Nybyggnad.

En presentation över ämnet: "Nybyggnad."— Presentationens avskrift:

1 Nybyggnad

2 Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets- och förvanskningskrav BBR:s avsnitt 9 om energihushållning gäller inte för fritidshus med högst två bostäder. De nya reglerna från Boverket tar sin grund i Plan och Bygglagenoch Plan och byggförordningen. Boverkets Byggregler är en så kallad föreskrift framtagen av Boverket, som är bindande för alla som den berör. Syftet med föreskrifter och allmänna råd från Boverket är att visa hur man skall tolka lagarna inom t ex Plan och bygglagen samt övriga bestämmelserna på området. Utgångspunkten i nya BBR är att samma krav skall gälla vid ändringar av befintliga byggnader som vid byggnation av nya byggnader. När det gäller ändring av befintliga byggnader, så måste man enligt regelverket ta hänsyn till vilka ändringar som skall göras, vilka förutsättningar själva byggnaden har, varsamhetskraven (hur byggnader med historiska värden skall vårdas) samt förvanskningsförbudet (förbud mot att förvanska byggnader med historisk, miljömässig eller konstnärligt värde).

3 Krav på energi och effekt – Klimatzon I
Specifik energianvändning definieras som byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m² och år. Det är den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel.  För klimatzon 1, dvs norra Sverige är det 130 kWh/m² och år som gäller för icke eluppvärmda bostäder och 120 för lokaler som gäller. Med detta menas tex fjärrvärme och pelletsuppvärmda hus. För eluppvärmda hus och lokaler gäller 95 kWh/m² och år. Utöver kravet på specifik energianvändning finns också i BBR 2012 ett krav på maximal installerad eleffekt som kan upptas av utrustning för värme, varmvatten och ventilation. Effektkravet betyder att byggnader måste ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet är högt belastad. För att definieras som en elvärmd byggnad ska installerad eleffekt vara större än 10 W/m² (Atemp) för uppvärmning och varmvatten. En lägre installerad effekt betyder att kraven för en icke eluppvärmd byggnad gäller. Effektkravet betyder att byggnader måste ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet och elproduktionen är högt belastad.

4 Krav på energi och effekt – Klimatzon II
Specifik energianvändning definieras som byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m² och år. Det är den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel. För klimatzon 2, dvs mellan-Sverige är det 110 kWh/m² och år som gäller för icke eluppvärmda bostäder och 100 för lokaler som gäller. Med detta menas tex fjärrvärme och pelletsuppvärmda hus. För eluppvärmda hus och lokaler gäller 75 kWh/m² och år. Utöver kravet på specifik energianvändning finns också i BBR 2012 ett krav på maximal installerad eleffekt som kan upptas av utrustning för värme, varmvatten och ventilation. Effektkravet betyder att byggnader måste ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet är högt belastad. För att definieras som en elvärmd byggnad ska installerad eleffekt vara större än 10 W/m² (Atemp) för uppvärmning och varmvatten. En lägre installerad effekt betyder att kraven för en icke eluppvärmd byggnad gäller. Effektkravet betyder att byggnader måste ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet och elproduktionen är högt belastad.

5 Krav på energi och effekt – Klimatzon III
Specifik energianvändning definieras som byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m² och år. Det är den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel. För klimatzon 3, dvs södra Sverige är det 90 kWh/m² och år som gäller för icke eluppvärmda bostäder och 80 för lokaler som gäller. Med detta menas tex fjärrvärme och pelletsuppvärmda hus. För eluppvärmda hus och lokaler gäller 55 kWh/m² och år. Utöver kravet på specifik energianvändning finns också i BBR 2012 ett krav på maximal installerad eleffekt som kan upptas av utrustning för värme, varmvatten och ventilation. Effektkravet betyder att byggnader måste ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet är högt belastad. För att definieras som en elvärmd byggnad ska installerad eleffekt vara större än 10 W/m² (Atemp) för uppvärmning och varmvatten. En lägre installerad effekt betyder att kraven för en icke eluppvärmd byggnad gäller. Effektkravet betyder att byggnader måste ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet och elproduktionen är högt belastad.

