Nya byggregler - nya krav för byggnader Per Levin Carl Bro AB Energi & Miljö

Bakgrund till kommande krav Nationella miljömålet ”God Bebyggd miljö” EU-direktivet om byggnaders energiprestanda Ca 40 nya europastandards med anledning av direktivet. Byggnadsdeklarationsutredningen Uppdaterade regler för nybyggnad i Stockholm PCB Kretsloppsrådets Miljöprogram

God bebyggd miljö Är ett av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, och innebär bl.a krav på: Energianvändning i byggnader (2010) Minskat trafikbuller i bostäder (2010) Byggnaders påverkan på hälsan (2020) Minskning av avfallsmängder (2005) Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. . Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. . Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. 6. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall. År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att- samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,- radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft,- radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft.

Utgångspunkter för Byggreglerna Bör styra så att energianvändningen i byggnader minskar och främja flexibla lösningar för energisystem. Säkerställa minimikrav på byggnadens egenskaper. Oavsett tillförselsystem skall energianvändningen vara effektiv. Reglerar ej hushålls- eller verksamhetsel direkt. Bör förtydligas och göras verifierbara. Bör anpassas till direktiv 2002/91/EG.

Boverkets Byggregler Nytt kravställande i kWh/m2 Samma kravnivå som idag. Undantaget för ventilationsåtervinning borttaget. Hårdare krav för direktverkande elvärme (lagtext). Mätning införs generellt för att möjliggöra uppföljning.

BBR-remissens energikrav Tre olika byggnadstyper: Bostäder, lokaler och mindre byggnader. Två klimatzoner: Norr och söder Krav på uppföljning genom mätning, resultatet gäller före beräkning. Korrigeringsmetod för större luftflöden i olika typer av lokaler.

Några nya definitioner Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Ukorr,m inkl. köldbryggor. Atemp är golvarean i tempererade utrymmen (mer än 10 °C) begränsade av klimatskärmens insida. Garage ingår ej i golvarean. Mindre byggnader, där Atemp mindre än 150 m2, Af högst 0,2 Atemp, och inget kylbehov finns.

Byggnadens energibehov Qenergi= Qt+Qv+Ql+Qtvv+Qdr+Qel-Qvå-Qtillskott Qenergi = Årsenergibehov vid normalt brukande Qt = Transmissionsförluster inkl. köldbryggor Qv = Ventilationsförluster Ql = Luftläckningsförluster inkl. vädring Qtvv = Tappvarmvattenbehov Qdr = Distributions- och reglerförluster Qel = Fastighetsel inkl. FVP och elkyla Qvå = Tillgodogjord återvinning från FTX, FVP, sol Qtillskott=Tillgodogjorda tillskott från sol, personer, tappvarmvatten, belysning, hushållsel, övrigt.

Energiflöden, förenklat

Systemgränser

Krav på bostadshus Söder: 110 kWh/m2 Norr: 130 kWh/m2 Hårdare krav på direktelvärmda hus. Ukorr,m får inte överskrida 0,50 W/m2K. För bostäder med lokaler proportioneras kraven i förhållande till Atemp. Råd om verifiering genom beräkning och mätning, där mätning gäller vid avvikelse. Uppmätt värde korrigeras till normalår samt för onormal tappvarmvattenanvändning och vädring.

Lokaler Söder: 80 + 70(q-0,35) kWh/m2 Norr: 100 + 90(q-0,35) kWh/m2 Korrektion för högre luftflöden under uppvärmningssäsong. Ukorr,m får inte överskrida 0,70 W/m2K. För lokaler med bostäder proportioneras kraven i förhållande till Atemp. Råd om verifiering genom beräkning och mätning, där mätning gäller vid avvikelse. Uppmätt värde korrigeras till normalår samt för onormal tappvarmvattenanvändning, vädring och värmetillskott.

Mindre byggnader - alternativ U-värdeskrav på byggnadsdelar. Krav på max fönsterarea. Krav på max luftläckning (0,6 m3/m2h vid 50 Pa). Krav på värmeåtervinning (vid >2 MWh/år). Hårdare krav på byggnader med direktverkande elvärme.

Värme-, kyl- och luftbehandlingsinst. Effektivitetskrav på installationer, SFP etc. Passiva åtgärder för kylning före elkyla. Krav på reglersystem. Krav på effektiv elanvändning för ventilation, belysning, pumpar, motorer och dyl. Krav på mätsystem för energianvändning, direkt eller indirekt (köpt energi).

Typhusberäkning enligt dagens krav

Beräkningsresultat för typhus Ort System Flerbostads-hus m. lokal Affärslokal Daghem IDA VIP+ Östersund FJV med F,F,FT 133 110 215 246 197 218 Stockholm 108 90 164 185 159 177 Malmö 88 78 131 130 162 Olja, F,FTX,FTX 93 69 85 102 120 76 59 66 80 99 117 63 53 51 82 106 FJV, F,FTX,FTX

Jämförelse med nya krav för lokaler Lokaltyp Vent-krav l/sm2 Medel-värde l/sm2 Normkrav kWh/m2 IDA kWh/m2 (FT/FTX) VIP+ kWh/m2 (FT/FTX) Daghem, norra 2,25 0,80 141 197 / 120 218 / 133 Daghem, södra 112 159 / 99 177 / 117 Affärslokal, norra 3,5 / 1,4 1,48 202 215 / 85 246 / 102 Affärslokal, södra 159 164 / 66 185 / 80 Flerbostads-hus med lokal, norra 0,35 /3,5 0,35 /1,25 (130 /181) 140 133 / 93 110 / 69 Flerbostads-hus med lokal, södra (110 /143) 117 108 / 76 90 / 59

Byggnaders energiprestanda EU-direktiv 2002/91, som skall implementeras före 4/1 2006 och innehåller krav på: - Gemensam metod för energiberäkningar. - Krav på energianvändning i nya byggnader och vid större ombyggnader i befintliga. - Energideklarationer av byggnader inkl. åtgärdsförslag. - Obligatoriska inspektioner av pannor och luftkonditioneringsanläggningar.