunden
Naturresurs; Odlingsmark
Luft och Vatten.
Forntiden.
Spår av inlandsisen Geografi åk 4.
Vår jord Geografi åk 4.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Yttre krafter Exogena krafter.
Jordens processer som formar jordytan
Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas
Presentationens avskrift:

Jordytan förändras

Jordytan förändras hela tiden! Det finns olika krafter i naturen – naturkrafter - som slipar och nöter på jordytan hela tiden. Bergarterna är olika hårda – därför nöts de ner olika snabbt och olika lätt. Exempel på bergarter: granit – hård och tar lång tid att slipas ner sandsten – mjuk och nöts ner ganska snabbt

Naturkrafter rinnande vatten hårda och ihållande regn havsvågor värme och kyla glaciär vindar

rinnande vatten drar ofta med sig: stenar grus sand nöter marken fåran som vattnet rinner i blir bredare och djupare

hårda och ihållande regn som faller där de sluttar nedåt kan göra så att jorden rasar jordlager, växer och kanske till och med hus följer med vattnet i raset

havsvågor i havsvattnet finns det sand och grus stränder kan bildas klipporna nöts sönder och då kan grottor och raukar bildas

värme och kyla bergen vittrar av värme och kyla berget spricker

glaciär glaciären rör på sig berggrunden nöts och slipas av grus, stenar och sand som glaciärer drar med sig

vindar sand åker med vindarna och nöter på berget sanden lägger sig i stora sanddyner ökenlandskap kan förändras snabbt när nya sanddyner bildas efter sandvindar

Stora inlandsisar spår och andra lämningar från inlandsisar i naturen sex istider kallare på jorden och då växte isen  3 km tjock!  täckte hela Sverige och även vårt högsta berg.

Rundhällar och isräfflor Rundhäll är ett spår efter inlandsisen en mjuk, rundad form på den sidan isen kom ifrån – oftast på den norra sidan. på rundhällarna, som är släta, kan vi hitta isräfflor. Isräfflorna ser ut som långa streck inristade i berget – stenar som har varit fastfrusna i isen har rispat i berget.

Morän isen smälte och det som fanns i isen hamnade på marken och den blandningen av sten, grus och sand som isen har lämnat kvar kallas för morän.

Flyttblock Stora stenar som isen har lämnat ifrån sig Förr trodde man att det var jättar som hade kastat dessa flyttblock – därför kallas de för jättekast.

Rullstensåsar Smältvattnet rann i tunnlar under isen och det rinnande smältvattnet kallas för isälvar. Sten, grus och sand följde med vattnet och när de nådde iskanten forsade inte vattnet längre och lämnade kvar sten, grus och sand som skönt till botten. När isarna smälte lämnades långa och höga rader av sten, grus och sand kvar – rullstensåsar. Går oftast från norr till söder – i samma riktning som isälvarna rann