6 Krav på U-medelvärde – alla klimatzoner
U-medelvärdet, Um, avser värmeförluster via väggar, golv, tak, fönster, dörrar och portar samt värmeförluster via köldbryggor. OBS! Byggnaden ska i första hand klara kravet avseende specifik energianvändning och för elvärmda byggnader även installerad eleffekt. De flesta byggnader måste då ha ett U-medelvärde, Um som är bättre än tabellens krav. Utöver kraven på specifik energianvändning ska alla byggnader också uppfylla ett krav på värmeisolering. Anledningen är att klimatskärmen inte ska bli allt för dåligt isolerad på grund av att den totala energianvändningen kan hållas inom kravnivån genom t.ex. effektiva eller på andra sätt fördelaktiga tekniska installationer.  Um är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar med hänsyn tagen till köldbryggors inverkan. Det är mycket viktigt att köldbryggorna räknas med då de kan orsaka så mycket som 20 % av transmissionsförlusterna i en byggnad. Um bestäms enligt standard och beräknas enligt nedanstående formel. De flesta byggnader måste ha en genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) som är mycket lägre än kravet då de i första hand ska klara kravet på specifikenergianvändning och för elvärmda byggnader också eleffekt.

7 Betongplatta på mark Idag lägger man oftast 300 mm mineralull eller cellplast under betongplattan. Det är speciellt viktigt om man använder golvvärme. Eftersom denna konstruktion är mycket svår att tilläggsisolera bör man hellre ta i för mycket än för lite. Kostnaden för 100mm isolering extra är oftast försumbar. Det är också mycket viktigt att man isolerar kantbalken ordentligt som annars ofta är den största enskilda köldbryggan i huset. Det är bra både för energieffektiviteten men även för att man ska slippa att uppleva kalla golv längs väggarna. 300 mm isolering under betongplattan ger låga U-värden. Köldbryggan vid kantbalken är bruten.

8 Ytterväggar med trä- eller stålreglar
300 till 400 mm tjock isolering ger låga U-värden. Heltäckande isolerskikt bryter köldbryggorna. Det yttre heltäckande skiktet fuktskyddar stommen. Indraget tätskikt minimerar håltagningar i tätskiktet. När man bygger en vägg så ska man ha så lite bärande material och så mycket isolering som möjligt. Detta gör man genom att lägger reglarna korslagt eller förskujutna mot varandra. Då får reglarna så lite kontaktyta med varandra som möjligt, vilket gör att köldbryggan minimeras. Allra bäst är att ha bara isolering i ett skikt. Särskilt det yttersta lagret eftersom det är mest utsatt för fukt. Gör man detta placeras stommen varmare vilket gör konstruktionen mer fuktsäker. Lägg även märke till plastfoliens placering en bit in i väggen. Detta gör att elkablar och liknande dras i väggen utan att man behöver gå igenom plastfolien. Detta minimerar risken för läckage av fuktig varm innerluft ut i väggen.

9 Snedtak och vindsbjälklag
Såväl isolerskivor som lösull kan användas i snedtak och vindsbjälklag Indraget tätskikt minimerar håltagningar i tätskiktet. 500 mm lösullsisolering ger låga U-värden. Största möjligheten att spara energi finns ofta i vindsbjälklaget. Förutom ventilationen så försvinner mest värme ut genom taket. På vindsbjälklaget finns oftast gott om plats för isolering och dessutom är det ju fråga om stora ytor. Lösullsisolering är här en etablerad teknik och tjockleken brukar vara 500 mm. Ger u-värde 0,1 Istället för att isolera ett vindsbjälklag väljer många att isolera i snedtaket. Här är det inte lika gott om plats men man kan ändå komma upp i tjocklekar på 300 till 400 mm. 400 mm ger u-värde 0,13. Många gånger är det bärigheten i taket som ger dimensionen på takåsen. Man kan därefter lägga ett invändigt korslagt skikt för att få en effektivare konstruktion. Även här kan man dra in plastfolien för att skydda den mot penetration.

10 Fönster Frivillig energimärkning på fönster
Klass     U-värde W/m2K A 0,9 eller lägre B 1,0 C 1,1 D 1,2 E 1,3 F 1,4 G 1,5 Frivillig energimärkning på fönster Stora skillnader mellan fönster Komfort Vitvaror såsom kylskåp, tvättmaskiner och diskmaskiner har varit energimärkta i många år och underlättat valet av energieffektiva produkter. EU har infört ett ramdirektiv (lag som skall införas i alla medlemsländer), ECO Design Directive, att alla apparater som drivs med energi skall energimärkas. Under 2009 beslutade EU att utöka direktivet med produkter som har en mycket stor energisparpotential. Fönster kan spara mycket energi och därför skall på sikt alla nya fönster inom EU energimärkas. I väntan på detta har Sverige ett frivilligt energimärkningssystem för fönster. En stor del av av husets värme går förlorad genom dåligt isolerande fönster. Det är stor skillnad mellan olika fönster. Ett bra fönster kan både minska uppvärmningsbehovet vintertid, minska kylbehovet sommartid och skydda från buller. Därför gäller det att välja fönster med omsorg. Satsar man sitt kapital på nya energieffektiva fönster får man en garanterad avkastning som är betydligt högre än den bästa bankräntan. Dessutom gör man en stor och viktig miljöinsats eftersom varje sparad kilowattimme minskar koldioxidutsläppen med ett kilo. Värmeförlusterna från det varma rummet till utsidan sker genom att värmen alltid strålar ut genom husets skal, dvs. golv, väggar och tak. Andra värmeförluster sker genom ventilationen och genom otätheter i husets skal. Värmeförlusterna genom fönster sker dels när rumsvärmen strålar genom glas, karm och båge (strålningsförluster), genom luftrörelser mellan glasen (konvektionsförluster), genom ledning (ledningsförluster) samt genom otätheter (läckage).

11 Lufttäthet I otäta byggnader läcker uppvärmd inomhusluft ut genom otätheter i väggar, golv och tak. Med hjälp av plastfolier och andra tätningsprodukter skapas en lufttät klimatskärm. Energieffektiva ventilationssystem kräver att klimatskärmen är lufttät. Ventilationsluften ska passera genom värmeväxlaren ― inte genom otätheter i klimatskärmen. Vi börjar med lufttätheten. På de kommande bilderna kan vi se var i byggnadsdelen man placerar plastfolien. Men också utförandet är viktigt i detalj Skarvar som t ex skarv mellan två plastfolier. Skarvar mellan plastfolier förekommer i väggar och tak. Anslutningar som anslutning mot fönster, betongbjälklag, betongväggar och putsade ytor. Genomföringar av till exempel ventilationskanaler, eldosor och elrör. Bra täthet kommer inte av sig själv utan måste in i både projektering och utförandefas Projekteringsskede En ansvarig för lufttäthetsfrågorna bör utses hos projektören. Projekteringen ska ge förutsättningar för att byggnaden, med ett bra arbetsutförande under byggtiden, ska uppfylla valt täthetskrav. Projektering skall ge förutsättning för lufttäthet under byggnads livslängd. Lösningar skall visas på detaljer Byggskede Utse ansvarig på arbetsplats och ha planering tillsammans med projektör Utbildning och information av personal Utför och dokumentera mätningar Dålig lufttäthet ger problem med en ökad energianvändning orsakad av okontrollerbar ventilation. Sämre inomhusmiljö (termisk komfort) på grund av ojämn rumstemperatur och drag. Försämrad funktion hos ventilationssystemet och dålig luftkvalitet. Fuktskador i klimatskärmen om varm fuktig inomhusluft tränger in och kondenserar.

12 Täthetsprovning Lufttäthetskravet kontrolleras med tryckprovning enligt ”blower door” metoden. Luftläckaget mäts vid en tryckskillnad över klimatskärmen på 50 Pa. Kontrollera innan skivor har monterats så att fel kan åtgärdas. Viktigt att utföra kontroll ock provning i ett skede där eventuella felaktigheter går att åtgärda. Kravet på lufttäthet för passivhus i Sverige är 0,3 l/m²s vid 50 Pa tryckskillnad. I BBR finns inga krav på lufttäthet i byggnader.

13 Klimatisering av lågenergihus
Ventilera Rätt inomhusklimat (Värme/kyla) Energieffektivt Huset måste andas, kontrollerat. Bo i en plastpåse. Brukare har krav på god inomhusmiljö Skriv text om kraftig utrustning för värme kyla, energiproduktion utan fossila inslag

14 System för flerfamiljshus ”Centralt”
FTX, uppfyller avsnitt 6. i BBR Norge: FTX (vägledning i deras byggregler) F-system FTX-system

15 System för flerfamiljshus ”lokalt”
FTX-system

16 Värmeväxlare η 50-70% η 55-70% η 60-90% η 70-90%
Prata om funktionsskillnader, skillnader i verkningsgrader med eller utan fukt, årsverkningsgrad torr/våt, avfrostning, tryckfall? η 60-90% η 70-90%

17 HSB-FTX Minskar toppeffekten för att minska CO2 utsläpp
Slipper påfrysning 3 x effektivare än bergvärme Sommartid: Svalka inomhus Investeringen ger en energibesparing som kommer att löna sig på sju år Lösningen är leverantörs neutral BRA INOMHUSKLIMAT

18 Fläktar Hög fläktverkningsgrad Direktdrift EC-teknik Flödesmätning
Behovsstyrning

19 Behovsstyrning Smarta styrfunktioner Typ av lokal
Närvarograd Mån-Fre 8-18 Cellkontor 44% Konferensrum 8% Klassrum 24% Smarta styrfunktioner Kylåtervinning (30% kyleffekt) Sommarnattkyla (30-50% kylenergi) Boost-funktioner (50% fläktenergi) Flödeskontroll (6000% värmeenergi) Hitta tabell för närvaromätningar, nyckeltal för smarta styrfunktioner

20 Projektering 1. ekonomiskt optimerat kanalsystem (don, LD, dimensioner) 2. val av VVX beroende på systemlösning 3. optimerat luftflöde, tryck och temp. på ventilationsluften 4. LCC – val av rätt aggregatstorlek 4 m³/s Skriv text om detta. Gör om lite och snygga till. Byt diagram

21 Frivillig energimärkning
För ventilationsaggregat För luftfilter

22 VATTENRÖR OCH VENTILATIONSKANALER
VV + VVC Även isolering på vattenrör och ventilationskanaler är viktiga. Det är fel att säga: ”Värmen kommer ju ändå huset till godo”. I ett lågenergihus behövs inte så mycket värme, och i större hus kan värme avges i ouppvärmda utrymmen. Isolering av ventilationskanaler gör att luften har rätt temperatur där den ska släppas ut samtidigt som den brandskyddar kanaler och reducerar ev buller. Rätt utförd rörisolering, eller teknisk isolering som det heter på fackspråk, är även viktigt ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv för att undvika brännskador, oisolerade rör blir nästan lika heta på utsidan som på insidan. Kondens på vattenledningarna kan orsaka fukt- och mögelskador. Täta ventilationskanaler Även vattenrör och ventilationskanaler ska vara välisolerade. Värme och kyla ska avges på rätt ställe – inte på vägen dit. VV + VVC

23 MATERIAL ISOLERAR OLIKA MYCKET
Samma isolerförmåga (värmemotstånd) men olika tjocklek! Mineralull 100 mm Cellplast: 100 mm Trä: 380 mm Lättbetong/sten: 800 mm Betong: 4500 mm Stål: mm Värmeledningstal för olika material se bland annat Energimyndighetens broschyr ”att tilläggsisolera hus”

24 VÄRMETRÖGA BYGGNADER Varken tunga byggmaterial eller värmeisolering värmer byggnader. Rätt kombinerade kan de dock vara viktiga komponenter i system för värmetröga byggnader. Vid köldknäppar, då utomhustemperaturen tillfälligt faller kraftigt, behöver byggnader med hög värmetröghet inte använda lika mycket effekt för uppvärmning som byggnader med låg värmetröghet. Den högre värmetrögheten gör att byggnaden inte kyls ner lika fort. Såväl lätta som tunga konstruktioner måste värmeisoleras om byggnaden ska få hög värmetröghet. Här vill SV prata lite reglerfunktioner som påverkar energianvändningen, sommarnattkyla, kylåtervinning

25 Norrskenets lågenergiförskola
Foto: Hellströms byggPiteåfirman Hellströms Bygg har byggt Skellefteå kommuns nya flaggskepp och PR-landmärke Norrskenets Lågenergiförskola. Även många av underentreprenörerna kommer också från Piteå. Rolf Andersson och Egon Lindgren från Skellefteå kommuns fastighetskontor tycker om att berätta om denna nya fina förskola. De för också den byggtekniska utvecklingen framåt i den nordliga landsändan, med många underfyndiga byggtips – som få personer tidigare hört talas om t o m i lågenergisammanhang. Man har också tagit fram ett professionellt bildspel och en fin kortfattad broschyr som beskriver de viktigaste delarna. Vi kan tycka att passivhus och lågenergihus borde komma här uppifrån och spridas från oss i norr och söderut. Sanningen än nog snarare den att här uppe i vårt bistra klimat, så har vi byggt ganska rätt och riktigt i många år men nu skall vi bygga med ännu bättre isolering, extremt tätt så att det blir ordentligt energisnålt.  Den riktigt stora nyckeln för att erhålla extremt låg energianvändning är att – huset skall vara tätt. Mycket av produktionen fokuserade kring just den frågan. Täthetsprovningen visade på verifierade siffror på 0,05 l/s,m2. Skellefteå har också byggt en ännu tätare förskola på 0,02 l/s,m2 En intressant iakttagelse blev att:
När husen blir så pass täta, så upphör termiken. I mittendelen där det är högt i tak, så har man installerat s k luftomrörare (invändiga fläktar) som skall blåsa varm luft ned till golvet. Det visade sig att dessa fläktar behövs ej – Det är lika varmt uppe som nere. Förskolan består av 4 avdelningar tre större rum i varje avdelning VAV-styrs. Egentligen så är inte installationstekniken speciellt märkvärdig, förutom att det är betydligt fler undermätare för energiuppföljning. Ventilationskanalerna har också fått tjockare isolering. Byggnaden värms med passiva värmekällor och värmepump från kökets kylrum som förvärmer varmvatten och värme samt spetsas med fjärrvärme. Huset har vanliga vattenburna radiatorer och konvektorer (ej golvvärme). Köksaggregatet har en korsströmsvärmeväxlare och övrig ventilation har roterande värmeväxlare och efter kl så styr man ventilationen enbart med CO2 (ej temperatur). Byggnationerna startades: mars 2011 och slutbesiktades 13 mars Byggnaden är väldigt tät. Samtliga byggare och UE har utbildats i ny byggteknik. 14 st förbesiktningar och 2 st täthetsprovningar har genomförts. Väldigt noggrann bygg- och installationskontroll har tillämpats. Skellefteå är med i Trästad 2012 varvid byggnaden har uppförts i trä, med platta på mark – i betong. Under plattan är 400 mm cellplast isolering och eftersom betong krymper, så har alla rörgenomföringar tätats med radonkragar. Några fakta:Förskola med 4 avdelningar.  90 personer som genererar ca 7 200 Watt ( W/pers – beroende på aktivitet).Bruttoarea:                             985 m2              Atemp: 941 m2Byggkostnad:                          24 mkr              24 400 kr/m2     Ber. Energianvändning:          56 MWh           60 kWh/m2     Genomsnittligt U-värde
för byggnadens klimatskal:    0,127 W/m2KU-värde grund:                       0,083 W/m2KU-värde yttervägg:                 0,870 W/m2K  U-värde takbjälklag:               0,081 W/m2KU-värde fönster:                     0,720 W/m2KU-värde ytterdörrar:              0,650 W/m2K 

26 KOMPETENS ÄR NYCKELFRÅGAN
Lågenergihus, kontor Specifika energianvändningen 37 kWh/m2 75 kWh/m2 inkl. verksamhetselen Bra klimatskal Byggdes extremt noggrant Relativt mycket glas Dagens installationsteknik ”relativ konventionell” Behovsstyrd ventilation Tyst De driftar anläggningen själva Bra inomhusklimat, produktiva Entusiastisk fastighetsägare KOMPETENS ÄR NYCKELFRÅGAN Bengt Dahlgrens huvudkontor